Visar inlägg med etikett Vetenskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vetenskap. Visa alla inlägg

2012-09-09

Argumentellt självmål - igen

Diskussion om LCHF mellan Dr Andreas Eenfeldt och Professor Claude Marcus i Studio Ett, i P1 2012-09-07:


Dr Andreas Eenfeldt säger att det är svårt att göra långsiktiga studier på kost och hälsa, och säger något i stil med:

"tänk dig själv att få 1000 personer att äta på ett visst sätt och 1000 andra att på ett annat sätt - i 20 till 30 år, det går nästan inte".

Journalisten säger: "Fast det är väl det som är vetenskap?"

Och visst är det så - men som sagt, det är nästintill omöjligt, och skapar säkert för stora osäkerhet i resultatet för att det ska gå att lita på (mycket händer på 20 år). Claude Marcus bekräftar detta med kommentaren:

 "det är svårt att tolka långsiktiga studier" och fortsätter "problemet är att folk inte alltid säger som dom är, dom säger inte alltid vad man äter, och man säger inte riktigt hur lång man är och vad man väger, så det är väldigt svårt med den här typen av studier".

och fortsätter sedan med:

"Därför ska man vara försiktig med att komma med kostråd som inte stämmer överens med vad det finns experimentella data som säger att det är bra".

Men Andreas sa ju det tidigare - det finns ingen metod för säkra långsiktiga studier - inte heller på den kost som rekommenderas av Livsmedelsverket!  Därmed gör ju både Claude Marcus och hela etablissemanget argumentellt självmål.

Jag menar egentligen inte att klanka ner på Claude Marcus, men är han verkligen den enda läkare med bakgrund i fetmabehandling som kan uppbringas till en "debatt"?  Finns det inga andra framstående läkare på området som kan få komma till tals nästa gång?

2012-07-09

Man kan gå ner i vikt hur man vill...

Angående inslaget om LCHF i Nyhetsmorgon 2012-06-28 där Claude Marcus och Ralf Sundberg pratar enkätstudier (som inte kan bevisa något samband, men det verkar man glömma bort...). För inslaget (video) m.m hänvisas till Kostdoktorns inlägg).

Det är inte att begära att journalister ska vara fullfjädrat utbildade i ämnet de försöker rapportera om, men detta är ett typiskt mediainslag där journalisterna inte har den minsta kunskap alls för att kunna genomföra en meningsfull intervju i ämnet. Inslag av det här slaget lämnar bara TV-tittaren förvirrad och är en skam för journalistkåren.

Istället för att TV-tittaren får veta något om själva enkätundersökningen lämnar inslaget bara TV-tittaren med den stora frågan - vem var tomten - Claude eller Ralf?

Den enda positiva sak Claude Marcus sa, är att han faktiskt nämnde LCHF som ett alternativ till de övriga:

"Så länge man går ner i vikt spelar det ingen roll hur man gör det, man kan göra det genom fetmakirugi, genom pulverkost, genom LCHF..."

Missförstå mig dock inte och tro att jag är positiv till de övriga två alternativen... de är bara försök till att lindra symtomen, de åtgärdar inte orsaken.

Sen förstår jag inte vad Claude Marcus menade med att det inte spelar någon roll hur man gör för att gå ner i vikt - bara man gör det NÄR man går ner i vikt. LCHF verkade alltså vara helt okej "metod" för viktnedgång, medan alla andra som inte behöver gå ner i vikt (blir sjuka?) av den kosten.

Hur tänker Clåddan nu - menar han att det går att reversera fetmakirurgi...? Ja, för då ska man väl heller inte vara fetmaopererad när man nått sin målvikt? (suck).

Läs Ralf Sundbergs utmärkta kommentar till studien.

2011-09-16

Mättat fett minskar risken för stroke

SFA = Saturated Fat = Mättat fett

OBJECTIVE: The aim of this study was to test the hypothesis that SFA intake is associated with the risk of cardiovascular disease mortality in Japanese whose average SFA intake is low.

Fritt översatt med Google:
"Mål: Syftet med denna studie var att testa hypotesen att intag av mättat fett är förenat med risk för hjärt-kärlsjukdomsdödlighet på japaner vars genomsnittliga intag av mättat fett är lågt."

CONCLUSION: SFA intake was inversely associated with mortality from total stroke, including intraparenchymal hemorrhage and ischemic stroke subtypes, in this Japanese cohort.

Fritt översatt med Google:
"SLUTSATS: Intag av mättat fett var omvänt associerad med mortalitet från total stroke, inklusive intraparenkymalblödning och ischemisk stroke subtyper, i denna japanska kohort-studie."


Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk Study.

Yamagishi K, Iso H, Yatsuya H, Tanabe N, Date C, Kikuchi S, Yamamoto A, Inaba Y, Tamakoshi A; for the JACC Study Group.
Am J Clin Nutr. 2010 Aug 4.

2011-02-20

Blodsockermätaren - diabetikerns bästa vän

- Hur får diabetiker bäst kontroll över sitt blodsocker?
- Med en blodsockermätare! - så klart!

