Kalorimärkning påverkar inte matvalet

Ett experiment på kalorier:

Märker man snabbmaten med antal kalorier påverkar inte detta antalet köpta kalorier. Man gjorde experimentet på grunderna att man bör äta mindre antal kalorier för att hålla vikten stången, och ville se hur märkningen av snabbmaten påverkade antal köpta kalorier.

Studien genomfördes på fyra av de största snabbmatsrestaurangerna i New York City och Newark: McDonalds, Burger King, Wendy's och Kentucky Fried Chicken.

57% av ungdomarna i New York la märke till att maten var kalorimärkt, men bara 9% tog hänsyn till antalet kalorier när man köpte maten. 35% av umgdomarna åt snabbmat sex eller fler gånger per vecka, och 72% sa att smaken var den största faktorn för att göra ett köp. De flesta tonåringar feluppskattade antalet köpta kalorier med upp till 466 kalorier.

Kort sammanfattat; kalorimärkningen påverkade inte valet av snabbmat.

Tyvärr spelar antalet kalorier i sammanhanget inte så stor roll. Vem vill gå hungrig med mindre kalorier, och dessutom få sötsug (av kolhydraterna) som "kräver" att man äter mer?  Lägg därtill att det oftast konsumeras läsk med c:a 10 vikt% socker på snabbmatsrestauranger (visserligen ett val man faktiskt kan påverka). Addera sedan kolsyran som tömmer maginnehållet i tarmen snabbare... En balansgång som inte riktigt fungerar. Minns också antalet gånger snabbmatsrestaurangerna besöktes per vecka - minst sex gånger - nästan en gång om dagen.

Jag vill påstå att det mer handlar om kaloriernas ursprung, d.v.s om de kommer från kolhydrater eller fett.

Det vore intressant med "snabbmatsrestauranger" som serverar äggröra och bacon. Jag undrar om man inte gick därifrån mer mätt och belåten under fler timmar än man gör på en "skosula med pommes" från t.ex McDonald's?


Studien:Child and adolescent fast-food choice and the influence of calorie labeling: a natural experiment
B Elbel, J Gyamfi and R Kersh

International Journal of Obesity , (15 February 2011) | doi:10.1038/ijo.2011.4

GDA - Nyckelhålsmärkningens nya kompis

Kostdoktorn skriver idag om Chokladpuffar mot svininfluensan? vilket bl.a handlar om GDA-märkningen av livsmedelsprodukter.

Frågan är om GDA-märkta livsmedel är mat, eller oftast skräp?

Vissa GDA-märkta produkter kan se väldigt bra ut ur ett LCHF-perspektiv - bara några få gram kolhydrater per portion, men det är just portionen som är problemet - av just den produkten är det ingen som äter tillverkarens fiktiva portionsstorlek. Jämför Kostdoktorn's exempel med 12 "portioner" i en chipspåse (vilket iofs inte har något med LCHF att göra, det är bl.a alldeles för mycket kolhydrater i chips). Är det någonsin någon som har lyckats med konststycket att enbart hålla sig till "en portion" chips (25 gram) "per dag"?

Som en parentes, tittade jag på Estrellas och OLW's chips på deras hemsidor. Estrella ska ha en rejäl känga för att de inte skriver ut innehållet i chipsen över huvud taget. Jag kan åtminstone inte hitta den informationen. OLW däremot är riktigt frikostiga med information. Inte för att jag skulle köpa en påse chips; men OLW's chips kan man i alla fall på förhand se vad de innehåller och besluta sig för om man vill köpa eller ej.

GDA-märkningen är bara ett psykologiskt sätt för tillverkaren att få produkten att låta "nyttigare" än den är om man ser till faktiskt konsumerad portionsstorlek, och att få konsumenten att genomföra ett köp. Förmodligen tänker konsumenten inte alls på GDA-märkningen under själva konsumtionen...

Det finns en infosajt om GDA som citeras nedan:

Frågan är vilken typ av produkter som märkningen sitter på? För mig luktar det "skräpmat" om märkningen, utan att direkt veta om den i något fall, sitter på "ren" mat eller ej...

Kan ”Nyckelhålet” och GDA-märkningen fungera tillsammans?
Ja, de kompletterar varandra.

Nyckelhålsmärkningen tjänar ju redan som en varning för att produkten den sitter på inte borde ätas. Kostdoktorn har en bra sida om detta, Nyckelhålet blir värdelöst, som ligger på tredje plast på Google...

GDA och det vägledande dagliga intaget är ett genomsnittsmått med utgångspunkt i en vuxen kvinnas dagliga energibehov på 2000 kilokalorier (kcal). En vuxen man har ofta ett lite större behov, medan barn ofta har ett mindre och åldersrelaterat behov. GDA ska därför inte uppfattas som ett individuellt kostråd, utan som en vägledning som ska göra det lättare för dig som konsument att fatta ett medvetet beslut om vad du ska äta och dricka.

Konsumenten ska alltså vara medveten om vad den köper, så det är väl dags att folk lär sig vad det innebär och vi inte bara bojkottar nyckelhålsmärkningen - utan även GDA-märkningen.

Vem använder GDA på sina produkter i Sverige?
De flesta stora livsmedelsproducenterna har redan börjat införa GDA på sina produkter. Några exempel är Coca Cola, Kelloggs, Kraft och Unilever. Även dryckesföretagen Spendrups och Carlsberg inför GDA successivt.

Organisationen Sveriges Konsumenter har anmält Coca-Cola, OLW och Big Bear till Konsumentombudsmannen, för att GDA-märkningen är otydlig och vilseledande (länk till pressmeddelande)

– Märkningen snarare förvirrar än förenklar och ger ett intryck av att produkterna är hälsosammare än vad de i själva verket är, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Sveriges Konsumenter har 4 argument mot GDA här.

Kalorier vs typen av näringsämne

Jag hittade följande kommentar i samband med en diskussion om reducering av kalorier och motion för viktnedgång's vara eller icke vara:

...förklara för mig hur det är möjligt för mig att med kolhydratuteslutning gå ner ett kilo i veckan på samma kalorimängd som fick mig att gå upp i vikt när jag åt mycket pasta, ris och potatis, om det nu är så att hur mycket vi äter är det enda som räknas...

Nyckeln till att förstå detta ligger i VAD man äter, inte mängden kalorier. VAD kroppen förbränner beror ju på VAD man stoppar i sig!

Matar man kroppen med socker så förbränner den också socker, vilket innebär att fettförbränningen samtidigt är avstängd! Insulinnivån är högre för att lagra bort det förhöjda blodsockret, vilket trycker ner nivån av fettförbrännande glukagon.

Matar man kroppen med mestadels fett, slås fettförbränningen på som ett resultat av det låga blodsockret = mindre insulin = mer fettförbrännande glukagon!