Danmark kan komma att slopa fettskatten

Nu har danskarna haft fettskatten i ett år, men den har inte gett den effekt man trodde, dvs att den danska befolkningen skulle konsumera mindre av fet mat.

Fast det är inte klart än; det handlar om politik och skattefinansiering... och förhandling partier emellan.

2012-06-24

Jyllands-Posten:

Regeringen vil droppe fedt- og sukkerafgift

Tidigare

2011-07-29

Fettskatten i Danmark vacklar!

2011-11-23

"Fettskatt avskräcker inte danskarna"

"Fettskatt avskräcker inte danskarna"

Artikel i ATL, citat:

Fettskatten tycks inte ha någon större effekt på danskarna. De släpar fortfarande hem lika mycket smör, grädde och ost från affären som förut.

och

Skälet till att danskarna inte väljer nyttigheter i stället är, enligt forskarna, att prishöjningen är för liten, skriver TT.

Jasså - verkligen?  För det kan väl inte vara så att det danska folket är klokare än dess politiker...?

Mättat fett minskar risken för stroke

SFA = Saturated Fat = Mättat fett

OBJECTIVE: The aim of this study was to test the hypothesis that SFA intake is associated with the risk of cardiovascular disease mortality in Japanese whose average SFA intake is low.

Fritt översatt med Google:
"Mål: Syftet med denna studie var att testa hypotesen att intag av mättat fett är förenat med risk för hjärt-kärlsjukdomsdödlighet på japaner vars genomsnittliga intag av mättat fett är lågt."

CONCLUSION: SFA intake was inversely associated with mortality from total stroke, including intraparenchymal hemorrhage and ischemic stroke subtypes, in this Japanese cohort.

Fritt översatt med Google:
"SLUTSATS: Intag av mättat fett var omvänt associerad med mortalitet från total stroke, inklusive intraparenkymalblödning och ischemisk stroke subtyper, i denna japanska kohort-studie."

Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk Study.

Yamagishi K, Iso H, Yatsuya H, Tanabe N, Date C, Kikuchi S, Yamamoto A, Inaba Y, Tamakoshi A; for the JACC Study Group.
Am J Clin Nutr. 2010 Aug 4.

Fettskatten i Danmark vacklar!

Skatten på mättat fett är tänk att införas i Danmark den 1 oktober 2011. Inför detta så erkänner den Danska hälsoministern Bertel Haarder att avgifter (skatt) knappast har någon effekt på valet av livsmedel ur hälsosynpunkt. Hälsoministern säger att vi (Danskarna) lägger 5% av sin inkomst på mat, och då ger en ökning med 0,5% ingen eller nästan ingen påverkan.

Claus Søgaard-Richter som är direktör på Landbrug&Fødevarer säger i ett pressmeddelande att det är otroligt att den Danska regeringen först nu erkänner att avgifter har ringa effekt, de har försökt göra regeringen uppmärksam på detta under hela beslutsprocessen.

Nu kan man ju tro att Claus Søgaard-Richter har förstånd att kritisera fettskatten under bättre vetande, men tråkigt nog framgår det tydligt att inget av detta politiska tjäbbel syftar till något som helst hälsofrämjande.

I nästa mening säger Claus Søgaard-Richter om den tilltänkta fettskatten:

- "Det kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för livsmedelsindustrin."

och blottlägger därefter den gamla fettskräcken:

- "De flesta livsmedelsföretag har under många år skapat fettsnåla produkter."

och för att lägga någon slags tyngd i uttalandet så släpper han den märkliga uppgiften:

- "T.ex har mejerinäringen de senaste 10 åren tagit bort 13 miljoner kg mättat fett från sina produkter. Detta motsvarar 2,5 kg per Dansk."

Sammanfattning:

1. Fettskatten har ingen effekt på konsumentens val av livsmedel ur hälsosynunkt - ta bort den!
2. Fettskatten får stora ekonomiska konsekvenser för livsmedelsindustrin - tänk vad motsägelsefullt?!
3. Fettskräcken lever vidare...!

Det enda positiva är väl att Claus Søgaard-Richter överväger att överklaga ärendet till EU om fettskatten införs.

LCHF i Yle / Österbotten / Finland

Reportage om LCHF i YLE, Österbotten, Finland.