Det här visste vi ju redan, men nu har vi det på internet (förr skrev man - att man hade det på papper...). En studie visar att diabetiker kan få bättre blodsockernivåer (HbA1c, "långtidssocker") genom egenkontroll av nivåerna i hemmet. Givetvis inte bara genom själva mätningen, utan genom de slutsatser man kan dra av att genomföra en serie mätningar. Man ser vad som påverkar. De som lottades till egna blodsockermätningar i studien fick också instruktioner om hur de skulle motverka dåliga serier med mätningar - genom fysisk aktivitet och koståtgärder.

Makten att påverka
Både gruppen som gjorde egna mätningar och den som inte gjorde det hade bättre blodsockervärden efter året som studien pågick, men sänkningen var 0,3 procentenheter större i gruppen som utförde egna mätningar. Givetvis efter att diabetikerna själva hade dragit slutsatsen att de själva har makten att påverka resultatet!

Appropå makten att påverka: Vad är det som höjer blodsockret?  - sockerkedjor!  I dagligt tal "socker" eller "kolhydrater". Minskar man intaget av kolhydrater, så visar sig snart detta på den egna blodsockermätningen (ögonblicksbilden), men givetvis även på "långtidssockret" HbA1c.

Snacka om att ha makten att kunna påverka!  Bara för att man har en blodsockermätare i hemmet (och använder den!).

- AHA!
Blodsockermätare går att få tag i gratis, medan mätstickorna kostar en slant. Jag skrev häromdagen om "Ökad kommersialisering av diabetesforskningen". Tänk om de 9,5 miljoner som Tillväxtverket delade ut till kommersialiseringen av diabetesforskningen (läs: nya dyra mediciner) istället hade satsats på mätstickor till egenkontroll av blodsockret. Det kunde ha blivit totalt c:a 950.000 mätningar, och baserat på mätning varje kvart efter måltiden, totalt 8 mätningar, kunde det ha blivit nästan 119.000 mätserier, uppdelat på en mätning om dagen i 30 dagar - så hade 4000 diabetiker haft bra underlag för förståelse av kopplingen mellan KOST och BLODSOCKERNIVÅ!  och ta makten över sitt sjukdomsförlopp!  (det s.k "naturalförloppet")

Den aktuella studien finansierades av läkemedelsföretaget Roche, och de skrattar förstås hela vägen till banken när de tänker på att det i framtiden kan bli så att ALLA diabetiker ska ha egna blodsockermätare - de får ju sälja mätstickor till de facila priset av nästan 10 kr per styck (?) (men det drabbar ju förstås inte diabetikern själv - den stora "statliga diabeteskossan" står ju för kostnaden genom högkostnadsskyddet). Roche, och alla andra läkemedelsföretag, bör alltså vara högst intresserade av att sälja fler mätstickor.


Men det kan också vara att bita sig själv i svansen. Tänk när alla diabetiker upptäcker att blodsockermätaren nästintill är onödig... och kan användas sparsamt. Då blir det färre sålda stickor - när de har upptäckt VAD som ger det främsta symtomet på sjukdom...

- KOLHYDRATER!


Studien

Läs mer

2011-02-17

Vete orsakar diabetes typ1?

Intressant bloggning på The Heart Scan Blog, Why is type 1 diabetes on the rise?

Dr. William Davis presenterar 4 iakttagelser som får honom att överväga möjligheten att VETE är orsaken till ökningen av diabetes typ 1.

I kommentarerna nämns möjligheten att ökningen i diabetes typ 1 beror på ökade inflammationer som ett resultat av intag av vete, i kombination med minskade nivåer av vitamin D3, mindre exponering för sol, lägre nivåer av kolesterol som påverkar vitamin D3-processen, etc.

Det tipsas även om en studie på en 15-årig pojke som har tyst celiaki, avvikelser i glukosregleringen och antikroppar specifika för diabetes typ1 (ICA och GAD65). Efter 6 månader på glutenfri kost försvann avvikelserna i glukosregleringen och antikropparna. Uppföljning efter 36 månader med glukostoleranstest visade normalt insulinsvar och inga tecken på autoimmunitet (antikropparna ovan). "Det är möjligt att underdiagnostiserad celiaki under lång tid kan leda till en direkt autoimmun attack på bukspottkörtelns betaceller" (som producerar bl.a insulin). Abstract på Pubmed: Regression of autoimmunity and abnormal glucose homeostasis in an adolescent boy with silent coeliac disease.

Art Sands, MD, skriver om en studie i Finland - där man ökade RDI för vitamin D3 till 2000 IU - och det minskade diabetes typ 1 bland barn med 76% (vilken studie?)

2011-01-28

Har du haft diabetes i mer än 30 år?

Varför slipper en del diabetiker komplikationer?
Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret.

Har du haft diabetes i mer än 30 år utan allvarliga komplikationer och vill vara med i Prolong - kontakta i så fall:

Ylva Wessman
forskningssjuksköterska på Endokrinologiska kliniken
Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Ylva.Wessman@remove-this-part.skane.se

Tel: 040 – 33 32 16


Källa:

http://diabetesportalen.se/om-oss/delta-i-studier/varfoer-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer/

2010-09-26

Förkylningsvirus AD36 orsak till fetma?

Kan ett förkylningsvirus hos barn vara orsaken till fetma senare i livet?

Det menar en grupp forskare i Kalifornien. 124 barn 8-18 år provades för antikroppar mot förkylningsviruset AD36. 19 av barnen bar på antikroppar mot viruset, och 15 av dessa var feta enligt BMI. De som var feta och hade antikroppar hade betydligt större kroppsmått, inklusive vikt, BMI, midjemått och midja / höjdförhållande.


Tydligen finner man i detta stöd för att det finns ett samband mellan AD36-antikroppar och fetma. Man menar att om man kan ytterligare fastställa detta förhållande så skulle det få betydande konsekvenser för förebyggande och behandling av barnfetma. I Aftonbladet skriver man att forskarna hoppas på ett vaccin mot fetma!  Professor Claude Marcus uttalar sig:

Det är en rätt häftig tanke om man skulle kunna minska fetman genom att vaccinera sig mot en virussjukdom, säger Claude Marcus. 

Det är också en rätt häftig tanke att man skulle kunna minska fetman genom att äta en kolhydratfattig kost som är rik på fett och därmed undvika det som orsakade fetman [och annan sjukdom] från början!

Aftonbladet skriver vidare:

Jeffrey B. Schwimmer menar att människor inte bör få panik över att bli utsatt för viruset.

Nej, det tycker inte jag heller. Jag tror det finns allvarligare saker att oroa sig för. T.ex den excessa mängd kolhydrater som rekommenderas och verkligen intas av den större delen av befolkningen.

Det skulle vara intressant att se ytterligare studier kring detta - om det går att upprepa resultatet - och dessutom ta hänsyn till deltagarnas kost!  Kosten är en ytterst förbisedd faktor!

D-vitamin
I en kommentar till studien skriver pedriatriker Samuel D. Ravenel om en alternativ orsak till fetman.


A far simpler and more probable explanation for the observed association lies in the fact that obesity is known to be associated with substantially increased risk of being vitamin D deficient – and a number of studies have shown that raising vitamin D levels is protective against susceptibility to colds and influenza.

[...]

A randomized controlled trial found that 2,000 IU of vitamin D daily for a year dramatically lowered the self-reported incidence of colds and influenza.

Aloia J, Li-Ng M. Re:epidemic influenza and vitamin d. Epidemiol Infect 2007;135;1095-1096.


Läs mer om D-vitamin hos Kostdoktorn. Brist kan ge hälsokomplikationer, t.ex depression, ökad känslighet för luftvägsinfektioner, död (!), autism, hjärtinfarkt, blodproppar, värkproblem och minskad risk för komplikationer vid graviditet.

Studien
Adenovirus 36 and Obesity in Children and Adolescents
PEDIATRICS (doi:10.1542/peds.2009-3362)
online 2010-09-20
Charles Gabbert, MDa,b, Michael Donohue, PhDc, John Arnold, MDd, Jeffrey B. Schwimmer, MDa,e





Äta avföring?

Skulle du vilja äta avföring som behandling mot metabola syndromet?  Nej, inte jag heller. Men det är precis vad man har provat (inte helt sant, men ändå).


Dagens Medicin: Avföring kan bli behandling mot metabola syndromet

Studien: Metabolic effects of transplanting gut microbiota from lean donors to subjects with metabolic syndrome

2010-07-26

Så blir du kvitt ballongmagen!

Artikel i Aftonbladet.

Jag kan inte läsa hela artikeln eftersom jag inte är medlem, så jag vet inte precis vad "tarmprofessorn" har att säga, men med tanke på att man i den fria texten nämner "minska ner portionerna, ät lite oftare och undvik sena måltider" så behandlas nog "ballongmagen" / IBS inte med kosten i första hand, i alla fall inte med det som magen förmodligen inte tål - uteslutande av framför allt spannmålsprodukter, men även kolhydrater i största allmänhet. Dessutom finns det ju läkemedel....

Det finns ingen medicin som botar men flera läkemedel kan lindra besvär som förstoppning, diarré och gaser. Bäst är dock att se över sitt matintag.

"...som kan lindra besvär..." är ju rent skrattretande. Alltid handlar det om att "lindra", aldrig att "bota" eller att få vara en "frisk sjuk".

Att det är bäst att se över sitt matintag är det bästa med hela artikel, om man bortser från att syftet med rådet är något helt annat än det som avses här. Det är många som rapporterar om förbättrade eller helt försvunna besvär med IBS eller "ballongmage" när de börjat med lågkolhydratkost, d.v.s helt uteslutit kolhydrater med undantag från de som finns i grädde, smör, mjölk och ovanjordgrönsaker. Citat från Kostdoktorn och den vetenskapliga litteraturen:

IBS
Austin 2009. Clin Gastroent Hep. 17 personer med IBS (med mest diarrébesvär) fick testa strikt lågkolhydratkost under 4 veckor. Majoriteten förbättrades tydligt.

Betänkt här att 4 veckor är en oerhört kort tid för en vetenskaplig undersökning!  Dels för att de förbättrades på den korta tiden, och dels för att en längre undersökning säkerligen hade visat att alla hade förbättrats!

Läs gärna vidare på Kostdoktorn om vetenskapliga studier på lågkolhydratkost / LCHF - här är den fylliga innehållsförteckningen med vetenskapliga studier på olika områden:

Innehåll

  1. Viktnedgång
  2. Hjärtkärlsjukdom
  3. Diabetes typ 2
  4. Diabetes typ 1
  5. Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
  6. Epilepsi
  7. Leversjukdom
  8. Halsbränna
  9. Gikt
  10. PCO-S
  11. IBS
  12. Parkinson
  13. Vitamin /mineralbrist ex D-vitamin
  14. Fler intressanta hälsostudier
Utöver ovanstående finns diverse ytterligare här:
Ett hundratal studier som visar att du inte blir fet av fett.

Nu till den tyngre vetenskapen, via JAMA, NEJM, AIM, Cochrane, AJCN, BMJ och så vidare.

[...]



2010-05-06

Extrem kolhydratkost

SBU:s rapport har kommit; det kan man inte ha missat...?

En av SBU:s slutsatser:

Det saknas studier för att bedöma långtidseffekterna av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, såsom LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost.

Det jag vill kommentera är just orden "mer extrem lågkolhydratkost". Vad är då tallriksmodellen, eller nästan vad som helst som inte faller under begreppet LCHF?

Använder "de" begreppet extrem lågkolhydratkost" så tycker jag att "vi" kan använda begreppet "extrem kolhydratkost"!

Just ordet "extrem" ser jag som väldigt negativt i det här fallet och jag är säkert inte ensam om detta, särskilt inte om det är en diabetiker som följer de fettsnåla kostråden som läser det. Man försöker smutskasta lågkolhydratkosten utan att ha något fog för det man säger. För att spä på osäkerheten kring den "extrema" lågkolhydratkosten drar man till med ordet "säkerhetsaspekterna" för att låta påskina att det inte är säkert med LCHF.

Vilka är "säkerhetsaspekterna" som blir så viktiga?

2009-12-10

Riktig julmat i Aftonbladet

Aftonbladet vill att vi ska njuta av den feta julmaten - och javisst! Vem kommer inte njuta?! (förmodligen inte den fettskrämde).

Annika Dahlqvist intervjuas, och Aftonbladet skriver:

Många har kritiserat henne för att sakna bevis för sina radikala påståenden. Men hon har fått många anhängare och mycket stöd också.


Ju mer kritik - desto fler "anhängare" och mer stöd! Kritik skapar uppmärksamhet, och uppmärksamhet skapar ökad möjlighet att fler läser om "bevisen" bakom de radikala påståendena. Om "fettkriget" har lugnat ner sig så hoppas vi det blossar upp igen efter all fet julmat som är kombinerad med mycket kolhydrater. De flesta brukar gå upp i vikt då.


Vetenskapliga studier

För den som saknar bevis kan man förkovra sig här:


Kokbok

"Doktor Dahlqvist och Airams LCHF-kokbok till fet och helg" får sig en reklamsnutt i Aftonbladers artikel.

2009-07-08

Annika sommarskribent på Newsmill

Annika Dahlqvist är sommarskribent på Newsmill.

För oss som redan äter LCHF-kost är ju detta inget nytt. Bra artikel som förhoppningsvis får en och annan icke-LCHF'are att tänka till.

I kommentarerna till artikeln blir Annika kallad fanatiker och anklagas för att sakna all form av kritiskt tänkande, eller så menar man indirekt att Annika sysslar med kvacksalveri. Med detta sagt är det ganska märkligt att de flesta som provar LCHF-kosten tillräckligt länge, anser att det är det bästa som har hänt dem...


Frågan är vem som saknar kritiskt tänkande?

Annika (och många fler) förordar mättat fett; Livsmedelsverket publicerade en lista på 72 studier som sägs tydliggöra det vetenskapliga underlaget för kostråden och det mättade fettet. Denna lista sågades senare längs med fotknölarna av Uffe Ravnskov mf.l i Läkartidningen: "Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten". Läs gärna uppställningen av studierna i slutet som jag själv tycker utgör själva "giljotinen" på 72-listan.

Annika är inte medskribent i denna artikel, men man kan ju inte missta sig på Annikas kritiska tänkande när det gäller det mättade fettet som Livsmedelsverket påstår är farligt?


Stämningen i kommentarerna förtjänar närmast att kallas för argsint, kanske det stora intaget av kolhydrater gör kommentatörerna argsinta? Någon kommenterar att hjärnan behöver kolhydrater, vilket givetvis är helt riktigt. Men för den skull behöver de ju inte komma in genom munnen! Kroppen kan producera energi till hjärnan alldeles utmärkt på egen hand och då kallas energin för ketonkroppar.

Men mättat fett är kopplat till cancer och hjärtsjukdomar. På 50-talet åt man massor av mättat fett och folket har aldrig varit så åderförklakade som då.
Alla bollarna verkar inte vara i luften här; tydligen verkar det inte ha kommit till allas kännedom ännu att Ancel Keys forskning kring mättat fett på 50-talet var manipulerad, och visade något helt annat än den i verkligheten gjorde...


Sen kommer några kommentarer som anser Annikas skrivelse vara helt åt häcklefjäll och nu ska man tydligen rädda världen från detta "kvacksalveri" genom att be Newsmill ta bort artikeln:

Jag kommer för övrigt be Newsmill att ta bort denna artikel (alternativt infoga en varningstext) eftersom risken finns att människor kan fara illa av att följa dessa råd utan att rådfråga läkare först. Jag hoppas att flera med mig kommer påpeka detta för redaktionen. Att smyga in indirekta budskap om att denna diet kan bota alla dessa sjukdomar kan skada redan utsatta människor.

Om det Annika Dahlqvist säger stämmer och hon verkligen fortfarande är "läkare" så borde en artikel som denna innehålla någon form av bevis ifall såna finns.

En vetenskaplig text ska innehålla referenser. Om det finns vetenskapliga studier som stödjer Annika Dahlqvists linje borde hon ange vilka dessa är.

De vetenskapliga studierna är inte långt borta, man hittar dem HÄR på Annikas blogg och HÄR hos Kostdoktorn.se. Hos Annika kan man även läsa hälsovinster av lågkolhydrat-högfett-kost, eller varför inte Socialstyrelsens avslag på dietisternas anmälan mot Annika. Socialstyrelsens beslut kan här även läsas på engelska om man har svårt att förstå svenska.

Jag är fullt medveten om att det i beslutet bara nämns "övervikt" och "diabetes typ 2" enligt nedan:
"dr. Dahlqvists rekommendationer av lågkolhydratkost till patienter med övervikt och patienter med diabetes typ 2 idag kan anses vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet."
Om någon nu kommer på tanken att kostråden "inte gäller mig" eftersom jag inte är överviktig eller diabetiker typ 2 - så vill jag bara säga - om man är det allra minsta intresserad av att ta reda på VARFÖR lågkolhydratkosten anses utgöra vetenskapligt bevisad nytta för dessa ovanstående kategorier människor - så bör man också förstå, varför den även gör nytta för övriga! Det är dock av yttersta vikt att man förstår sambandet mellan höjd nivå av blodsocker och därmed den reflexmässiga utsöndringen av hormonet insulin. Har man inte detta klart för sig - så förstår man ingenting...

Förstår man inte detta samband så missar man t.ex att insulin kan orsaka dåligt minne och öka risken för hjärtinfarkt, eller att lågkolhydratkosten ökar muskelmassan.

För den som vill förkovra sig ytterligare finns Kostdoktorns anekdotiska bevis, eller LCHF och den medicinska vetenskapen, eller vetenskapliga studier på LCHF och diabetes typ 2.

Glöm inte att lära dig mer om myter kring kolesterolets farlighet på docent Uffe Ravnskovs hemsida!


Till sist ett humoristiskt inslag!
En gammal slagdänga från svunnen tid, som tydligen ändå biter sig fast än i dag. En kommentatör till Annikas artikel lyckas klämma ur sig detta:

Det är inte fett, kolhydrater eller proteinets fel dumbom.
Det är kalorierna, finns INGEN annan förklaring. Gör av med mer än du äter och du går ner i vikt. Alla som ägnar sig åt styrketräning och bulkar/deffar vet detta och använder det väl, det fungerar. Finns inga genvägar, lyft på era feta ärslen och börja träna och ät mindre.

Tyvärr är det ju inte så enkelt som att räkna kalorier in/ut. Förmodligen beror detta på ett kunskapsglapp. Det är helt enkelt så att man inte har bemödat sig med att ta reda på hur det egentligen förhåller sig. Matfrisk har på sin blogg gjort en ypperlig genomgång av studien "Dietary Macronutrient Content Alters Cortisol Metabolism Independently of Body Weight Changes in Obese Men". Matfrisk ganska intressanta slutsats ger följande:
  • Den som äter en kost med lågt bidrag av energi från kolhydrater samlar på sig mindre fettväv än där bidraget är högre.
  • Det råder inget enkelt samband mellan enbart kaloriintag och fettväv.
  • Energibidraget från monosackarider, främst glukos, återspeglar sig i blodsockret och styr insulinutsöndringen.
  • Högt protein leder inte nödvändigtvis till en mättnad som minskar ätandet.


Några små citat från ett annat blogginlägg av Matfrisk: "Vilket skulle visas. Eller...?" Inlägget gäller studien "Fat, Carbohydrate, Salt and Weight Loss" The American Journal of Clinical Nutrition Vol. 20, No. 10, October, 1967, pp. 1104-1112.

Deltagare SR har alltså fräckheten att i stort sett inte inte reagera på energitillförseln och är därför en "spik i kistan" för förenklade idéer om energistyrd viktnedgång.

[...]

Studiens innehåll stöder att under perioder av kraftigt energiunderskott så är viktminskningen högre under de perioder som domineras av fett!

[...]

Högfettkosten gav som synes de "bästa" triglycerid- och kolesterolnivåerna.

