2011-11-23

"Fettskatt avskräcker inte danskarna"

Artikel i ATL, citat:

Fettskatten tycks inte ha någon större effekt på danskarna. De släpar fortfarande hem lika mycket smör, grädde och ost från affären som förut.
och
Skälet till att danskarna inte väljer nyttigheter i stället är, enligt forskarna, att prishöjningen är för liten, skriver TT.

Jasså - verkligen?  För det kan väl inte vara så att det danska folket är klokare än dess politiker...?


2011-11-12

"Skatt på läsk och godis ger bättre folkhälsa"

Debattinlägg i GP av Ralf Sundberg, Hans Dahlgren och Björn Zackrisson.

Motion och sund livsföring är mycket viktigt för folkhälsan, men det räcker inte med enbart information i skola och i vården om kost och motion. Dessa insatser är bra, men tar mycket lång tid för att ge effekt. Det är dags att plocka fram ett av de starkaste politiska verktygen för samhällsutveckling – att styra om svenskens höga intag av godis och läsk genom en riktad skatt.

Vi riskerar att få en förlorad generation överviktiga och feta. Inför en skatt på dessa livsmedel innan det är för sent!

2011-11-08

Vill du ha 20% rabatt på LCHF-böcker?


Skynda dig - före 16 november!





2011-11-06

Nötter ger viktnedgång?

(Uppdaterad)

I en Spansk studie publicerad i september 2011 kom man fram till att nivån av serotoninmetaboliter ökade i urinen hos en grupp på 22 personer som fick äta en diet med tillägg av 30 gram nötter varje dag. Nötterna bestod av hasselnötter, valnötter och mandel.

Enligt forskarna kan resultaten hjälpa patienter att bli av med övervikt och minska risken för att utveckla typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar (har vi hört den förut?). Dock testade man inte själva viktnedgången här, utan tänker nog mera på att seratonin minskar begäret efter mat... så möjligen ska nötterna vara en "genväg" till viktnedgång genom att i övrigt äta mindre... suck.

Bortsett från seratoninalten, så kan det i och för sig vara just så - ät något fettrikt och därmed undviker du kanske automatiskt att inte äta något annat, och det kan vara frånvaron av det där andra som orsakar viktnedgången... t.ex kolhydrater.

I vilket fall som helst, nötter är rika på fett. De tre nämnda sorterna innehåller i snitt 82 E% fett, så de 30 grammen som försöksgruppen fick äta varje dag innebar ett ökat fettintag om 25 gram per dag.

Vid en eventuell studie i viktnedgång på nötter, så undrar jag hur resultatet hade sett ut om man hade gett [en annan] försöksgrupp smör eller kokosfett i samma mängd? Men, rutinmässigt är väl det inte "etiskt korrekt" att utsätta en människa för ökat fettintag med så uppenbara fettkällor som smör och kokosfett. Men nötter går tydligen bra...


Metabolomics Unveils Urinary Changes in Subjects with Metabolic Syndrome following 12-Week Nut Consumption

2011-11-02

Sanofi-Aventis: Behandlingsmålen för diabetes uppnås inte

Läkmedelesföretaget Sanofi-Aventis publicerar Diabetesrapporten 2011. I skrivande stund är den dock ännu inte publicerad på deras hemsida, såvitt jag kan se.

I rapporten kan man läsa att endast 50% av landets diabetespatienter når de nationella riktlinjernas mål för blodsockervärdet på 52 mmol/mol år 2010. Bara 23% av de som behandlas med tabletter och insulin når det uppsatta målet. Sanofi uppger att det finns c:a 328.000 personer i Sverige med diabetes typ 2, vilket ger att 164.000 personer sitter med för högt långtidssocker (HbA1c).

Dessutom finns det stora skillnader i måluppfyllelsen mellan olika landsting, och ibland stora skillnader mellan olika vårdcentraler. Data från Nationella Diabetesregistret visar att antalet personer som når målvärdet har sjunkit med 5 procentenheter sedan 2007.

Värmland ligger i "topp" - 54% har uppnått målet för långtidsblodsockret. Endast 5 landsting ligger över snittet i riket, och Norrbotten och Västernorrland ligger i "botten" på 43,5%.

Nationella diabetesregistret innehåller data och jämförelser för diabetesvården mellan samtliga medicinkliniker, men inga jämförelser finns för primärvårdsmottagningarma där de flesta patienterna behandlas. Sanofi skriver att redovisning för varje enskild vårdenhet skulle underlätta för patienterna när de ska välja vilken vårdcentral de ska vända sig till, och detta kan vara ett incitament för att primärvården ska sträva efter en så god måluppfyllnad som möjligt, vilket givetvis är ett steg mot förbättrad diabetesvård.


Min kommentar

Vad beror det på att endast 50% av patienterna uppnår "målet"?  Kan det vara så att de inte följer de fettsnåla kostråden för att det blir för tråkigt att gå hungrig och det underhållna sockersuget istället tar överhanden?  Eller slarvar de med medicineringen?  Eller kanske båda?

Det största kriteriet för diagnosen diabetes är att blodsockret är förhöjt. Man kan maxa kroppen med mediciner som t.ex metformin och insulin bara för att hålla blodsockret i schack, men frågan är om det verkligen är lösningen?  När jag läser vad Sanofi skriver i sin rapport så sitter jag hela tiden och väntar på att det ska komma - "öka medicineringen!".

Sanofi må vara ett inkomsthungrigt läkemedelsföretag, men de kommer ju faktiskt med ett väldigt bra förslag. Utöka Nationella Diabetesregistret med data och jämförelser mellan primärvårdsmottagningarna.

Det skulle omgående visa sig vilka vårdcentraler som följer den vetenskapliga utvecklingen mer än andra, och vilka som verkligen tänker efter och agerar för patientens bästa. Jag pratar om användandet av kost som behandling.

Den största orsaken till att blodsockret är förhöjt (förutom den eventuella inulinresistensen) är ju odiskutabelt att man har intagit mer kolhydrater genom munnen än kroppen i sitt aktuella tillstånd kan göra av med själv, på så kort tid som kan anses vara "normalt".

Kroppen kan själv tillverka det blodsocker den anser krävs, och mig veterligen kan kroppen själv inte tillverka de höga mängder som orsakar förhöjt långtidsblodsocker som i förlängningen ger diagnosen diabetes. Alltså bör ju den enskilt största orsaken till det förhöjda långtidsblodsockret vara att man intagit för mycket kolhydrater (vilket är olika sorters sockerkedjor) genom munnen...?

I ett första steg måste ju själva jämförelsen till mellan vårdcentralerna, men när man ändå håller på så borde man införa obligatorisk rapportering om orsaken till resultatet - KOSTBEHANDLING borde ha en egen check-ruta i formuläret!  Men inte nog med det, man bör även specificera typen av kostbehandling - lågkolhydrat eller inte.

VILKEN VÅRDCENTRAL BLIR FÖRST UT PÅ BANAN MED LCHF-KOST-BEHANDLADE PATIENTER?

Den som är först lär skjuta hål på 100%-strecket i statistiken så taket flyger.

Om det nu är så att patienterna slarvar både med den fettsnåla kosten (och kanske även blir anklagade för att ha ett lite för högt kaloriintag) OCH medicineringen - så lär det bli stor framgång med lågkolhydratkostbehandling - det finns i stort sett bara kosten man kan slarva med, men vem gör det när man kan äta sig mätt, slippa fislukten och må bra?  Utan mediciner?  Och dessutom slippa alla diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, blindhet, amputerade fötter eller ben, etc. - som uppstår som en direkt verkan av för högt blodsocker.

Sanofi har 20 anläggningar för "innovativ forskning och utveckling" runt om i världen, och på dessa arbetar 17.000 forskare. Tänk vad snopet när man kommer på att allt detta var helt onödigt; när det räckte med att sluta kontaminera tungan med sockerkedjor.

2011-11-01

LCHF-matkasse i Stockholm

Efter årsskiftet finns det möjlighet att få en kasse LCHF-mat hemlevererad till dörren i Stockholm. Cecilia och Emelie Tängermark på LCHFmiddag tar nu upp intresseanmälning inför första leveransen efter jul.

http://www.lchfmiddag.se/


2011-10-04

LCHF-mat hem till dörren i Göteborg

Snart kan man få en kasse med LCHF-mat hem till dörren i Göteborg:

LCHF hem till dörren AB består av Linnéa, Elin och Fredrik, som tillsammans delar ett stort intresse för hälsa och friskvård. Linnéa är företagets matkreatör och före detta vegetarian, som numera även inkluderar kött och fisk i sina LCHF-recept.

Lämna gärna en kommentar om du provar matkassen!

2011-09-25

Åsa Domeij: Koppling mellan köttkonsumtion och LCHF?

Åsa Domeij på Axfood bloggar om LCHF:

Johan undrar lite mer om konsumtionsvanor av kött och feta mejeriprodukter. Att jag inte tror att dieten LCHF haft så stor betydelse för konsumtionsökningen av kött beror på att om man tittar statistik över köttkonsumtionen så har trenden varit ökande långt innan LCHF började diskuteras. En erfarenhet över stora delar av världen är att köttkonsumtion hänger ihop med hur god råd folk har att köpa kött. Den stigande köttkonsumtionen i Kina hänger t ex samman med att fler har råd. Men det man inte kan veta förstås är om köttkonsumtionen i Sverige hade stigit långsammare om det inte hade varit ett intresse för LCHF. 
Med feta mejeriprodukter är det lite annorlunda. Där tror jag att debatten om tillsatser har gjort att man valt bort light-produkter och gått över till fetare produkter. Där kan säkert också diskussionen om att man inte ska vara så rädd för att äta fetare produkter ha haft betydelse.

2011-09-18

Märklig smörbrist

Artikel i Aftonbladet: Nu går smöret åt – som smör

TV-kockar, och kockar i allmänhet, brukar alltid använda "riktiga råvaror" och använder således riktigt smör. Matlagningsprogram har funnits ganska länge på TV. Hur kan man påstå att det TV-kockarna som får smöret att sälja slut i affärerna - just nu?

Smör är flott, tycker svensken. Ut ur köken ska lightprodukter med tillsatser. In ska den rena råvaran, gärna så fet som möjligt. En utveckling påhejad av tv-kockar och dietister.

Oj - jag måste ha missat något - var kom dietisterna ifrån...?

Mjölkproduktionen minskar i Sverige, idag finns 5300 mjölkproducenter mot 8100 år 2006.

– Omräknat har produktionen minskat med 400 miljoner liter på tio år. Vi håller på att mjölka ur oss själva, säger Jonas Carlberg på Svensk Mjölk.
Nu dammsuger mejerijätten Arla andra länder i jakt på mjölkråvara.
– Det är aldrig roligt att inte kunna leverera det kunderna vill ha, men det ser ut att bli bättre om ett par veckor, säger Claes Henriksson, presschef på Arla.

Med tanke på Arlas agerande vid samgåendet med Milko så undrar man ju om inte även smörbristen ingår i detta fula rävspel. Man kanske helt medvetet stryper tillgången på smör för att få en anledning att höja priset?  (håll koll på priset i din affär!)  Man lagrade ju undan Bravojuicen, så varför inte ett stort smörlager någonstans, eller kanske till och med exportera det ut ur landet?

Att Arla dammsuger andra länder på mjölkråvara är ju rena bedrägeriet - man har ju själv skapat problemet genom att medvetet manövrera ut de svenska bönderna.

Att presschefen Claes Henriksson säger att "det ser ut att bli bättre om ett par veckor" är ju rena skämtet. En jätte som Arla blir inte taget på sängen av "smörbrist", man upptäcker helt plötsligt inte att man inte har råvara så det räcker. Och hur stor är bristen om man råkar lösa problemet på ett par veckor?

Dessutom, Arla och Svensk mjölk verkar ha olika åsikter om hur länge smörbristen kommer att vara, marknadsexpert Lennart Holmström på Svensk Mjölk påstår i Dagens Industri att det "finns risk att vi har kvar den här bristen, fram till årsskiftet i alla fall.". Man räknar alltså med att bristen består längre än så...?

Det är något skumt i görningen, för det beror knappast på varken TV-kockar eller LCHF-kost.

Paleofriend kommenterar, och undrar när hyllorna fylls med utländskt smör, t.ex från Finska Valio?  Undrar om Arla kommer att tillåta detta...

Har konkurrensverket semester?

2011-09-16

Mättat fett minskar risken för stroke

SFA = Saturated Fat = Mättat fett

OBJECTIVE: The aim of this study was to test the hypothesis that SFA intake is associated with the risk of cardiovascular disease mortality in Japanese whose average SFA intake is low.

Fritt översatt med Google:
"Mål: Syftet med denna studie var att testa hypotesen att intag av mättat fett är förenat med risk för hjärt-kärlsjukdomsdödlighet på japaner vars genomsnittliga intag av mättat fett är lågt."

CONCLUSION: SFA intake was inversely associated with mortality from total stroke, including intraparenchymal hemorrhage and ischemic stroke subtypes, in this Japanese cohort.

Fritt översatt med Google:
"SLUTSATS: Intag av mättat fett var omvänt associerad med mortalitet från total stroke, inklusive intraparenkymalblödning och ischemisk stroke subtyper, i denna japanska kohort-studie."


Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk Study.

Yamagishi K, Iso H, Yatsuya H, Tanabe N, Date C, Kikuchi S, Yamamoto A, Inaba Y, Tamakoshi A; for the JACC Study Group.
Am J Clin Nutr. 2010 Aug 4.

2011-09-10

Att Gilla Läget...


Gillar du läget?

I så fall kanske du är militär - eller en mes. Citat från Jonas Coltings blogg:

"Gilla läget" kan du själv hålla på med. Det är sån´t militärer och mesar gör som ursäkt för att tvingas acceptera sådant man inte kan, har förmåga till, eller vågar säga till om att förändra.


Diagram: Annika Dalqvists Blodsockerserier

Du kanske känner till Dr Annika Dahlqvist Blodsockerserier?  I inlägget på hennes blogg finns uppgifter om 26 stycken måltider, allt från frukost till middagar.

Jag gjorde diagrammen nedan, allt för att tydliggöra effekten av måltiderna. Förhoppningsvis kanske jag kan komplettera med Annikas kommande glukostoleranstest i nästa vecka, och i så fall uppdaterar jag detta inlägget.

För specifikation på respektive kurva/datum så får du besöka Annikas sida. Jag delade upp diagrammen och behöll de högra värdena i det ena och de lägre i det andra. Klicka på bilderna för större och tydligare bild.




Ät lite paj och gå ner i vikt




Visste du att det också finns
nyckelhålsmärkta tårtor från Delicato?



Jag råkade snubbla över en annons för Viktklubb.se. Det är nästan så jag tror att de har anlitat samma reklambyrå som Delicato, eller så råkar man bara ha samma humor. Det står ju faktiskt LITE paj, vilket ju faktiskt rimmar med Viktklubbs "enkla kalorimatematik". Det vill säga - svält - för att gå ner i vikt.



Heavy stuff
Det går inte att se på bilden ovan, men längst ner står det finstilt "I samarbete med Karolinska Institutet". KI uppger sig vara ett av världens ledande medicinska universitet, och i Sverige står det tydligen för 40% av den medicinska akademiska forskningen. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De säger om sig själva med ren reklambyråformulering:

Med vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas har Karolinska Institutet de bästa förutsättningar för utbildning och forskning av högsta kvalitet.

Karolinska Institutet verkar alltså vara riktigt "heavy stuff". Med det som bakgrund kan jag inte förstå hur de kan skämma ut sig genom att vara "samarbetspartner" med Viktklubb.se, ni vet - "klubben för vanlig mat med balans i energiintaget".


Resultatet
Resultatet av de 5 första åren med Viktklubb.se resulterade i 340.000 betalande medlemmar, men bara totalt c:a 1100 st (0,3%) nådde målet på 5-10% viktnedgång inom 6 månader, vilket bara är hälften av de c:a 4200 som enligt Viktklubb själva kunde anses vara "aktiva" medlemmar under dessa 5 år. 5-10% viktnedgång är 4-8 kg vid en startvikt på 80 kg.

I september 2011 säger sig Viktklubb ha 350.000 medlemmar, och uppger att de sammanlagt gått ner 600 ton, vilket alltså ger en genomsnittlig viktnedgång på 1,7 kg. Vektklubb.no, den Norska motsvarigheten, har efter 5 år och 195.000 medlemmar gått ner 330 ton sammanlagt, vilket i snitt blir 1,7 kg per medlem. Inte särskilt mycket för att vara ett genomsnitt, men otroligt konsekvent genomsnittlig viktnedgång länderna emellan, eller hur?


Professor
Stephan Rössner
Sötsug

På Viktklubbs hemsida stoltserar Professor Stephan Rössner från överviktsenheten på KI, och kan ni tänka er - man har lyckats få med hans berömda hallonbåtar för att symbolisera sötsug. 




Viktklubbs medlemmar tycker att frestelser och sötsug är det mest frustrerande med viktminskning. Läser man vidare bland de "alternativa godsakerna" så består de mest av sött, sött och sött, så det är väl inte konstigt att man tycker att sötsuget är ett problem!  Alkoholister och knarkare ska hålla sig borta från just alkohol och knark, och de som har problem med sötsug ska inte stoppa något sött i munnen alls... hur svårt kan det vara?


Samhällsvinsten
Nu råkar det ju vara så att det kan vara KI själva (genom Stephan Rössner?) som har startat Viktklubb tillsammans med Aftonbladet (största kvällstidningen, etc) som ett sätt att sprida viktnedgång via internet, till skillnad från annars där endast ett fåtal personer får "tillgång" till KI's (så kallade) expertis via besök hos dem.

Visst kan det vara ett experiment att se om det går att få folk att gå ner i vikt på distans, men i mina ögon har det mer ett kommersiellt upplägg, i rent syfte att tjäna pengar. Undrar hur inkomsten fördelas mellan Aftonbladet och Karolinska Institutet?  I Norge drog man i alla fall in minst 70-80 miljoner kr på 5 år, och enligt uppgift var den norska viktklubben den största inkomstkällan efter annonserna för tidningen VG.

Samhällsvinsten av allt detta är mest bara tveksam. Det ju rätt dyra kilon totalt sett för de 1100 som nådde sitt mål för viktnedgången.


Reklambyrån, igen
Viktklubb tycker själva att de fyller en nisch där landstingssjukvården inte kommer åt och svamlar vidare om att övervikt är ett jätteproblem, köerna är långa och påstår att de kan hjälpa betydligt fler än vad vårdcentralerna kan ta emot. Det låter som att köerna ringlar långa utanför varje vårdcentral, men allt känns mest bara som en reklambyråformulering. Som du läste ovan så har de ju haft råd att anlita en sådan.


Viktklubb har fått konkurrens
Viktklubb blev utsedda till Sveriges bästa bantarsajt 2010 av tidningen Internetworld, på plats 27 av sveriges 100 bästa sajter. Men, Googlar man "Sveriges allra bästa viktminsknings sajt" (som de benämner sig själva på sin sajt) så hittar man Viktklubb på första träffen, som andra träff kommer - Kostdoktorn!  Tar man däremot bort ordet "allra" och söker på "Sveriges bästa viktminsknings sajt" så får man som första träff Kostdoktorns sida för vetenskapliga studier på lågkolhydratkost, och som andra träff Kostdoktorns sida för allt om viktnedgång.


Häpp!


Medlemstakten avtar
Tänkte du på antalet medlemmar ovan?  Viktklubb hade 340.000 medlemmar vid 5 år, och de senaste 3 åren har de bara ökat med 10.000 till 350.000. De 10.000 lär inte ha påverkat den genomsnittliga viktnedgången med 1,7 kg nämnvärt. Särskilt inte som det "statistiskt" sett bara är ett 30-tal av dessa 10.000 som har gått ner i vikt.


Ett döende koncept med dödsryckningar
Konceptet verkar vara på utdöende med tanke på den dåliga medlemsökningen. Precis som tallriksmodellen de rekommenderar. Viktklubb har börjat Google-annonsera med rubriken "LCHF kost". Det om något, måste väl vara en dödsryckning?


Ett bättre och gratis alternativ för viktnedgång


2011-09-06

Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Livsmedelsverket "klarlägger"....

Först lite "bakgrundsfakta":

Citat från sista länken:

Är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Tydligen inte. Igår måndag, 2011-09-05 publicerade Livsmedelsverket en "kommentar" på sin hemsida. Man kände sig förmodligen tvungen, och dessutom kan de där stå oemotsagda. Det gick ju inte så bra i tidningen...

Jag kan för mitt liv inte förstå hur dessa två människor (se längst ner) kan få uttala sig offentligt, i egenskap av representanter för ett statligt verk och fara med sådan osanning! (för det kan väl inte vara så att de bara är två frontfigurer som är ställda längst fram i ledet för att ta smällen...?)

Livsmedelsverket har ju en uppdragsgivare, den svenska Regeringen. Jag kan lika lite förstå hur denna uppdragsgivare fullkomligt tycks strunta i vad Livsmedelsverket sysslar med, råden de ger går ju helt på tvärs med vad modern forskning visar.

Den forskning som Livsmedelsverket hänvisar till blir ju totalt sågad gång på gång i t.ex debattartiklarna ovan, eller i tidigare inlägg där den s.k "72-8-listan" resulterade i att endast 2 av de 72 vetenskapliga studierna med viss försiktighet kanske kan anses stödja Livsmedelsverkets sak. Just den händelsen är rent löjeväckande; HUR kunde man inkludera 70 studier varav merparten inte ens handlade om saken?!  Hur uppdragsgivaren bara kan stå där och se på är för mig helt obegripligt.


Är den svenska regeringen handlingsförlamad?

