GDA - Nyckelhålsmärkningens nya kompis

Kostdoktorn skriver idag om Chokladpuffar mot svininfluensan? vilket bl.a handlar om GDA-märkningen av livsmedelsprodukter.

Frågan är om GDA-märkta livsmedel är mat, eller oftast skräp?

Vissa GDA-märkta produkter kan se väldigt bra ut ur ett LCHF-perspektiv - bara några få gram kolhydrater per portion, men det är just portionen som är problemet - av just den produkten är det ingen som äter tillverkarens fiktiva portionsstorlek. Jämför Kostdoktorn's exempel med 12 "portioner" i en chipspåse (vilket iofs inte har något med LCHF att göra, det är bl.a alldeles för mycket kolhydrater i chips). Är det någonsin någon som har lyckats med konststycket att enbart hålla sig till "en portion" chips (25 gram) "per dag"?

Som en parentes, tittade jag på Estrellas och OLW's chips på deras hemsidor. Estrella ska ha en rejäl känga för att de inte skriver ut innehållet i chipsen över huvud taget. Jag kan åtminstone inte hitta den informationen. OLW däremot är riktigt frikostiga med information. Inte för att jag skulle köpa en påse chips; men OLW's chips kan man i alla fall på förhand se vad de innehåller och besluta sig för om man vill köpa eller ej.

GDA-märkningen är bara ett psykologiskt sätt för tillverkaren att få produkten att låta "nyttigare" än den är om man ser till faktiskt konsumerad portionsstorlek, och att få konsumenten att genomföra ett köp. Förmodligen tänker konsumenten inte alls på GDA-märkningen under själva konsumtionen...

Det finns en infosajt om GDA som citeras nedan:

Frågan är vilken typ av produkter som märkningen sitter på? För mig luktar det "skräpmat" om märkningen, utan att direkt veta om den i något fall, sitter på "ren" mat eller ej...

Kan ”Nyckelhålet” och GDA-märkningen fungera tillsammans?
Ja, de kompletterar varandra.

Nyckelhålsmärkningen tjänar ju redan som en varning för att produkten den sitter på inte borde ätas. Kostdoktorn har en bra sida om detta, Nyckelhålet blir värdelöst, som ligger på tredje plast på Google...

GDA och det vägledande dagliga intaget är ett genomsnittsmått med utgångspunkt i en vuxen kvinnas dagliga energibehov på 2000 kilokalorier (kcal). En vuxen man har ofta ett lite större behov, medan barn ofta har ett mindre och åldersrelaterat behov. GDA ska därför inte uppfattas som ett individuellt kostråd, utan som en vägledning som ska göra det lättare för dig som konsument att fatta ett medvetet beslut om vad du ska äta och dricka.

Konsumenten ska alltså vara medveten om vad den köper, så det är väl dags att folk lär sig vad det innebär och vi inte bara bojkottar nyckelhålsmärkningen - utan även GDA-märkningen.

Vem använder GDA på sina produkter i Sverige?
De flesta stora livsmedelsproducenterna har redan börjat införa GDA på sina produkter. Några exempel är Coca Cola, Kelloggs, Kraft och Unilever. Även dryckesföretagen Spendrups och Carlsberg inför GDA successivt.

Organisationen Sveriges Konsumenter har anmält Coca-Cola, OLW och Big Bear till Konsumentombudsmannen, för att GDA-märkningen är otydlig och vilseledande (länk till pressmeddelande)

– Märkningen snarare förvirrar än förenklar och ger ett intryck av att produkterna är hälsosammare än vad de i själva verket är, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Sveriges Konsumenter har 4 argument mot GDA här.