"Fettskatt avskräcker inte danskarna"

Artikel i ATL, citat:

Fettskatten tycks inte ha någon större effekt på danskarna. De släpar fortfarande hem lika mycket smör, grädde och ost från affären som förut.

och

Skälet till att danskarna inte väljer nyttigheter i stället är, enligt forskarna, att prishöjningen är för liten, skriver TT.

Jasså - verkligen?  För det kan väl inte vara så att det danska folket är klokare än dess politiker...?

"Skatt på läsk och godis ger bättre folkhälsa"

Debattinlägg i GP av Ralf Sundberg, Hans Dahlgren och Björn Zackrisson.

Motion och sund livsföring är mycket viktigt för folkhälsan, men det räcker inte med enbart information i skola och i vården om kost och motion. Dessa insatser är bra, men tar mycket lång tid för att ge effekt. Det är dags att plocka fram ett av de starkaste politiska verktygen för samhällsutveckling – att styra om svenskens höga intag av godis och läsk genom en riktad skatt.

Vi riskerar att få en förlorad generation överviktiga och feta. Inför en skatt på dessa livsmedel innan det är för sent!

Vill du ha 20% rabatt på LCHF-böcker?

Adlibris har LCHF-kampanj!

Skynda dig - före 16 november!

Nötter ger viktnedgång?

(Uppdaterad)

I en Spansk studie publicerad i september 2011 kom man fram till att nivån av serotoninmetaboliter ökade i urinen hos en grupp på 22 personer som fick äta en diet med tillägg av 30 gram nötter varje dag. Nötterna bestod av hasselnötter, valnötter och mandel.

Enligt forskarna kan resultaten hjälpa patienter att bli av med övervikt och minska risken för att utveckla typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar (har vi hört den förut?). Dock testade man inte själva viktnedgången här, utan tänker nog mera på att seratonin minskar begäret efter mat... så möjligen ska nötterna vara en "genväg" till viktnedgång genom att i övrigt äta mindre... suck.

Bortsett från seratoninalten, så kan det i och för sig vara just så - ät något fettrikt och därmed undviker du kanske automatiskt att inte äta något annat, och det kan vara frånvaron av det där andra som orsakar viktnedgången... t.ex kolhydrater.

I vilket fall som helst, nötter är rika på fett. De tre nämnda sorterna innehåller i snitt 82 E% fett, så de 30 grammen som försöksgruppen fick äta varje dag innebar ett ökat fettintag om 25 gram per dag.

Vid en eventuell studie i viktnedgång på nötter, så undrar jag hur resultatet hade sett ut om man hade gett [en annan] försöksgrupp smör eller kokosfett i samma mängd? Men, rutinmässigt är väl det inte "etiskt korrekt" att utsätta en människa för ökat fettintag med så uppenbara fettkällor som smör och kokosfett. Men nötter går tydligen bra...

Metabolomics Unveils Urinary Changes in Subjects with Metabolic Syndrome following 12-Week Nut Consumption

Sanofi-Aventis: Behandlingsmålen för diabetes uppnås inte

Läkmedelesföretaget Sanofi-Aventis publicerar Diabetesrapporten 2011. I skrivande stund är den dock ännu inte publicerad på deras hemsida, såvitt jag kan se.

I rapporten kan man läsa att endast 50% av landets diabetespatienter når de nationella riktlinjernas mål för blodsockervärdet på 52 mmol/mol år 2010. Bara 23% av de som behandlas med tabletter och insulin når det uppsatta målet. Sanofi uppger att det finns c:a 328.000 personer i Sverige med diabetes typ 2, vilket ger att 164.000 personer sitter med för högt långtidssocker (HbA1c).

Dessutom finns det stora skillnader i måluppfyllelsen mellan olika landsting, och ibland stora skillnader mellan olika vårdcentraler. Data från Nationella Diabetesregistret visar att antalet personer som når målvärdet har sjunkit med 5 procentenheter sedan 2007.

Värmland ligger i "topp" - 54% har uppnått målet för långtidsblodsockret. Endast 5 landsting ligger över snittet i riket, och Norrbotten och Västernorrland ligger i "botten" på 43,5%.