...är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Livsmedelsverkets "klarläggande" citeras här i sin helhet, men går även att nås på länken:


Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Ur nyhetsarkivet 2011-09-05

Intresset för mat och matvanor är stort och det pågår en intensiv diskussion runt om i landet om dieter och om vad som är det bästa för hälsan. Debattörerna är många och har olika bakgrund och utgångspunkter. Ibland förekommer det missuppfattningar om vad Livsmedelsverkets råd innebär. Här kommer några klargöranden. 
Livsmedelsverket har ett antal grundläggande kostråd om hur man bör äta för att må bra på kort och lång sikt. Till det kommer råd som riktas till specifika grupper, exempelvis gravida och småbarn. 
Använd flytande margarin eller olja i matlagningen
Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. Det allra viktigaste är att äta rätt sorts fett. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att byta ut mättat fett mot fleromättat fett, främst omega-3-fett, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver också omega-3, för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Rapsolja är av naturen rik på omega-3. 
Ett enkelt sätt att få i sig omega-3 är därför att välja rapsolja och mjuka eller flytande matfetter som innehåller rapsolja. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.
Välj i första hand fullkorn
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med mycket fullkorn är rika på vitaminer och mineraler. Fullkorn kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes och kan även göra det lättare att hålla vikten.
Håll igen på läsk, godis och chips
Vi rör oss allt mindre och därför gör vi av med mindre energi. Därför behöver de flesta av oss dra ner rejält på söta och feta livsmedel som läsk, godis, glass, chips, kakor och bullar, framför allt till vardags. 
Särskilt bör man se upp med läsk och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att mättnadskänslan sätter stopp. 
Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan 
Fisk två till tre gånger i veckan ger en stor del av det D-vitamin, jod, selen och nyttiga fetter vi behöver. Det är ämnen som många svenskar behöver äta mer av. 
Variera fet fisk med mager fisk och skaldjur. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också det särskilda omega-3-fett som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.
Ät mycket frukt och grönt – gärna ett halvt kilo varje dagFrukt och bär, grönsaker och rotfrukter innehåller många av de näringsämnen vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. Dessutom innehåller de förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. 
500 gram frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och vissa cancerformer. Mängden motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
Ät mindre saltI Sverige äter vi dubbelt så mycket salt som vi borde. Rekommendationen är ungefär en tesked per dag. En stor del av det salt vi äter finns i färdigmat, bröd, charkvaror och ost.
För mycket salt kan orsaka högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Välj livsmedel som innehåller mindre salt och var sparsam med salt i matlagning och undvik att salta extra. Vi behöver jod så välj salt som är jodberikat.
Välj nyckelhålsmärkt mat
Att välja nyckelhålsmärkt mat är ett enkelt sätt att förbättra sina matvanor. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mer fibrer och fullkorn, mindre eller nyttigare fett och mindre socker och salt än andra livsmedel av samma typ och passar för alla som vill äta hälsosamt.
Livsmedelsverket står inte för en fettsnål kostDen energi vi får från maten kommer från fett, protein eller kolhydrater.
Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater. 
Det är ungefär samma proportioner som så kallad medelhavsdiet. Svenskar äter idag äter ungefär så mycket fett och kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar men fel sort: för lite fleromättat fett och för mycket mättat, för mycket socker och för lite fullkorn.
Livsmedelsverkets kostråd baseras på vetenskapLivsmedelsverkets råd grundar sig på den samlade vetenskapliga forskningen i världen – även nyare studier och rön prövas förstås. Livsmedelsverket bedriver ingen egen forskning, utan samarbetar med de främsta forskarna i både Sverige och internationellt. 
All den samlade vetenskapen värderas för att kunna ge så välgrundade råd som möjligt om mat och näring till den friska befolkningen.

Svenska råd överensstämmer med råd i de flesta andra länder
Vårt grannland Norge uppdaterade sina kostråd i våras. De kom fram till samma slutsatser som Livsmedelsverket. Så även i USA, där man uppdaterade kostråden 2010. Så enigheten världen över är stor bland forskare inom nutritionsområdet om synen på vad som är bra matvanor. 
Vad händer framöver?2012 kommer de första resultaten från Livsmedelsverkets stora undersökning av svenskarnas matvanor. Då kommer också de nya nordiska näringsrekommendationerna. 
De handlar om hur mycket vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som människor behöver få i sig och bygger på en genomgång av den aktuella vetenskapen. Utifrån matvaneundersökningen och de reviderade näringsrekommendationerna ser Livsmedelsverket över kostråden och kompletterar med flera om det behövs. Ett sådant område kan vara råd om hur mycket kött som är hälsosamt att äta.
Ytterligare upplysningar:
Irene Mattisson, nutritionist, bitr. chef för Risk- och nyttovärderingsavdelningen, 018-175313
Anna Karin Lindroos, klinisk näringsfysiolog, chef för Livsmedelsdataenheten, 018-175716     

2011-09-04

”Sluta gapa på oss som äter LCHF”

Saxat ur ett inlägg på SVT Debatt av Cissi Wallin, medieprofil. Fetstilen och understrykningen är min:


Jag har varit vegetarian och vegan i många år, började köpa laktosfritt, slutade med vetemjöl och åt bara andra kolhydrater som havre och typ kokt potatis och ris. Ingenting hjälpte. Magen var i kaos. Tills i maj i år då. Min sambo, som ville gå ner ganska mycket i vikt, fick rådet av en person att testa ”det här med LCHF”, och som den goda medmänniska jag är hängde jag på. Var nyfiken, och samtidigt sugen på att en gång för alla kunna skriva ner den där ”hajpade skiten”.
Men så blev det inte. En vecka efter att jag slutat med allt vitt mjöl, alla spannmål överhuvudtaget och läst på ordentligt om LCHF-kost och följt den noggrant var magen… den var lugn! Klart som tusan jag blev euforisk! Nu, några månader senare har min sambo gått ner åtskilliga kilon, jag ett gäng jag med. Mitt sockerberoende är utrotad, jag sover bättre, har bättre sex, bättre hy, är piggare och magproblemen är fortfarande puts väck. Det är något av en ”Jesusgrej”.

En brödkaka med fint fullkornsnamn innehåller runt arton sockerbitar. Det tåls att tänkas på, även om man älskar bröd men samtidigt känner sig lite svullen om magen ganska ofta. Idag käkar man inte kyckling med pasta, man käkar pasta med kyckling. Och glömmer någonstans bort att människan blev fet först när vi ”uppfann” det vita mjölet och sockret.

Appropå pasta med kyckling:

När jag gjorde ett besök på IKEA's restaurang så fanns där skålar med pastapennor och kyckling till det facila priset om 55 kr. Skålen var rätt liten, och den innehöll väldigt lite pasta (självklart, eftersom skålen var liten), och ovanpå låg 3 st pinnsmala (verkligen smala!) kycklingbitar. Ville man ha sallad till kunde man köpa en av skålarna bredvid för 10 kr. Alltså, för totalt 65 kr... fick man nästan ingenting, det fanns ju närmast ingen energi alls i skålen!  Och ändå var den odiskutabelt största delen "rent socker" (från pastan). Jag undrar VEM som köper dessa skålar?  Förmodligen någon som vill vara hungrig ganska kort därefter. Inte är det särskilt "ekonomiskt" heller - måste ju platsa någonstans bland den dyraste mat man kan köpa kontra energiinnehåll.









2011-08-31

Statinannons på SVT

Efter brödannonsen kommer nu en annons om statiner på SVT:

Billiga läkemedel som sänker kolesterol och förtunnar blodet, skrivs ut alldeles för sällan.
Tusentals liv skulle kunna räddas bara i Sverige om läkare oftare skrev ut statiner, betablockerare och läkemedel med acetylsalicylsyra, hävdas i en ny stor studie.

För den som inte fattar varför detta är en annons rekommenderas läsning om kolesterolmyter hos Uffe Ravnskov.

Man beställer en "vetenskaplig studie" som stödjer ens egen teori (eller plånbok...) och får sedan journalisterna att nappa på detta som gladeligen rapporterar om det i media - och därmed är hittepåstudien en "sanning" som går rakt in i huvudet på folk. Psykologi på hög nivå - i det kommersiella intresset - enbart!

Appropå bra uppmärksamhet

Appropå Kostdoktorns inlägg "Är all uppmärksamhet bra uppmärksamhet?" och den senaste tidens "köttindustrisponsring av LCHF".
Jag förstår inte varför det inte har blivit mer liv kring det alldeles motsatta - kolhydratsindustrins sponsring av vetenskapliga studier?  Man kan ju hoppas på att denna uppmärksamhet leder till att även denna koppling till matindustrin undersöks och redovisas.


