Ledaren i DM ute och seglar!

I Dagens Medicin's ledare 2009-09-02 kan man läsa om Annika Dahlqvist. Hennes tro är farlig, enligt chefredaktören.

Bakgrund
Anledningen till detta uttalande är att Annika tidigare uttalat sig om att LCHF-kosten "skyddar mot svininfluensan". I en radiointervju får Annika frågan vilket ansvar hon har om många skulle följa hennes råd [underförstått att man inte vaccinerar sig och bara äter LCHF-kost, min anmärkning]. Annika svarar att det råder åsiktsfrihet och att hon har den åsikt hon har.

Ledarens snedsteg
I stort håller jag inte alls med om kritiken i ledaren, särskilt inte om följande citat:

Ja, det råder åsiktsfrihet – och den ska alltid försvaras. Men Annika Dahlqvist tycks inte förstå att hon har sin stora publik endast tack vare att hon är läkare och tituleras ”fettdoktorn”. En läkare ska förmedla råd baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet – inte bara ”åsikter” och ”tro”.

Ursäkta herr chefredaktör; men det här var väl inte så genomtänkt...? När vi ändå är inne på "tycks inte förstå" så tror jag inte chefredaktören själv tycks förstå vad det är Annika gör egentligen. Det är ju inte så att hon står och föreläser om hur det var att äventyra i regnskogen och visa fina naturbilder. Det Annika gör är att föreläsa om en kostmodell som får de flesta som provar den att må bättre och slippa diverse krämpor. Folk PROVAR och FORTSÄTTER med den, eftersom de finner den som hand i handsken.

Jag tror inte det spelar alls så stor roll i sammanhanget att hon är läkare och tituleras "fettdoktorn" i en skvallertidning, den "stora publiken" finns där ändå, med sin egen "beprövad erfaranhet" i ryggen. Sen kan även jag tycka att det givetvis har gjort sitt till för framgången att hon "råkar" vara läkare.

En liten brasklapp tillkommer även på slutet när det gäller den vetenskapliga och beprövade delen; inte bara ”åsikter” och ”tro”. Från början var det nog "tro", sedan en "åsikt", och numera ganska mycket "vetenskap" - för att inte prata om de 10.000-tals som provat LCHF-kosten så den mer än väl kan kallas "beprövad erfaranhet".

Någon slags "respekt" bör i alla fall chefredaktören hysa för Annika, när han menar att hon har "stor kommunikativ förmåga"... Eller?