Nationella diabetesregistret innehåller data och jämförelser för diabetesvården mellan samtliga medicinkliniker, men inga jämförelser finns för primärvårdsmottagningarma där de flesta patienterna behandlas. Sanofi skriver att redovisning för varje enskild vårdenhet skulle underlätta för patienterna när de ska välja vilken vårdcentral de ska vända sig till, och detta kan vara ett incitament för att primärvården ska sträva efter en så god måluppfyllnad som möjligt, vilket givetvis är ett steg mot förbättrad diabetesvård.


Min kommentar

Vad beror det på att endast 50% av patienterna uppnår "målet"?  Kan det vara så att de inte följer de fettsnåla kostråden för att det blir för tråkigt att gå hungrig och det underhållna sockersuget istället tar överhanden?  Eller slarvar de med medicineringen?  Eller kanske båda?

Det största kriteriet för diagnosen diabetes är att blodsockret är förhöjt. Man kan maxa kroppen med mediciner som t.ex metformin och insulin bara för att hålla blodsockret i schack, men frågan är om det verkligen är lösningen?  När jag läser vad Sanofi skriver i sin rapport så sitter jag hela tiden och väntar på att det ska komma - "öka medicineringen!".

Sanofi må vara ett inkomsthungrigt läkemedelsföretag, men de kommer ju faktiskt med ett väldigt bra förslag. Utöka Nationella Diabetesregistret med data och jämförelser mellan primärvårdsmottagningarna.

Det skulle omgående visa sig vilka vårdcentraler som följer den vetenskapliga utvecklingen mer än andra, och vilka som verkligen tänker efter och agerar för patientens bästa. Jag pratar om användandet av kost som behandling.

Den största orsaken till att blodsockret är förhöjt (förutom den eventuella inulinresistensen) är ju odiskutabelt att man har intagit mer kolhydrater genom munnen än kroppen i sitt aktuella tillstånd kan göra av med själv, på så kort tid som kan anses vara "normalt".

Kroppen kan själv tillverka det blodsocker den anser krävs, och mig veterligen kan kroppen själv inte tillverka de höga mängder som orsakar förhöjt långtidsblodsocker som i förlängningen ger diagnosen diabetes. Alltså bör ju den enskilt största orsaken till det förhöjda långtidsblodsockret vara att man intagit för mycket kolhydrater (vilket är olika sorters sockerkedjor) genom munnen...?

I ett första steg måste ju själva jämförelsen till mellan vårdcentralerna, men när man ändå håller på så borde man införa obligatorisk rapportering om orsaken till resultatet - KOSTBEHANDLING borde ha en egen check-ruta i formuläret!  Men inte nog med det, man bör även specificera typen av kostbehandling - lågkolhydrat eller inte.

VILKEN VÅRDCENTRAL BLIR FÖRST UT PÅ BANAN MED LCHF-KOST-BEHANDLADE PATIENTER?

Den som är först lär skjuta hål på 100%-strecket i statistiken så taket flyger.

Om det nu är så att patienterna slarvar både med den fettsnåla kosten (och kanske även blir anklagade för att ha ett lite för högt kaloriintag) OCH medicineringen - så lär det bli stor framgång med lågkolhydratkostbehandling - det finns i stort sett bara kosten man kan slarva med, men vem gör det när man kan äta sig mätt, slippa fislukten och må bra?  Utan mediciner?  Och dessutom slippa alla diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, blindhet, amputerade fötter eller ben, etc. - som uppstår som en direkt verkan av för högt blodsocker.

Sanofi har 20 anläggningar för "innovativ forskning och utveckling" runt om i världen, och på dessa arbetar 17.000 forskare. Tänk vad snopet när man kommer på att allt detta var helt onödigt; när det räckte med att sluta kontaminera tungan med sockerkedjor.

LCHF-matkasse i Stockholm

Efter årsskiftet finns det möjlighet att få en kasse LCHF-mat hemlevererad till dörren i Stockholm. Cecilia och Emelie Tängermark på LCHFmiddag tar nu upp intresseanmälning inför första leveransen efter jul.

http://www.lchfmiddag.se/