2011-08-27

Ett barn med diabetes ska äta vanlig husmanskost. Punkt.

Så här ser det alltså ut på Landstingets hemsida i Kronoberg år 2011.

(klicka för större bild)
Det är riktigt chockerande hur hela vårdapparaten kan ha missat "poängen" med diabetesbehandling. I det här läget är det är lätt att drista sig till att anklaga både sjuksköterskor och läkare för att vara svagbegåvade, men faktiskt, så är det ju inte!  De har gått en lång utbildning och verkligen haft tillräckligt med huvud för att klara av det. Tyvärr verkar det ju inte spela roll i det här sammanhanget, men det är ju som man brukar säga: "Skit in - skit ut". Det behöver ju inte vara fel på bilen när den går sönder, bara för att du har tankat den med fel bränsle.

Hela vårdapparaten verkar vara "feltankad"... Eftersom rEvolutionen inte verkar komma uppifrån, så får den väl börja nerifrån.

På Kronobergs landstings hemsida, och inte mindre än på avdelningen för barn och ungdomskliniken i Växjö, så läser dessa hemska kostråd till barn med diabetes. Det är så man får hicka för mindre...  Man går ut stenhårt:

Ett barn med diabetes ska äta vanlig husmanskost. Det finns ingen mat som är förbjuden, men det är viktigt att du tar tillräckligt med insulin till. 

(Sick!)   Du SKA hälla bensin på elden - men det är viktigt att du häller på tillräckligt med vatten också, så det inte brinner för mycket!

Finns det inget annat vi kan slänga på elden...?

Tänk på att du även kan äta soppa, risgrynsgröt, potatismos eller annat som av tradition varit olämplig mat vid diabetes.

Tja, det finns ju aceton, etanol - eller varför inte läkarsprit!  Men glöm för guds skull inte - mera vatten!

Du kan be bespisningspersonalen om extra mjuk macka för att få i dig tillräckligt med kolhydrater.

Vilket fantastiskt tips!  Den som kom på den här idén måste verkligen ha fantasi. Kanske var han eller hon väldigt intresserad av matematik - ungefär som att om man adderar 1, så måste man ju addera 1 på andra sidan likhetstecknet också, för att det ska bli jämvikt.

Raskt kastar vi oss över till ett tips som faktiskt är riktigt bra!  (helt ärligt, alltså)

Du ska absolut inte dricka söta drycker. Det finns bra alternativ. Det är MYCKET svårt (omöjligt!) att dosera insulinet till söta drycker.

Det absolut bästa alternativet är väl "vatten"?  Låter man bli att slänga lättantändliga vätskor på elden så går det ju inte åt så mycket vatten för att släcka den - då kan man dricka upp det istället.... ;-)

Dessutom, om nu diabetiker får rådet att inte dricka söta drycker på grund av svårigheten att dosera rätt mängd insulin - vad säger då detta om kroppens egen svårighet att "dosera" rätt mängd insulin på en "frisk" person....?   Fundera på det en stund.

Det är bra för alla att äta frukost, lunch och middag samt mindre mellanmål. Det blir lättare att få ett bra blodsocker om du äter regelbundet och tar insulin till alla kolhydrater du äter.

Tja... ovan var det ju ett påbud om att du SKA äta kolhydrater (bensin), alltså är det ju rimligt att du även får tips (en gång till) om att du måste ta tillräckligt med insulin (vatten) för att motverka elden. Sjutton vad svårt det måste vara att parera blodsockrets berg-o-dalbana... för banan lär ju vara allt annat än "rak" med dessa kostråd.

Med dessa kostråd som bakgrund, undrar jag om vi vågar titta på målsättningen med diabetesbehandlingen i Kronobergs län...?

  • Normoglykemi (normala, friska blodsockervärde) under hela dygnet, med så få symtomgivande låga blodsocker som möjligt
Den som äter LCHF-kost lär inte ha några som helst problem med detta.... däremot om man ska parera blodsocker-berg-o-dalbanan i tid och otid, så lär det bli svårt... hur väl lyckas man, egentligen?
  • Förhindra uppkomst av ketoacidos (syraförgiftning) hos individ med känd diabetes
  • Förhindra, tidigt upptäcka eller skjuta upp diabetesrelaterade komplikationer
Diabetesrelaterade komplikationer finns ju bara om man triggar dem?  Äter man LCHF-kost och därmed låter bli så mycket kolhydrater som möjligt, så bör alla markörer för diagnosen diabetes mer eller mindre "upphöra". Snacka om att förhindra!  Och när man har förhindrat så behöver man bara vänta till den tidpunkt då man hamnar på ålderdomshemmet där man blir serverad kolhydratrik mat...
  • Barnet ska växa efter sina förutsättningar och utvecklas fysiskt psykiskt och socialt precis som det förväntas av en individ utan diabetes.
Ät riktig mat - så ordnar det sig!
  • Barnet ska i möjligaste mån vara som sina kompisar, tillsammans med kompisar d.v.s. så lite särbehandling som möjligt.
  • Välutbildad patient/familj, som klarar att sköta sjukdomen såväl till vardags som i mera extrema situationer och som snabbt blir bättre på diabeten än vad teamet är!


Den diabetiker som äter LCHF-kost ÄR verkligen bättre än vad (detta) "teamet" är... det är bara att använda blodsockermätaren och kontrollera resultatet, enligt punkt ett ovan.

Mindre oroliga föräldrar ger mindre oroliga barn.

...och med föräldrar välutbildade i kostens påverkan på barnet, så tror jag barnet blir mindre oroligt.

Vinn en bok: "LCHF för tjejer"

Vinn Cathrine Schücks bok "LCHF för tjejer" hos Hemmets Journal!

 Man ska svara på en fråga:

LCHF kan ses som en extrem variant av en annan bantningsmetod, vilken?
  • KBT-metoden
  • GI-metoden
  • Tallriksmodellen

Svara, fyll i ditt namn, och skicka in!

För dig som inte lyckas vinna den, så går det att köpa den till bästa pris här.

2011-08-26

Karppaajan arkiruokaa - aitoa kotiruokaa

95 helppoa ruokalajia edullisista raaka-aineksista.

Karppaajan arkiruokaa auttaa karsimaan hiilihydraattien määrää aiheuttamatta kuitenkaan suurta lovea kukkaroon.

Tässä keittokirjassa esitellään erilaisia vaihtoehtoja tarjota samaa pääruokaa eri lisäkkeiden kanssa. Osa kirjan resepteistä sopii tiukasti vhh-ruokavaliota noudattavalle ja osa on tarkoitettu sellaisille, joiden ruokavalio sisältää hieman enemmän hiilihydraatteja.

Klikkaa tästä

Kirjailija: Per Wikholm & Katarina Wikholm

ISBN10: 9522204242
ISBN13: 9789522204240

2011-08-11

Airam och Kostdoktorn på LCHF-radion!

Uppdaterad 2011-08-11 22:00 med fler länkar

Airam har spelat in matlagning på P4 Boulevard, och enligt Airam kommer Kostdoktorn att prata LCHF (i samma program?) i dag 2011-08-11 kl. 11.00.

Det verkar finnas tre snuttar att lyssna till på denna länk.

Jag hittar inte inslaget så man kan lyssna på webben...?

2011-08-09

Grenserittet på LCHF

Jag läste på KiF ett inlägg av "reinnel" som kört Grenserittet på LCHF. Jag hade ingen aning om vad Grenserittet var för något så jag Googlade:

Grenserittet är en terrängcykeltävling med start i Strömstad och mål i Halden. Från starten i Strömstad går tävlingen över Skee till gränspasseringen vid Tyslingmoen innerst i Idefjorden och vidare över Prestebakke till Fredrikstens festning i Halden.

Grenserittet är ca 80 km lång, varav 5 km är på asfalt, 40 km på grusvägar, 30 km på gårds- och skogsbilvägar och 5 km på stigar och traktorvägar. Sträckningen är förhållandevis lätt, men har stora krav på tempoväxlingar för elitåkarna. Vissa mindre partier är klassade som medelsvåra, men inte av den art att de bör skrämma den medelgode motionscyklisten.  

Grenserittet arrangerades första gången 1998 med 100 fullföljande deltagare. De  tre senaste åren har tävlingen varit fulltecknad; max antal anmälningar är 7 000.

Ingen liten "skitrunda" alltså!   Reinnel skriver om sin insats:

Jeg er sjokkert over at kroppen fungerte i 8 mil "uten" inntak av energi.? Jeg spiste 2 egg og 150 g bacon til frokost 0700, Starten gikk 10.40 og jeg var i mål ca 15.00. Underveis drakk jeg 2 liter vann og en neve med paranøtter/Rødvinspølse.

Jeg gikk ikke tom og fikk ikke syre..

Jeg er glad:-)


Grattis, reinnel!




Med detta sagt, så blir ju reklamen på www.grenserittet.com ett rent skämt:




"Hjälp kroppen att prestera!"

"ENERVIT Grenserittpaket - allt du behöver 330:-"


Snacka om dyr energi!

2011-08-02

Fredagsmys runt Medelhavet?

Andreas Eenfeldt alias Kostdoktorn, kommenterar det svenska kolhydratrika fredagsmyset i GP.

I "faktarutan"om Fredagsmys står längst ner:

Övervikt bland barn är mycket vanligare i länderna runt Medelhavet än i norra Europa.
Källa: Sahlgrenska akademin (TT)

Jahapp... det var ju intressant. Svenska professorer i viktnedgång för feta barn tycker ju att Medelhavsdieten är den bästa. Märkligt att barnfetman är större kring Medelhavet, då...?

Fast det kanske är så att det Svenska Fredagsmyset har spridit sig ända till Medelhavet?

2011-07-29

Fettskatten i Danmark vacklar!

Skatten på mättat fett är tänk att införas i Danmark den 1 oktober 2011. Inför detta så erkänner den Danska hälsoministern Bertel Haarder att avgifter (skatt) knappast har någon effekt på valet av livsmedel ur hälsosynpunkt. Hälsoministern säger att vi (Danskarna) lägger 5% av sin inkomst på mat, och då ger en ökning med 0,5% ingen eller nästan ingen påverkan.

Claus Søgaard-Richter som är direktör på Landbrug&Fødevarer säger i ett pressmeddelande att det är otroligt att den Danska regeringen först nu erkänner att avgifter har ringa effekt, de har försökt göra regeringen uppmärksam på detta under hela beslutsprocessen.

Nu kan man ju tro att Claus Søgaard-Richter har förstånd att kritisera fettskatten under bättre vetande, men tråkigt nog framgår det tydligt att inget av detta politiska tjäbbel syftar till något som helst hälsofrämjande.
I nästa mening säger Claus Søgaard-Richter om den tilltänkta fettskatten:

- "Det kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för livsmedelsindustrin."

och blottlägger därefter den gamla fettskräcken:

- "De flesta livsmedelsföretag har under många år skapat fettsnåla produkter."

och för att lägga någon slags tyngd i uttalandet så släpper han den märkliga uppgiften:

- "T.ex har mejerinäringen de senaste 10 åren tagit bort 13 miljoner kg mättat fett från sina produkter. Detta motsvarar 2,5 kg per Dansk."

Sammanfattning:
  1. Fettskatten har ingen effekt på konsumentens val av livsmedel ur hälsosynunkt - ta bort den!
  2. Fettskatten får stora ekonomiska konsekvenser för livsmedelsindustrin - tänk vad motsägelsefullt?!
  3. Fettskräcken lever vidare...!
Det enda positiva är väl att Claus Søgaard-Richter överväger att överklaga ärendet till EU om fettskatten införs.


2011-04-22

Frossa i magra ägg?

Foto: kai4107 / FreeDigitalPhotos.net
En artikel i Aftonbladet från 2008 påstår att man kan Äggfrossa med gott samvete eftersom ägg är magra: "Supernyttigt och magert!".

Ägg är inte magra!

Tittar man på energifördelningen i ägg så kommer 63% från fett, 36% från protein, och endast 1% från kolhydrater. Det enda man pratar om i artikeln är att ägg innehåller "bra protein", fett nämns inte med annat än att det är i gulan det finns. Ändå är fettet den största delen av energin, på gränsen till dubbelt så mycket som proteinet.

Undrar om det är Aftonbladets rubriksättare eller dietisten som kom på idén att ägg är magra?  "Magert" bör ju syfta på att det är fettfattigt. Om det är dietistens påhitt så undrar jag hur seriöst resten av Viktklubb.se är, där dietisten agerar "expert".

2011-04-21

Välinställd sjukdom

Vad är en "välinställd sjukdom"?

Det måste vara ett begrepp som läkemedelsindustrin har kommit på. "Välinställd" måste syfta på en viss nivå av medicinering. "Välinställd" för läkemedelsbolagens plånböcker, kan tänkas.



Eller?
 


Tanken slår mig att man också kan göra sin sjukdom diabetes typ2 så pass "välinställd" med helt vanlig mat, s.k LCHF-kost, att den inte ens går att diagnostisera för en läkare som inte vet att man en gång fått diagnosen. Det måste väl ändå vara det ultimata för patienten - att vara utan mediciner.
 

2011-04-19

Kvällskurs i LCHF-matlagning i Norrköping

I Norrköping har Medborgarskolan en kvällskurs i LCHF-matlagning. Lysande!



Videon finns tillgängligt till 2012-04-17.

2011-04-13

Hjärtprofessor sågar LCHF-dieten

Några fullkomligt självsäkra uttalanden av professor Karin Schenck-Gustafsson:

– LCHF fungerar inte alls, säger Karin Schenck-Gustafsson som är professor, specialist i kardiologi sedan 1979 och överläkare i hjärtsjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Schenck-Gustafsson sticker inte under stol med att hon anser att kosten är fullständigt befängd och hon är inte ensam om sina åsikter.
– Hjärtspecialisterna i hela världen är fullständigt eniga om att den här dieten kan vara livsfarlig, säger hon.
– Enligt två nya och helt separata internationella studier kan man redan se en ökad dödlighet som en följd av LCHF-kosten.

Vilka är de två studierna hon refererar till?

Karin hör uppenbarligen till den gruppen professorer som inte behöver vidareutbildning efter att de fått titeln professor. Läs på, gör om, gör rätt!  En bra start är första kommentaren till artikeln, skriven av Lars-Erik Litsfeldt.

Precis som Lars-Erik snuddar vid så undrar jag när journalister ska börja fråga efter källhänvisningar?  Det verkar inte vara svårt att vara journalist om det enda man behöver göra är att skriva ner det intervjuoffret säger.



Artikel i Nya Åland 2011-04-13.

2011-03-27

Fetman orsakar ökade koldioxidutsläpp

Amerikanerna blir fetare och fetare. Bilindustrin försöker slimma fordonen och jagar gram för att minska vikten och därmed bränsleförbrukningen. Men vad har bilar med fetma att göra?  Jo, bilindustrins försök att jaga gram "äts ganska snabbt upp" av den allt fetare befolkningen.


Viktökningen hos amerikanerna mellan 1960 och 2002 har, enligt professor Sheldon Jacobson, ökat den årliga bränsleförbrukningen med 3,8 miljarder liter bensin. Nu är inte amerikaner alltför upptagna med att beräkna utsläpp av koldioxid, men jag bidrar gärna med den kalkylen. Varje liter bensin ger ett utsläpp av 2,3 kilo koldioxid. Det betyder att enbart amerikanernas viktökning har ökat utsläppen av koldioxid med 8,7 miljoner ton om året.

Det motsvarar 15 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.

Varje kilo som snittvikten ökar för den amerikanska befolkningen ger 300 miljoner liter extra i bensinförbrukning.

Det innebär alltså dubbel vinst att minska på det mänskliga marktrycket. Dels bättre personlig hälsa och dels lägre koldioxidutsläpp.

Håkan Matson kommenterar i Dagens Industri: Bilindustrins bantningsförsök äts upp i ett nafs

2011-03-26

Läkemedelsindustrins ekonomiska dilemma

En artikel på Svensk Farmaci:

Nya läkemedel mot diabetes är sämre

Jag gillar starkt formuleringen i ingressen:

Ett äldre läkemedel mot åldersdiabetes är lika effektivt som och ger färre biverkningar än nyare alternativ. Trots att det är billigare. 

Det äldre läkemedlet som åsyftas är Metformin. "Trots att det är billigare". Tänk vad retligt för läkemedelsindustrin att inget annat de tagit fram har lika få biverkningar som Metformin.

Varför förutsätter man förresten att nyare och dyrare preparat är mer effektiva?

Det hade ju varit gött för läkemedelsindustrin att kunna hitta en potent efterföljare som "givetvis" är dyrare så de kan tjäna ännu mer pengar!  Men det går ju inte att marknadsföra de dyrare preparaten som "bättre" då de har fler biverkningar.


Jag har en bättre idé: 
Så får diabetiker normala blodsockernivåer
Så får vem-som-helst normala blodsockernivåer

2011-03-22

Anna Lallerstedt lagar LCHF-mat

Creative Commons
Eller, nja... nu ljög jag. Lite.

Anna Lallerstedt har komponerat en smörgås åt Polarbröd. Den är baserat på Polarbröds "Solfrö" och är  fylld med pepparrotsost, vårsallad, örter, omelett och fint skivad rökt lax.

Smörgåsen är komponerad med vårdagjämningen i åtanke. Man ska tydligen tänka "naturen" när man äter smörgåsen som ett mellanmål när man går på tur i naturen, "Närheten till naturen har alltid varit en naturlig del för Polarbröd".

Sen när kan man hitta "bröd" i naturen?

(särskilt 36277 ton år 2010). Visserligen finns inte pepparrotsost i naturen heller, men allt annat är verkligen "rena" ingredienser från naturen och som dessutom passar utmärkt ur LCHF-synpunkt.

Tänk vad synd - att förstöra ett så gott mellanmål med en onaturlig brödbit... annars hade det varit ren LCHF. Men Anna verkar ju vara på rätt spår. Kanske komponerar hon något liknande med oopsies nästa gång.

Unilever får böta för kartellbildning

Unilever, Kraft Foods och Dr Oetker får tillsammans böta 38 miljoner Euro för kartellbildning efter en dom i kartelldomstolen i Frankfurt.

Företagen sägs med sina regelbundna diskussioner under flera år, ha påverkat konkurrensen inom konfektyr, glass, fryst pizza, sällskapsdjur och rengöringsmedel. Man ska gemensamt ha diskuterat prishöjningar mot detaljistkedjor.


Detta värmer hjärtat mer än ett paket Becel någonsin kan göra!



2011-03-19

Informationsmöte om fetmaoperationer i Falun 21 mars

Bariatric Center arrangerar ett informationsmöte om fetmaoperationer i Falun den 21 mars. Allmänheten kan lyssna på experter och ställa frågor om fetmaoperationer, men pressmeddelandet syftar till en pressinbjudan; så man kan alltså vara antingen hugad privatperson eller journalist för att gå på mötet.


Vore ju intressant om det från båda dessa kategorier fanns folk på plats som kunde ställa lämpliga frågor. Är en fetmaoperation verkligen den "enda" lösningen för övervikten?  Först kanske man ska ställa sig en ännu mer viktig fråga (se efter citatet):

Citat:

I Dalarna är 14 procent av kvinnorna och 13 procent av männen feta, de har BMI 30 eller mer. Personer med fetma har i genomsnitt 6–7 år kortare livslängd jämfört med normalviktiga, enligt Socialstyrelsen. Risken att drabbas av diabetes är fem till tio gånger högre och risken för hjärt- och kärlsjukdomar är två till tre gånger högre. Överviktiga personer lider också oftare av ledvärk, muskelvärk, artros och ryggsmärtor.

I Sverige utförs cirka 5 000 fetmaoperationer per år, men behovet är ännu större. Antalet fetmaoperationer ökar kraftigt. Samtidigt är vårdköerna till den offentligt finansierade vården långa. Därför väljer många att själva betala sin operation.

Den 21 mars arrangerar Bariatric Center ett informationsmöte i Falun där allmänheten kan lyssna på experter och ställa frågor om fetmaoperationer.
Kirurgi, dietist och sjuksköterska från Bariatric Center informerar om hälsoriskerna med fetma och vilka behandlingsmetoder som finns. Bariatric Center som erbjuder kirurgisk och medicinsk fetmabehandling har två kliniker i Sverige – i Stockholm och Lund.

Dag: 21 mars

Tid: 18:00
Plats: First Hotel Grand, Trotzgatan 9-11 Falun




.

2011-03-14

Kostdoktorn har blivit Expert

I tidningsartiklar är det ofta en "Expert" som uttalar sig om ett visst ämne.

Nu har det hänt - en ny Expert har gjort entré på scenen - Kostdoktorn!

Artikel i Aftonbladet: "Svullen mage - så botas den"

Tänk vilken Matrevolution en liten bok kan åstadkomma.

Undrar när vi får se Uffe Ravnskov som Expert i Aftonbladet, när det skrivs kolesterolartiklar?  Jag menar - Uffe har också skrivit böcker. Märkligt - ingen tycks ha läst hans böcker...? Vilken journalist blir först med en seriös artikel om kolesterolskräcken?  Fast det lär väl ta tid, textmassorna är ju enorma att plöja igenom när det gäller Kolesterolmyter.

2011-03-06

Spindelväv botar diabetes?



Forskare vid Lantbruksuniversitet i Uppsala har lyckats få insulinceller att tillverka insulin utanför kroppen genom att använda sig av ett något ovanligt material.Förhoppningen är att så småningom kunna transplantera in cellerna i kroppen och bota diabetes.

Citat SVT Text:

106 SVT Text         Söndag 06 mar 2011
  INRIKES Publicerad 6 mars            
                                        
  Spindeltråd en väg att bota diabetes  
                                        
  Spindeltråd kan i framtiden användas  
  för att bygga organ och celler som    
  kan transplanteras in i människo-     
  kroppen, enligt forskare vid SLU,     
  Lantbruksuniversitetet i Uppsala.     
                                        
  Forskarna tillverkar i dag spindel-   
  tråd genom att plantera in spindel-   
  trådsgenen i en magbakterie och låta  
  den tillverka tråden.                 
                                        
  Materialet, som består av flera tusen 
  olika proteiner, kan få människo-     
  celler av olika slag att växa utanför 
  kroppen. Forskarna har hittills       
  lyckats få insulinceller att tillverka
  insulin utanför kroppen.

2011-02-26

Skaldeman stoppad på Åland

Sten-Sture Skaldeman skulle föreläsa på Hälsans dag-evenemanget i Mariehamn nästa vecka. Men så blev det inte...