2009-01-01

Stamcellsbehandling av diabetes

Det forskas på att ta fram en stamcellsbehandling av diabetes, läser jag på ett antal olika ställen. Jag råkade hitta fram till "The XCell-Center" på Eduardus Hospital's Institute of Regenerative Medicine, som ligger i Cologne i Tyskland. De kan stå till tjänst med stamcellsbehandling för 12 olika sjukdomar, bl.a diabetes typ 1 och typ 2.

Man tar ut stamceller från benmärgen, "processar" stamcellerna och sätter tillbaks dem i samma patient. Anledning att man sätter tillbaks cellerna på samma patient är man vill minska risken för att immunförsvaret stöter bort de "nya" stamcellerna. De nya stamcellerna producerar nya friska insulinproducerande beta-celler och på så sätt minskar behovet av insulinsprutor vid typ 1.

Kostnad för stamcellsbehandling
Det som egentligen fångade mitt intresse var uppgiften om kostnaden för en sådan behandling. Lite beroende på vilken slags behandling som ska utföras kostar det €7500 till €9000 (Euro), med dagens kurs (c:a 10,80 SEK) c:a 80-100.000 SEK.

Grundproblemet
Läget är ju aningen speciellt för alla diabetiker typ 1 eftersom de inte kan producera eget insulin och är beroende av externt insulin för att ö.h.t överleva. Typ 2:or är mer eller mindre resistenta mot insulin (och skulle behöva mer insulin?), alltså har de samtidigt högt blodsocker och "högt" insulin, och varken eller är bra för kroppen under någon längre tid.

Grundproblemet för diabetiker är att regleringen av blodsockret inte fungerar som den ska. Vill man kan man alltså få en stamcellsbehandling för uppemot 100.000 kr som "löser" problemet. Frågan är dock; varför fick man diabetes från början? Kan det vara så att allt socker och allt spannmål med tiden orsakar skada på kroppen som i slutänden tar sig ut som sjukdomen diabetes? Om man då genomgår en stamcellsbehandling som "rättar till" problemet - vad är det som säger att man inte får tillbaks "skadan" på kroppen igen - för "man" fortsätter ju (förmodligen) att konsumera socker, spannmål, etc, och "nästa gång" kanske det inte "bara" blir diabetes utan flera följdsjukdomar.

Är det värt sitt pris?
Frågan är då om det är "värt" att bekosta en stamcellsbehandling. För en typ 1 kan det kanske vara det eftersom de inte kan producera insulin själva, och man slipper ta insulinsprutorna som man livsnödvändigt behöver ta varje dag. För en typ 2 undrar jag om det verkligen kan "löna sig", särskilt som det finns billigare metoder!

Lågkolhydratkost / LCHF som behandlingsmetod
En billigare behandlingsmetod är lågkolhydratkost, LCHF, som står för Low Carb High Fat. LCHF-kosten innebär att man reducerar kolhydraterna i kosten till en låg nivå (kanske 20 g per dag) och ersätter den energin man skulle fått från kolhydraterna, med fett. LCHF-kosten innebär INTE att man ökar eller minskar mängden protein. LCHF ska inte förväxlas med GI-kost som går ut på att man väljer "långsamma" kolhydrater, men oavsett om det är snabba eller långsamma kolhydrater så höjer de blodsockret! (även om de långsamma kanske inte höjer lika mycket eftersom de tas upp långsammare).

Man kan alltså ÄTA bort sin diabetes! Betydligt billigare än att bekosta en stamcellsbehandling! För äta ska man ju göra i vilket fall. Diabetesen försvinner så klart inte, men eftersom man minskar mängden kolhydrater som ovillkorligen höjer blodsockret så finns det "ingenting" som får sjukdomen att visa sig. Jämför med vad man brukar säga om alkoholister; "en gång alkoholist - alltid alkoholist". Återgår man till den "gamla vanliga" kosten så kommer diabetessjukdomen som ett brev på posten.

Eftersom diabetessjukdomen mer eller mindre försvinner med LCHF-kost så kan man minska eller till och med sluta med insulinsprutor och/eller mediciner. Se här ett klipp från Kostdoktorn.se där man ser blodsockerkurvan för en typ2-diabetiker under första halvåret på LCHF-kost:

Optimala blodsockervärden efter 2 månader på LCHF-kost!

Läs mer hos Kostdoktorn.se:


2008-12-26

"Varför förnekar kostexperter vetenskapen?"

En intressant artikel i Läkartidningen "Varför förnekar kostexperter vetenskapen", skriven av ett flertal tunga namn, bl.a läkare Annika Dahlqvist, med dr och docent Ralf sundberg och professor Karl E. Arfors, mf.l.

Det är visserligen en "gammal" artikel från 2008-09-09, men den är lika läsvärd idag som den var när den publicerades.

De senaste 6–7 årens forskning kring kostens sammansättning har i ljuset av även äldre arbeten visat att en kolhydratrik, fettfattig kost kraftigt ökar risken för fetma, metabola syndromet och diabetes [1]. Orsaken är att denna kost ofta leder till hyperinsulinemi och insulinresistens. Följdsjukdomar till hyperinsulinemi inkluderar hjärt– kärlsjukdom [1, 2], njursvikt [3] och alzheimer [4]. Dessa sjukdomar har kraftigt ökat i hela världen.