Eila Andersson i Jakobstad har börjat med "lågkolhydratdieten". Hon gillar mer att fylla magen med kött istället för grönsaker:

- Nu när jag hittade det här med mera fett och mindre kolhydrater, jag mår bra av den och håller mig slank och... ja, pigg hela dagen, inga trötthetsattacker på dagen. Jag är inte sugen på godis och glass och sånt...

- Om man tänker på allmänna hälsovården och deras rekommendationer, tycker du att det finns en konflikt för din del?

- Ja, jag tycker att man måste vara kritisk och tänks själv, det är ju det vi måste göra. Att man måste ta ansvar för sitt eget liv och ta fram den kost och livsstil som man själv mår bra av.

Roligt att Eila nämner att hennes kolesterol var under 5 förut, och att det har fortsatt vara så med LCHF-kost.

I reportaget säger man att:

"i Sverige accepteras lågkolhydratmetoden som ett alternativ till att vårda eller motverka typ2 diabetes."

Jag antar att man menar "medicinering" när man säger "vårda och motverka". LCHF är inget "alternativ" till detta  - det ÄR verkligen att vårda och motverka det som högkolhydratkosten tidigare har orsakat. Medicinering vårdar eller motverkar inte diabetes typ2!  Det maskerar bara problemet!


Näringsterapeut Sirpa Nygård på centrummottagningen i Jakobstad uttalar sig om att:

"lämna potatis, bröd, och speciellt rågbröd - det låter lite för ensidigt"

Det här är ju ett ganska vanligt argument, men det FINNS verkligen annat än potatis och bröd!!

Näringsterapeuten fortsätter:

"Det är bra att vi använder fett, man kan få mera smak med fett i maträtterna, men det man ändå rekommenderar är det mjukare fettet, för vi vet ändå att om vi äter för mycket så kallat hårt fett, så kan det höja kolesterolet eller andra sådana problem som är väldigt vanligt i Finland, därför rekommenderar man det mjukare fettet."

Några intressanta ord och fraser som ständigt återkommer både hos denna näringsterapeut och på många andra ställen:

"för VI vet ändå"
...men det finns ju inget vetenskapligt underlag?

"eller ANDRA SÅDANA problem"
...vad då för "andra" problem?

"därför rekommenderar MAN"
Hon vågar inte stå för det själv, så hon säger MAN. Oavsett så finns ju ändå inget vetenskapligt underlag.



Reportaget i YLE

• Text till reportaget "LCHF vs kostcirkeln"
• Direktlänk för att lyssna på reportaget (svenska)

GDA - Nyckelhålsmärkningens nya kompis

Kostdoktorn skriver idag om Chokladpuffar mot svininfluensan? vilket bl.a handlar om GDA-märkningen av livsmedelsprodukter.

Frågan är om GDA-märkta livsmedel är mat, eller oftast skräp?

Vissa GDA-märkta produkter kan se väldigt bra ut ur ett LCHF-perspektiv - bara några få gram kolhydrater per portion, men det är just portionen som är problemet - av just den produkten är det ingen som äter tillverkarens fiktiva portionsstorlek. Jämför Kostdoktorn's exempel med 12 "portioner" i en chipspåse (vilket iofs inte har något med LCHF att göra, det är bl.a alldeles för mycket kolhydrater i chips). Är det någonsin någon som har lyckats med konststycket att enbart hålla sig till "en portion" chips (25 gram) "per dag"?

Som en parentes, tittade jag på Estrellas och OLW's chips på deras hemsidor. Estrella ska ha en rejäl känga för att de inte skriver ut innehållet i chipsen över huvud taget. Jag kan åtminstone inte hitta den informationen. OLW däremot är riktigt frikostiga med information. Inte för att jag skulle köpa en påse chips; men OLW's chips kan man i alla fall på förhand se vad de innehåller och besluta sig för om man vill köpa eller ej.

GDA-märkningen är bara ett psykologiskt sätt för tillverkaren att få produkten att låta "nyttigare" än den är om man ser till faktiskt konsumerad portionsstorlek, och att få konsumenten att genomföra ett köp. Förmodligen tänker konsumenten inte alls på GDA-märkningen under själva konsumtionen...

Det finns en infosajt om GDA som citeras nedan:

Frågan är vilken typ av produkter som märkningen sitter på? För mig luktar det "skräpmat" om märkningen, utan att direkt veta om den i något fall, sitter på "ren" mat eller ej...