– Vi känner att vi inte vill göra ett event där vi har en föreläsare som propagerar för kött- och mejeriprodukter. Det är som att vi på en Hälsomässa skulle ha någon som propagerar för rökning (eller något liknande). Vi tror att det kommer att vara och uppfattas negativt om Sten Sture Skaldeman har sin föreläsning och att vi och andra sedan på paneldebatt och våra utställare berättar att hans diet inte är hållbar. Vi tror att detta är negativt för eventet, för oss och framförallt för honom och er relation till honom.

Ja, hemska tanke, tänk vad negativt det hade varit om "Savetheplanet.ax" hade fått mothugg.

Artikel i tidningen Nya Åland: Miljöaktivister stoppade föreläsare
Margareta på KiF var föst med nyheten.

2011-02-20

Blodsockermätaren - diabetikerns bästa vän

- Hur får diabetiker bäst kontroll över sitt blodsocker?
- Med en blodsockermätare! - så klart!

Det här visste vi ju redan, men nu har vi det på internet (förr skrev man - att man hade det på papper...). En studie visar att diabetiker kan få bättre blodsockernivåer (HbA1c, "långtidssocker") genom egenkontroll av nivåerna i hemmet. Givetvis inte bara genom själva mätningen, utan genom de slutsatser man kan dra av att genomföra en serie mätningar. Man ser vad som påverkar. De som lottades till egna blodsockermätningar i studien fick också instruktioner om hur de skulle motverka dåliga serier med mätningar - genom fysisk aktivitet och koståtgärder.

Makten att påverka
Både gruppen som gjorde egna mätningar och den som inte gjorde det hade bättre blodsockervärden efter året som studien pågick, men sänkningen var 0,3 procentenheter större i gruppen som utförde egna mätningar. Givetvis efter att diabetikerna själva hade dragit slutsatsen att de själva har makten att påverka resultatet!

Appropå makten att påverka: Vad är det som höjer blodsockret?  - sockerkedjor!  I dagligt tal "socker" eller "kolhydrater". Minskar man intaget av kolhydrater, så visar sig snart detta på den egna blodsockermätningen (ögonblicksbilden), men givetvis även på "långtidssockret" HbA1c.

Snacka om att ha makten att kunna påverka!  Bara för att man har en blodsockermätare i hemmet (och använder den!).

- AHA!
Blodsockermätare går att få tag i gratis, medan mätstickorna kostar en slant. Jag skrev häromdagen om "Ökad kommersialisering av diabetesforskningen". Tänk om de 9,5 miljoner som Tillväxtverket delade ut till kommersialiseringen av diabetesforskningen (läs: nya dyra mediciner) istället hade satsats på mätstickor till egenkontroll av blodsockret. Det kunde ha blivit totalt c:a 950.000 mätningar, och baserat på mätning varje kvart efter måltiden, totalt 8 mätningar, kunde det ha blivit nästan 119.000 mätserier, uppdelat på en mätning om dagen i 30 dagar - så hade 4000 diabetiker haft bra underlag för förståelse av kopplingen mellan KOST och BLODSOCKERNIVÅ!  och ta makten över sitt sjukdomsförlopp!  (det s.k "naturalförloppet")

Den aktuella studien finansierades av läkemedelsföretaget Roche, och de skrattar förstås hela vägen till banken när de tänker på att det i framtiden kan bli så att ALLA diabetiker ska ha egna blodsockermätare - de får ju sälja mätstickor till de facila priset av nästan 10 kr per styck (?) (men det drabbar ju förstås inte diabetikern själv - den stora "statliga diabeteskossan" står ju för kostnaden genom högkostnadsskyddet). Roche, och alla andra läkemedelsföretag, bör alltså vara högst intresserade av att sälja fler mätstickor.


Men det kan också vara att bita sig själv i svansen. Tänk när alla diabetiker upptäcker att blodsockermätaren nästintill är onödig... och kan användas sparsamt. Då blir det färre sålda stickor - när de har upptäckt VAD som ger det främsta symtomet på sjukdom...

- KOLHYDRATER!


Studien

Läs mer

2011-02-17

Kalorimärkning påverkar inte matvalet

Ett experiment på kalorier:

Märker man snabbmaten med antal kalorier påverkar inte detta antalet köpta kalorier. Man gjorde experimentet på grunderna att man bör äta mindre antal kalorier för att hålla vikten stången, och ville se hur märkningen av snabbmaten påverkade antal köpta kalorier.

Studien genomfördes på fyra av de största snabbmatsrestaurangerna i New York City och Newark: McDonalds, Burger King, Wendy's och Kentucky Fried Chicken.

57% av ungdomarna i New York la märke till att maten var kalorimärkt, men bara 9% tog hänsyn till antalet kalorier när man köpte maten. 35% av umgdomarna åt snabbmat sex eller fler gånger per vecka, och 72% sa att smaken var den största faktorn för att göra ett köp. De flesta tonåringar feluppskattade antalet köpta kalorier med upp till 466 kalorier.

Kort sammanfattat; kalorimärkningen påverkade inte valet av snabbmat.

Tyvärr spelar antalet kalorier i sammanhanget inte så stor roll. Vem vill gå hungrig med mindre kalorier, och dessutom få sötsug (av kolhydraterna) som "kräver" att man äter mer?  Lägg därtill att det oftast konsumeras läsk med c:a 10 vikt% socker på snabbmatsrestauranger (visserligen ett val man faktiskt kan påverka). Addera sedan kolsyran som tömmer maginnehållet i tarmen snabbare... En balansgång som inte riktigt fungerar. Minns också antalet gånger snabbmatsrestaurangerna besöktes per vecka - minst sex gånger - nästan en gång om dagen.

Jag vill påstå att det mer handlar om kaloriernas ursprung, d.v.s om de kommer från kolhydrater eller fett.

Det vore intressant med "snabbmatsrestauranger" som serverar äggröra och bacon. Jag undrar om man inte gick därifrån mer mätt och belåten under fler timmar än man gör på en "skosula med pommes" från t.ex McDonald's?


Studien:Child and adolescent fast-food choice and the influence of calorie labeling: a natural experiment
B Elbel, J Gyamfi and R Kersh
International Journal of Obesity , (15 February 2011) | doi:10.1038/ijo.2011.4

Vete orsakar diabetes typ1?

Intressant bloggning på The Heart Scan Blog, Why is type 1 diabetes on the rise?

Dr. William Davis presenterar 4 iakttagelser som får honom att överväga möjligheten att VETE är orsaken till ökningen av diabetes typ 1.

I kommentarerna nämns möjligheten att ökningen i diabetes typ 1 beror på ökade inflammationer som ett resultat av intag av vete, i kombination med minskade nivåer av vitamin D3, mindre exponering för sol, lägre nivåer av kolesterol som påverkar vitamin D3-processen, etc.

Det tipsas även om en studie på en 15-årig pojke som har tyst celiaki, avvikelser i glukosregleringen och antikroppar specifika för diabetes typ1 (ICA och GAD65). Efter 6 månader på glutenfri kost försvann avvikelserna i glukosregleringen och antikropparna. Uppföljning efter 36 månader med glukostoleranstest visade normalt insulinsvar och inga tecken på autoimmunitet (antikropparna ovan). "Det är möjligt att underdiagnostiserad celiaki under lång tid kan leda till en direkt autoimmun attack på bukspottkörtelns betaceller" (som producerar bl.a insulin). Abstract på Pubmed: Regression of autoimmunity and abnormal glucose homeostasis in an adolescent boy with silent coeliac disease.

Art Sands, MD, skriver om en studie i Finland - där man ökade RDI för vitamin D3 till 2000 IU - och det minskade diabetes typ 1 bland barn med 76% (vilken studie?)