Lågkolhydratkost ökar muskelmassan

Signaturen Zepp skriver i en tråd på KiF om en intressant artikel på PubMed som rör lågkolhydratkost och muskelmassa, som jag tycker var mycket intressant.
Simply stated, ketone body metabolism by the brain displaces glucose utilization and thus spares muscle mass. In other words, the brain derives energy from storage fat during a VLCARB.
Fritt översatt:
"Hjärnans metabolism av ketonkroppar ersättar användandet av glukos och sparar på så sätt muskelmassan. Med andra ord, hjärnan använder energin från lagrat fett vid lågkolhydratkost."

Thus, the net stimulus would seem to be for increasing muscle protein breakdown. However, a number of studies indicate that a VLCARB results in body composition changes that favour loss of fat mass and preservation in muscle mass.
Fritt översatt:
"Nettoeffekten tycks vara ökad nedbrytning av muskelprotein. Dock visar ett antal studier att resultatet av lågkolhydratkost är nedbrytning av lagrat fett och bevarande av muskelmassan.

Although subjects were encouraged to consume adequate dietary energy to maintain body mass during the intervention, the results revealed that fat mass was significantly decreased (-3.4 kg) and lean body mass significantly increased (+1.1 kg) at week six (as measured by DEXA). There were no significant changes in composition in the control group. The authors concluded that a VLCARB resulted in a significant reduction in fat mass and an accompanying increase in lean body mass in normal-weight men. In other words, the entire loss in bodyweight was from body fat. A subsequent study by Volek et al. using a VLCARB during energy-restriction noted a greater decrease in lean body mass in men who consumed a VLCARB than in men won consumed a high-carbohydrate/low-fat diet. However, resting energy expenditure was maintained in men consuming the VLCARB but decreased on the high-carbohydrate/low-fat diet, strongly suggesting that the VLCARB group did not lose muscle mass.
Fritt översatt:
"Även om deltagarna uppmanades att inta tillräckligt med energi för att bevara kroppsmassan under studien visar resultatet att fettmängden signifikant minskade (-3,4 kg) [på 6 veckor, min anm.] och den fettfria kroppsmassan (Lean Body Mass) ökade (+1,1 kg). Under studien var det ingen skillnad på fördelningen av kroppsmassan i kontrollgruppen. De som gjorde studien kom fram till att lågkolhydratkost (LCHF) ger en signifikant minskning av fettmassan och en åtföljande ökning av den fettfria kroppsmassan. I en senare studie av Volek et al. på kalorireducerad lågkolhydratkost (LCHF) visades en större minskning av den fettfria kroppsmassan hos män som åt lågkolhydratkost (LCHF) än hos män som åt en kost på mycket kolhydrater och lite fett (HCLF). Energiåtgången i viloläge behölls för de som åt lågkolhydratkost men ökade för de som åt en kost på mycket kolhydrater och lite fett, vilket starkt tyder på att de som åt lågkolhydratkost inte förlorade muskelmassa."


I artikeln finns sedan ett avsnitt där man diskuterar kring vad det är som åstadkommer bevarandet av muskelmassa vid lågkolhydratkost, t.ex ökad utsöndring av adrenalin av lågt (normalt) blodsocker, ketonkroppar som energi för både hjärna och muskler, ökad utsöndring av tillväxthormon vid lågt (normalt) blodsocker, samt intag av protein genom kosten.

Artikelförfattarens slutsats:
Although more long-term studies are needed before a firm conclusion can be drawn, it appears, from most literature studied, that a VLCARB is, if anything, protective against muscle protein catabolism during energy restriction, provided that it contains adequate amounts of protein.
Fritt översatt:
"Även om mer långsiktiga studier behövs innan en bestämd slutsats kan dras, verkar det från det mesta av den litteratur som studerats, att lågkolhydratkost, om något, skyddar mot muskelnedbrytning under kaloribegränsning, förutsatt att den innehåller tillräckliga mängder protein.


Min egen kommentar:
Tydligen förutsätts VLCARB, lågkolhydratkost, i denna artikel och förmodligen dess referenser, innebära en kaloribegränsad kost med lite kolhydrater, och eventuellt högre proteinintag.

Definitionen av LCHF (Low Carb High Fat) innebär dock att man äter normal mängd protein samt ersätter den uteslutna mängden kolhydrater med fett tills man är mätt, kanske till en energimässig fördelning på 5 E% kolhydrater, 20 E% protein och 75 E% fett.

Oavsett definitionen på lågkolhydratkost så verkar artikeln stödja teorin att lågkolhydratkost inte minskar muskelmassan, utan snarare tvärtom - kroppsfettet minskar och den fettfria kroppsmassan (Lean Body Mass) ökar - d.v.s muskelmassan ökar. Det kan alltså vara en fördel med LCHF-kost även vid träning, förutom alla hälsovinster i övrigt.

Min egen ovetenskapliga mätning av kroppsvikten med en våg som mäter fett-% och muskel-% ger att jag har gått upp i muskelvikt och ner i fettvikt, precis i linje med artikeln - och då ska man veta - att jag inte "tränar alls".

Detta faktum ger vid handen att alla muskelsvaga äldre som "ligger" sig ner i muskelmassa på alla landets hem och äldreboenden - istället kunde "ligga" sig till mer muskler och orka mer både på grund av den ökade muskelmassan och energin från LCHF-kosten i övrigt. Men det får vi väl aldrig se så länge Livsmedelsverkets kostråd ser ut som dom gör [idag].


Jag vet inte så noga om det krävs träning eller ens om det behövs rejäla bröstmuskler för att utföra något sådant här... (klicka på bilden).

2008-11-23

Kostdoktorn kommenterar Fettkriget i Kalla Fakta

Kostdoktorn kommenterar och analyserar "Fettkriget" i Kalla Fakta 2008-11-16.

Min summering:
Orsakerna till att fetman breder ut sig. Professorer Claude Marcus och Stephan Rössner hävdar att vi äter mera, oftare, rör oss mindre, intaget är större än utgiftera, kroppen kan bara lösa detta på ett sätt och det är att lagra överskottet som fett. De gamla fettsnåla kostråden. Livsmedelsverket hävdar att det finns vetenskaplig grund för att hävda att det är det mättade fettet som orsakar fetman. Lars-Erik Litsfeldt pratar om hur han slutade med diabetesmedicinen efter att ha börjat med LCHF. Jörgen Vesti Nielsen förvånad över resultatet från Karlshamnsstudien som varade i 4 år. Annika Dahlqvist uttalar sig om kostråden baserade på lite kolhydrater och mycket fett. Professor Marcus svarar på frågan med att likna LCHF-rörelsen vid en sekt... och professor Rössner anser att nivån på debatten ligger på samma nivå som "en miljard flugor kan inte ha fel som käkar dynga". Jag håller med Kostdoktorn - tack för att du höjde nivån i debatten själv, Stephan! Annika Dahlqvist kallar professorerna för "ohederliga".


Min summering:
Att mättat fett är farligt anser professor Stephan Rössner mer är en åsikt än att det är vetenskapligt bevisat. Professor Göran Berglund uttalar sig om att det inte finns något samband mellan mättat fett och högt kolesterolvärde. Professor Claude Marcus är ganska säker på att mättat fett är farligt, men ändrar sig sen till helt säker, men säger inget om att det skulle vara mer vetenskapligt bevisat än bara en åsikt.

ST-läkare Andreas Eenfeldts slutkommentar:

- Det verkar som allt fler inser hur bräckligt stödet är för den gamla teorin att naturligt mättat fett skulle vara farligt. Efter femtio år och miljarder dollar till studier har man fortfarande inte kunnat hitta några vettiga bevis för teorin.

- En bra förklaring till det är naturligtvis att [Ancel Keys-] teorin aldrig var sann.

Min summering:
Professorer Stephan Rössner och Claude Marcus är betalda av livsmedelsindustrin, men de presenteras aldrig som representanter för livsmedelsindustrin och vanligt folk kan inte fullt ut bedömma trovärdigheten i deras kritik av lågkolhydratkost. Kalla Fakta inleder inslaget med bild från Kostdoktorns blogg! Som Andreas skriver; "Kostdoktorn - känd från TV"... ;-)

Vill man se hela programmet "Fettkriget" i Kalla Fakta så kan man göra det här på webben.

Längre intervju med Professor Stephan Rössner kan man se här (som delvis är med i ovanstående program).

Inslaget i Kalla Fakta föregicks av en debatten i TV4's morgonprogram samma dag och den kan man se här.

Livsmedelsverket måste ha jobbat övertid direkt efter programmet eftersom man har skrivt denna inlaga på sin hemsida dagen efter. Det finns även en sida där man kan läsa jävsdeklarationer för de experter som sitter med i följande grupper: "Miljöanpassade kostråd", "Expergruppen för pediatrisk nutrition", "Expergruppen för kost och hälsofrågor".

2008-10-29

Konferens om hjärtinfarkt på Ryhov

Torsdag 2008-10-30 hålls det konferens på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, där c:a 200 läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, sjukgymnaster och ST-läkare väntas delta. Det man ska tala om är orsakerna till att antalet dödsfall pga hjärtinfarkter minskar. Beror det på utvecklingen av behandlingsmetoder eller förändrad livsstil?

Citat från pappers- och internettidningen Jonkoping.nu:

En av föredragshållarna är Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet. Hon är en av forskarna bakom den hittills största internationella studien om orsakerna till hjärtinfarktdöd, Interheart-studien. I studien, som presenterades 2004, deltog 15 000 infarktpatienter på 265 sjukhus över hela världen.
– Man kan förklara nio av tio infarktfall med hjälp av vanliga riskfaktorer, som rökning och kost, säger Annika Rosengren.



Läs artikeln i Jönköping.nu här

Kostdoktorn.se
Metabolt syndrom - den västerländska sjukan?

LCHF och den medicinska vetenskapen