Ekot rapporterar om en studie i medicintidskriften
Archives of Surgery, "Medication Utilization and Annual Health Care Costs in Patients With Type 2 Diabetes Mellitus Before and After Bariatric Surgery".
Man har under en fyraårsperiod samlat data från drygt 2235 patienter som genomgått en
fetmaoperation. Resultaten visar på att mellan 75 och 80 procent av patienterna som hade diabetes typ2, kunde sluta medicinera. Jättebra att patienterna kunde bli medicinfria, men jag undrar...
Det är så man tar sig för pannan - Hur mycket studier och operationer ska det genomföras innan man fattar galoppen? Jag ser fetmaoperationer som enbart, och möjligen, "symtomlindring",
problemet kvarstår ju - orsaken till att man blev fet från början. LCHF brukar av sina antagonister kallas för en "extremdiet" - men
vad är en fetmaoperation? Är det inte en extrem åtgärd att
modifiera kroppen genom att
koppla matstrupen och en mycket liten del av övre magsäcken direkt till tunntarmen (ett utrymme motsvarande 3 köttbullar?)
- eller varför inte
plasta in tarmen?
Också Torsten Olbers, forskare och kirurg knuten till Imperial College i London välkomnar den amerikanska studien. Han säger att studien är ett komplement till den kunskap man i dag har om fetmaoperationer, och bekräftar att kirurgiska ingrepp kommer att få större betydelse i vården av överviktiga i framtiden.
– Det här är ytterligare en sak som pekar mot att kirurgi kommer att vara en viktig del i behandlingen av hjärtsjukdom, diabetes, blodfettrubbningar och sömnapné framöver.
– När det gäller framtiden så är det här inspirerande för att ge stöd åt nya forskningsstudier som tittar på om patienterna kan överleva längre, om de kan slippa hjärtinfarkt och stroke och sådana problem, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid diabetescentrum på Södersjukhuset i Stockholm.
Jag börjar mer och mer tro att titeln "överläkare" och "professor" är något man hittar i cornflakespaketen, även om det finns undantag.
I samband med studien pratar man om de
kostnadsbesparingar som vården kan göra genom fetmaoperationer, det låter precis som att det inte finns några biverkningar och att
alla diabetiker kan sluta med sina mediciner.
...
Studien gäller USA, men är en fingervisning om att även svensk sjukvård skulle kunna göra motsvarande besparingar, säger Åke Sjöholm överläkare vid diabetescentrum i Stockholm.
Man bortser naturligtvis från att naturlig kost utan blodsockerhöjande kolhydrater, är ett bättre alternativ -
riskfritt och utan biverkningar, samt otroligt
kostnadseffektivt för samhället! Både ur diabetes och viktsynpunkt.
Fetmaoperationer är definitivt inte riskfria!
I abstractet till studien framgår följande:
Surgery was associated with elimination of diabetes medication therapy in 1669 of 2235 patients (74.7%) at 6 months, 1489 of 1847 (80.6%) at 1 year, and 906 of 1072 (84.5%) at 2 years after surgery. Reduction of use was observed in all classes of diabetes medications.
Detta väcker en del frågor. Möjligen är svaret dolt i den fulla texten som jag inte har tillgång till.
Varför minskar det
totala antalet 2235 till 1072 efter två år?
Antalet medicinfria diabetiker typ2
minskar också från 1669 till 906 efter två år. Vad hände med de resterande 1163 respektive 763? Dog de i sviterna efter operationen, tog livet av sig eller har man trollat bort dem på annat sätt?
Slutsatsen blir alltså att antalet medicinfria diabetiker typ2 som kan sägas ha "nytta" av en fetmaoperation minskar ju längre tiden går,
bara 40% av ursprungsantalet. Och med detta passar svenska forskare, kirurger, överläkare och professorer på att tycka att det är en kostnadsbesparing för samhället med fetmaoperationer....
60% i studien har fallit bort av någon anledning, eller fortsätter med sin medicinering!
Det är nu vi kommer till det intressanta... studien var väl egentligen till för att beräkna sjukvårdskostnaden för diabetiker som gör fetmaoperation. I abstractet läser man följande:
The median cost of the surgical procedure and hospitalization was $29 959. In the 3 years following surgery, total annual health care costs per person increased by 9.7% ($616) in year 1 but then decreased by 34.2% ($2179) in year 2 and by 70.5% ($4498) in year 3 compared with a preoperative annual cost of $6376 observed from 1 to 2 years before surgery.
På ren svenska betyder detta:
- att mediankostnaden för en fetmaoperation i USA är 208.800 kr (!)
- kostnaden för en diabetiker var före fetmaoperationen $6376 per år (44.400 kr)
- medelkostnaden under de tre åren efter operationen blev $3945 (61% av kostnaden före) (27.500 kr)
- totalt blev "vinsten" under tre år $7293 (50.800 kr)
Men hur stor blev vinsten egentligen? Man la ner över 200.000 kr på en operation och sparade totalt 50.000 kr på tre år! Det är nog ingen ekonom som har räknat på det här...
Det börjar ju inte gå med "vinst" förrän efter 12 år!
Vad sägs om den här uträkningen, då?
Man ska ju ändå äta - oavsett om man fetmaopererar sig eller inte. Om vi bortser från
möjligheten att matkontot kan minska med en fetmaoperation pga att man inte kan äta så mycket mat, så antar vi istället att LCHF / lågkolhydratkost inte förhöjer matkostnaden - såvida inte
kostnaden sjunker istället.
PÅ TRE ÅR BLIR VINSTEN 100%
- ELLER MER!
(300.000 kr)