Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Livsmedelsverket "klarlägger"....

Först lite "bakgrundsfakta":

• Lita inte på myndigheternas kostråd!
• Matråden bygger på forskning
• Kostdoktorn: Livsmedelsverket: Matråden bygger på forskning
• Livsmedelsverket är åter på villovägar

Citat från sista länken:

Är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Tydligen inte. Igår måndag, 2011-09-05 publicerade Livsmedelsverket en "kommentar" på sin hemsida. Man kände sig förmodligen tvungen, och dessutom kan de där stå oemotsagda. Det gick ju inte så bra i tidningen...

Jag kan för mitt liv inte förstå hur dessa två människor (se längst ner) kan få uttala sig offentligt, i egenskap av representanter för ett statligt verk och fara med sådan osanning! (för det kan väl inte vara så att de bara är två frontfigurer som är ställda längst fram i ledet för att ta smällen...?)

Livsmedelsverket har ju en uppdragsgivare, den svenska Regeringen. Jag kan lika lite förstå hur denna uppdragsgivare fullkomligt tycks strunta i vad Livsmedelsverket sysslar med, råden de ger går ju helt på tvärs med vad modern forskning visar.

Den forskning som Livsmedelsverket hänvisar till blir ju totalt sågad gång på gång i t.ex debattartiklarna ovan, eller i tidigare inlägg där den s.k "72-8-listan" resulterade i att endast 2 av de 72 vetenskapliga studierna med viss försiktighet kanske kan anses stödja Livsmedelsverkets sak. Just den händelsen är rent löjeväckande; HUR kunde man inkludera 70 studier varav merparten inte ens handlade om saken?!  Hur uppdragsgivaren bara kan stå där och se på är för mig helt obegripligt.


Är den svenska regeringen handlingsförlamad?

...är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Livsmedelsverkets "klarläggande" citeras här i sin helhet, men går även att nås på länken:


Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Ur nyhetsarkivet 2011-09-05

Intresset för mat och matvanor är stort och det pågår en intensiv diskussion runt om i landet om dieter och om vad som är det bästa för hälsan. Debattörerna är många och har olika bakgrund och utgångspunkter. Ibland förekommer det missuppfattningar om vad Livsmedelsverkets råd innebär. Här kommer några klargöranden. 

Livsmedelsverket har ett antal grundläggande kostråd om hur man bör äta för att må bra på kort och lång sikt. Till det kommer råd som riktas till specifika grupper, exempelvis gravida och småbarn. 

Använd flytande margarin eller olja i matlagningen

Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. Det allra viktigaste är att äta rätt sorts fett. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att byta ut mättat fett mot fleromättat fett, främst omega-3-fett, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver också omega-3, för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Rapsolja är av naturen rik på omega-3. 

Ett enkelt sätt att få i sig omega-3 är därför att välja rapsolja och mjuka eller flytande matfetter som innehåller rapsolja. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.

Välj i första hand fullkorn
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med mycket fullkorn är rika på vitaminer och mineraler. Fullkorn kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes och kan även göra det lättare att hålla vikten.

Håll igen på läsk, godis och chips
Vi rör oss allt mindre och därför gör vi av med mindre energi. Därför behöver de flesta av oss dra ner rejält på söta och feta livsmedel som läsk, godis, glass, chips, kakor och bullar, framför allt till vardags. 

Särskilt bör man se upp med läsk och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att mättnadskänslan sätter stopp. 

Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan 
Fisk två till tre gånger i veckan ger en stor del av det D-vitamin, jod, selen och nyttiga fetter vi behöver. Det är ämnen som många svenskar behöver äta mer av. 

Variera fet fisk med mager fisk och skaldjur. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också det särskilda omega-3-fett som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Ät mycket frukt och grönt – gärna ett halvt kilo varje dagFrukt och bär, grönsaker och rotfrukter innehåller många av de näringsämnen vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. Dessutom innehåller de förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. 

500 gram frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och vissa cancerformer. Mängden motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.

Ät mindre saltI Sverige äter vi dubbelt så mycket salt som vi borde. Rekommendationen är ungefär en tesked per dag. En stor del av det salt vi äter finns i färdigmat, bröd, charkvaror och ost.
För mycket salt kan orsaka högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Välj livsmedel som innehåller mindre salt och var sparsam med salt i matlagning och undvik att salta extra. Vi behöver jod så välj salt som är jodberikat.

Välj nyckelhålsmärkt mat
Att välja nyckelhålsmärkt mat är ett enkelt sätt att förbättra sina matvanor. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mer fibrer och fullkorn, mindre eller nyttigare fett och mindre socker och salt än andra livsmedel av samma typ och passar för alla som vill äta hälsosamt.

Livsmedelsverket står inte för en fettsnål kostDen energi vi får från maten kommer från fett, protein eller kolhydrater.
Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater. 

Det är ungefär samma proportioner som så kallad medelhavsdiet. Svenskar äter idag äter ungefär så mycket fett och kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar men fel sort: för lite fleromättat fett och för mycket mättat, för mycket socker och för lite fullkorn.

Livsmedelsverkets kostråd baseras på vetenskapLivsmedelsverkets råd grundar sig på den samlade vetenskapliga forskningen i världen – även nyare studier och rön prövas förstås. Livsmedelsverket bedriver ingen egen forskning, utan samarbetar med de främsta forskarna i både Sverige och internationellt. 

All den samlade vetenskapen värderas för att kunna ge så välgrundade råd som möjligt om mat och näring till den friska befolkningen.

Svenska råd överensstämmer med råd i de flesta andra länder
Vårt grannland Norge uppdaterade sina kostråd i våras. De kom fram till samma slutsatser som Livsmedelsverket. Så även i USA, där man uppdaterade kostråden 2010. Så enigheten världen över är stor bland forskare inom nutritionsområdet om synen på vad som är bra matvanor. 

Vad händer framöver?2012 kommer de första resultaten från Livsmedelsverkets stora undersökning av svenskarnas matvanor. Då kommer också de nya nordiska näringsrekommendationerna. 

De handlar om hur mycket vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som människor behöver få i sig och bygger på en genomgång av den aktuella vetenskapen. Utifrån matvaneundersökningen och de reviderade näringsrekommendationerna ser Livsmedelsverket över kostråden och kompletterar med flera om det behövs. Ett sådant område kan vara råd om hur mycket kött som är hälsosamt att äta.

Ytterligare upplysningar:
Irene Mattisson, nutritionist, bitr. chef för Risk- och nyttovärderingsavdelningen, 018-175313
Anna Karin Lindroos, klinisk näringsfysiolog, chef för Livsmedelsdataenheten, 018-175716