Kan ”Nyckelhålet” och GDA-märkningen fungera tillsammans?
Ja, de kompletterar varandra.

Nyckelhålsmärkningen tjänar ju redan som en varning för att produkten den sitter på inte borde ätas. Kostdoktorn har en bra sida om detta, Nyckelhålet blir värdelöst, som ligger på tredje plast på Google...

GDA och det vägledande dagliga intaget är ett genomsnittsmått med utgångspunkt i en vuxen kvinnas dagliga energibehov på 2000 kilokalorier (kcal). En vuxen man har ofta ett lite större behov, medan barn ofta har ett mindre och åldersrelaterat behov. GDA ska därför inte uppfattas som ett individuellt kostråd, utan som en vägledning som ska göra det lättare för dig som konsument att fatta ett medvetet beslut om vad du ska äta och dricka.

Konsumenten ska alltså vara medveten om vad den köper, så det är väl dags att folk lär sig vad det innebär och vi inte bara bojkottar nyckelhålsmärkningen - utan även GDA-märkningen.

Vem använder GDA på sina produkter i Sverige?
De flesta stora livsmedelsproducenterna har redan börjat införa GDA på sina produkter. Några exempel är Coca Cola, Kelloggs, Kraft och Unilever. Även dryckesföretagen Spendrups och Carlsberg inför GDA successivt.

Organisationen Sveriges Konsumenter har anmält Coca-Cola, OLW och Big Bear till Konsumentombudsmannen, för att GDA-märkningen är otydlig och vilseledande (länk till pressmeddelande)

– Märkningen snarare förvirrar än förenklar och ger ett intryck av att produkterna är hälsosammare än vad de i själva verket är, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Sveriges Konsumenter har 4 argument mot GDA här.

Annika sommarskribent på Newsmill

Annika Dahlqvist är sommarskribent på Newsmill.

För oss som redan äter LCHF-kost är ju detta inget nytt. Bra artikel som förhoppningsvis får en och annan icke-LCHF'are att tänka till.

I kommentarerna till artikeln blir Annika kallad fanatiker och anklagas för att sakna all form av kritiskt tänkande, eller så menar man indirekt att Annika sysslar med kvacksalveri. Med detta sagt är det ganska märkligt att de flesta som provar LCHF-kosten tillräckligt länge, anser att det är det bästa som har hänt dem...


Frågan är vem som saknar kritiskt tänkande?
Annika (och många fler) förordar mättat fett; Livsmedelsverket publicerade en lista på 72 studier som sägs tydliggöra det vetenskapliga underlaget för kostråden och det mättade fettet. Denna lista sågades senare längs med fotknölarna av Uffe Ravnskov mf.l i Läkartidningen: "Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten". Läs gärna uppställningen av studierna i slutet som jag själv tycker utgör själva "giljotinen" på 72-listan.

Annika är inte medskribent i denna artikel, men man kan ju inte missta sig på Annikas kritiska tänkande när det gäller det mättade fettet som Livsmedelsverket påstår är farligt?

Stämningen i kommentarerna förtjänar närmast att kallas för argsint, kanske det stora intaget av kolhydrater gör kommentatörerna argsinta? Någon kommenterar att hjärnan behöver kolhydrater, vilket givetvis är helt riktigt. Men för den skull behöver de ju inte komma in genom munnen! Kroppen kan producera energi till hjärnan alldeles utmärkt på egen hand och då kallas energin för ketonkroppar.

Men mättat fett är kopplat till cancer och hjärtsjukdomar. På 50-talet åt man massor av mättat fett och folket har aldrig varit så åderförklakade som då.

Alla bollarna verkar inte vara i luften här; tydligen verkar det inte ha kommit till allas kännedom ännu att Ancel Keys forskning kring mättat fett på 50-talet var manipulerad, och visade något helt annat än den i verkligheten gjorde...


Sen kommer några kommentarer som anser Annikas skrivelse vara helt åt häcklefjäll och nu ska man tydligen rädda världen från detta "kvacksalveri" genom att be Newsmill ta bort artikeln:

Jag kommer för övrigt be Newsmill att ta bort denna artikel (alternativt infoga en varningstext) eftersom risken finns att människor kan fara illa av att följa dessa råd utan att rådfråga läkare först. Jag hoppas att flera med mig kommer påpeka detta för redaktionen. Att smyga in indirekta budskap om att denna diet kan bota alla dessa sjukdomar kan skada redan utsatta människor.

Om det Annika Dahlqvist säger stämmer och hon verkligen fortfarande är "läkare" så borde en artikel som denna innehålla någon form av bevis ifall såna finns.

En vetenskaplig text ska innehålla referenser. Om det finns vetenskapliga studier som stödjer Annika Dahlqvists linje borde hon ange vilka dessa är.

De vetenskapliga studierna är inte långt borta, man hittar dem HÄR på Annikas blogg och HÄR hos Kostdoktorn.se. Hos Annika kan man även läsa hälsovinster av lågkolhydrat-högfett-kost, eller varför inte Socialstyrelsens avslag på dietisternas anmälan mot Annika. Socialstyrelsens beslut kan här även läsas på engelska om man har svårt att förstå svenska.

Jag är fullt medveten om att det i beslutet bara nämns "övervikt" och "diabetes typ 2" enligt nedan:

"dr. Dahlqvists rekommendationer av lågkolhydratkost till patienter med övervikt och patienter med diabetes typ 2 idag kan anses vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet."

Om någon nu kommer på tanken att kostråden "inte gäller mig" eftersom jag inte är överviktig eller diabetiker typ 2 - så vill jag bara säga - om man är det allra minsta intresserad av att ta reda på VARFÖR lågkolhydratkosten anses utgöra vetenskapligt bevisad nytta för dessa ovanstående kategorier människor - så bör man också förstå, varför den även gör nytta för övriga! Det är dock av yttersta vikt att man förstår sambandet mellan höjd nivå av blodsocker och därmed den reflexmässiga utsöndringen av hormonet insulin. Har man inte detta klart för sig - så förstår man ingenting...

Förstår man inte detta samband så missar man t.ex att insulin kan orsaka dåligt minne och öka risken för hjärtinfarkt, eller att lågkolhydratkosten ökar muskelmassan.

För den som vill förkovra sig ytterligare finns Kostdoktorns anekdotiska bevis, eller LCHF och den medicinska vetenskapen, eller vetenskapliga studier på LCHF och diabetes typ 2.

Glöm inte att lära dig mer om myter kring kolesterolets farlighet på docent Uffe Ravnskovs hemsida!


Till sist ett humoristiskt inslag!
En gammal slagdänga från svunnen tid, som tydligen ändå biter sig fast än i dag. En kommentatör till Annikas artikel lyckas klämma ur sig detta:

Det är inte fett, kolhydrater eller proteinets fel dumbom.
Det är kalorierna, finns INGEN annan förklaring. Gör av med mer än du äter och du går ner i vikt. Alla som ägnar sig åt styrketräning och bulkar/deffar vet detta och använder det väl, det fungerar. Finns inga genvägar, lyft på era feta ärslen och börja träna och ät mindre.

Tyvärr är det ju inte så enkelt som att räkna kalorier in/ut. Förmodligen beror detta på ett kunskapsglapp. Det är helt enkelt så att man inte har bemödat sig med att ta reda på hur det egentligen förhåller sig. Matfrisk har på sin blogg gjort en ypperlig genomgång av studien "Dietary Macronutrient Content Alters Cortisol Metabolism Independently of Body Weight Changes in Obese Men". Matfrisk ganska intressanta slutsats ger följande:

• Den som äter en kost med lågt bidrag av energi från kolhydrater samlar på sig mindre fettväv än där bidraget är högre.
• Det råder inget enkelt samband mellan enbart kaloriintag och fettväv.
• Energibidraget från monosackarider, främst glukos, återspeglar sig i blodsockret och styr insulinutsöndringen.
• Högt protein leder inte nödvändigtvis till en mättnad som minskar ätandet.

Några små citat från ett annat blogginlägg av Matfrisk: "Vilket skulle visas. Eller...?" Inlägget gäller studien "Fat, Carbohydrate, Salt and Weight Loss" The American Journal of Clinical Nutrition Vol. 20, No. 10, October, 1967, pp. 1104-1112.

Deltagare SR har alltså fräckheten att i stort sett inte inte reagera på energitillförseln och är därför en "spik i kistan" för förenklade idéer om energistyrd viktnedgång.

[...]

Studiens innehåll stöder att under perioder av kraftigt energiunderskott så är viktminskningen högre under de perioder som domineras av fett!

[...]

Högfettkosten gav som synes de "bästa" triglycerid- och kolesterolnivåerna.

Livsmedelsverkets vilseledande okunskap?

Jag tänkte på detta igår... Uffe Ravnskov pratade ju på konferensen i Stockholm i Januari om att man skulle komma med ett gensvar på Livsmedelsverkets så kallade 72-8-lista som påstås stödja att mättat fett är farligt.

Så - äntligen - idag kom svaret genom en debattartikel i Dagens Medicin.

Det är bara 2 studier som kan ses som ett stöd för att mättat fett är farligt efter noggrann genomgång av Livsmedelsverkets 72 studier, övriga studier kan räknas bort av en mängd olika orsaker. Strax efter debattartikeln i Dagens Medicin finns en länk till en PDF med mer djupgående information om studierna.

Citat:

Antal studier (Nummer på Livsmedelsverkets lista):

Studier som tyder på att mättat fett är hälsosamt
3 (12, 30, 41)

Studier som inte handlar om mättat fett
11 (4, 16, 21, 27, 32, 33, 34, 42, 51, 52, 63)

Studier som handlar om mättat fett, men som inte ger stöd åt Livsmedelsverkets kostråd
16 (1, 17, 22, 29, 33, 36, 37, 46, 48, 50, 53, 54, 59, 64, 69, 71

Surrogatstudier
21 (2, 3, 5, 9, 10, 11, 12, 26, 30, 35, 36, 38, 45, 47, 48, 49, 58, 60, 62, 66, 70)

Multifaktoriella experiment
8 (13, 19, 21, 32, 44, 50, 51, 65)

Studier som visar att intag av mättat fett är associerat med nedsatt insulinkänslighet
12 (15, 18, 24, 29, 31, 37, 39, 40, 55, 56, 67, 68)

Studier som har uteslutit negativa resultat
3 (4, 14, 57)

Studier med bristfälligt eller tveksamt stöd
11 (6, 8, 18, 20, 23, 25, 28, 43, 46, 61, 71)

Studier som ger stöd åt kostråden
2 (6, 7)

Siffror i fetstil indikerar översiktsartiklar, meta-analyser eller redaktionella kommentarer.

Något som har fastnat på min hjärna är en sak som docent Ralf Sundberg sa på konferensen i Stockholm i Januari 2009. Jag kommer inte ihåg den exakta ordalydelsen, men det var något i stil med att "ingen kontrollerar referenserna". Men se där sket det sig kraftfullt - listan blev granskad.

Trots detta; Livsmedelsverket kan inte på fullaste allvar mena att man inte trodde att någon skulle kontrollera studierna man hänvisar till?! Särskilt inte som listan presenterades efter påtryckningar om att haspla ur sig vilka "tusentals" studier som kostråden grundar sig på?!

Eller är det ett smart agerande... för att få hjälp med granskningen?

Eller, är det bara ren och skär vilseledande okunskap?


Jag håller med chefredaktören på Dagens Medicin:

Det är en anmärkningsvärd granskning som vi publicerar. Läs själv och bedöm:

Andra har också skrivit om detta idag;

Toxiska Epistlar - Vetenskapen betyder inget längre
Kostdoktorn.se - Livsmedelsverket avfärdas i Dagens Medicin
Dagens Medicin - Ledarkommentar (sist i ledaren)

Skatt på mättat fett i Danmark

Efter en kommentar hos Kostdoktorn skrev Annika Dahlqvist om skatt på mättat fett i Danmark och Kostdoktorn skriver om samma sak.

Ett halvkilos paket med smör kommer att bli c:a 9 svenska kronor dyrare enligt Kostdoktorns uträkning, och exakt vad dett innebär har både Annika och Kostdoktorn behandlat ovan så jag låter bli, men däremot:

Varför läggs ett sådant förslag?

Okunskap bland politiker? Förmodligen, det är inte att begära att politiker ska vara kunniga inom alla områden, de är ju bara människor. Allt handlar alltså om lobbyism. Någon har kommit på den lysande idén att lägga skatt på mättat fett, det fett som är "så farligt" trots att mänskligheten har ätit det 99% av tiden på jorden, och först för några decennier "blivit" helt livsfarligt - bara för att någon "tyckte det".


Varför någon vill lobba för detta?

En allians bestående av Livsmedelsindustri ägd av Läkemedelsindsutrin eller tvärtom...? Margarin och andra konstgjorda så kallade "matvaror" är inte bara billigare för konsumenten, utan även billigare att tillverka och göra större vinst på. Allt för att tjäna mer pengar till konsumentens ökade ohälsa. Märk väl att jag inte har något emot att företag tjänar pengar - frågan är snarare under vilka former pengarna tjänas. Detta kommer att leda till t.ex "fördel margarin" mot "nackdel smör". När folk blivit sjuka ska de medicineras av läkemedelsindustrin... istället för att hålla sig till en naturlig kost från början och må bra.

Tycker du annorlunda? - MOTBEVISA genom att presentera modern forskning som visar att mättat fett ÄR farligt! Tyvärr kommer du inte att lyckas, men jag önskar dig lycka till...


Att lägga skatt på det mättade fettet...

...är lika illa genomtänkt som EU's numera genomklubbade förslag att lägga 60-80% tullavgift på import av fästelement (läs: "skruv") från Kina till EU! Anledningen till detta känns ryckt ur luften och måste i botten ge någon ekonomisk vinning - men det finns ingen tillverkare av standardskruv i Europa - så varför dessa importtullar om det inte finns någon "inhemsk" tillverkare att skydda?! För att spä på konstigheterna ytterligare har en Italiensk tillverkare av "specialskruv" tre fabriker i Kina och får "importera" från dessa till sig i Italien utan tullavgifter....

Hm! Det är lätt att ana ugglor i mossen, när det osar katt kring den begravda hunden!

Smart agerande från Livsmedelsverket?

Hm. Jag funderar...

MatFrisk skrev ett intressant inlägg "Livsmedelsverket i en turbulent tid" om Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa och deras sammanträde den 3 dec 2008. Mycket läsvärt!

På LCHF-konferansen i Stockholm 2009-01-24 pratade Uffe Ravnskov om Livsmedelsverkets lista över 72 studier som stödjer nuvarande råd om att minska på det mättade fettet. Det var ju en relativt snabb genomgång och inte så detaljerat, men man förstår att Uffe noggrannt har gått igenom studierna och smulat sönder dem en efter en.

Ett flertal hade inte alls med mättat fett att göra, de andra borträknade av andra orsaker, och resultatet blev väl egentligen att bara TVÅ av de 72 studierna stödjer teorin om att vi bör minska på det mättade fettet. Om man har god vilja.

Summerat så väger det alltså över med 8 - 2 till det mättade fettets fördel!

Citat från Aftonbladet 2009-01-27:

Två studier kan med lite god vilja ses som stöd. Resten är värdelösa som bevis, är irrelevanta eller handlar om något helt annat. Några av studierna pekar till och med på nyttan av att äta mättat fett.

För att förstå tyngden i Uffes kunskap så ska man tänka på att han i över 20 år har studerat det mesta som går att komma över, och finns det studier som han inte känner till så är de säkert heller inte värda att känna till.

Jag hoppas att Uffe publicerar en fyllig redogörelse för sin genomgång inom en snar framtid! Men som han sa - det är inte gjort i en handvändning.

Uffe Ravnskov skrev senast i 2009-01-27 en kort debattartikel i Aftonbladet med rubriken "Skrämselpropaganda av amatörer".

Men, Uffe har varit i farten långt tidigare - i Aftonbladet kan man hitta en artikel från 2001-06-08 med rubriken "Glöm allt du hört om fett - det är fel" där han redan "på den tiden" för 8 år sedan nämner att kolesterol inte är farligt.

Citat:

Det har gjorts många och dyra försök att bevisa detta vetenskapligt. Någon koppling mellan fettintag och hjärtsjukdom har man inte kunnat visa.

Nåja, nu till min egentliga tanke med det här inlägget. Livsmedelsverket kanske har en baktanke. De verkar inte särskilt smarta på egen hand... Och jag antar att det blir skapligt dyrt att anlita någon "expert" för att gå igenom tillgängliga forskningsresultat, så man kom på den smarta idén:

- "Varför inte lägga ut det vi TROR är vetenskapligt stöd... så får vi ju gratis granskning och genomgång?!"

Uffe Ravnskov, Ralf Sundberg, Andreas Eenfeldt med flera - gör ju jobbet - gratis.

För tjyvingen!