Inte mindre än nio böcker på faktaböckernas tjugo i topp handlar under april månad om mat kopplat till vikt och hälsa.
Glädjande! Det beror på att de som redan köpt rekommenderar andra att göra samma sak eftersom de upptäckt fördelen med de fakta som presenteras!
Vetenskap blir något relativt när alla viftar med forskningsrapporter.
Ja, allt är ju relativt. Livsmedelsverket svänger sig med "tusentals" av den varan, eller åtminstone 72 st varav endast 2 stödjer de nuvarande kostråden med så lite mättat fett som möjligt. Resten kan man räkna bort av en mängd olika orsaker, t.ex 11 studier som inte ens handlar om mättat fett. Man satsar tydligen på kvantitet istället för kvalitet.
I Lchf-kokbok påstår Annika Dahlqvist alltifrån att motion inte påverkar vikten till att det inte finns något samband mellan kött och växthuseffekten.
Att motion inte påverkar vikten i någon nämnvärd omfattning torde vara allmänt känt vid det här laget, men det brukar ju vara svårt att få gamla hundar att sitta. Den kända vetenskapsjournalisten Gary Taubes har studerat ämnet och skrivit en utmärkt artikel som man kan läsa översatt här i PDF-format.
Det är beklämmande hur liten den journalistiska granskningen av dieterna varit i förhållande till det enorma mediautrymme de fått i övrigt. Inte minst de ekonomiska vinster som dietindustrin genererar vore spännande att veta mer om.
Att den journalistiska granskningen har lyst med sin frånvaro under lång tid är ju glasklart; det är ju först nu den "eventuellt" har vaknat till liv efter att ha legat i träda sedan alla svalde Ancel Keys manipulerade forskning på 50-talet med hull och hår. Tänk, att det ska behövas ett "fettkrig" innan en journalist själv tycker att det är beklämmande att den journalistiska granskningen är för dålig!
De flesta jämförande studier som gjorts av olika bantningsmetoder visar nämligen att resultaten inte skiljer sig åt speciellt mycket. Framför allt visar de att det är väldigt svårt att gå ned i vikt, oavsett diet.
Ooopsss... Hur var det nu med att granska sina källor...? En studie som måste betecknas som ett misslyckande (alla grupper i studien åt ju till slut samma sak) publicerades den 26 februari 2009 i NEJM, och någon lågkolhydratkost likt LCHF fanns inte ens med - så "oavsett diet" ska verkligen tas med en nypa salt!
I bantarböckerna diskuteras däremot sällan övervikt som klassfråga. Vem böckerna egentligen riktar sig till är aldrig ett föremål för diskussion.
Klassfråga...? Ska man banta på vanlig tallriksmodell alá Livsmedelsverket så handlar det nog inte om klassfråga; man blir precis lika hungrig oavsett var på samhällsstegen man står... ;-)
Resten i krönikan förstår jag mig inte på... Att Annika Dahlqvist ska ligga etta på säljtoppen för att "medelklassen kropps- och matideal hålls som norm". Varför handlar allt bara om övervikt och bantning? Förmodligen för att det är ett "säljande ämne" eftersom en stor del av befolkningen säkert vill gå ner i vikt, vilket inte alls behöver handla om något slags kropps- och matideal.
Inte med ett enda ord nämns t.ex de diabetiker som kan bli "typ nollor" med lågkolhydratkost, vilket verkligen inte är en klassfråga, det är en fråga om rätt typ av kost. Och en "frisk" överviktig diabetiker med låg blodsocker och därmed lågt insulin är förmodligen mer välmående än en överviktig "sjuk" diabetiker med näst intill ständigt högt blodsocker och högt insulin. Att den "friska" diabetikern sedan råkar gå ner i vikt är ju bara en bieffekt, vilket den "sjuke" förmodligen aldrig lyckas med.
Dessutom ger ju lågkolhydratkost bättre minne och minskar risken för hjärtinfarkt på grund av att insulinnivån i blodet är lägre och jämnare.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar