2009-04-12

3 artiklar i UNT om mättat fett

Går till angrepp mot Livsmedelsverket

UNT skriver om debattartikeln i Dagens Medicin där Livsmedelsverkets lista på 72 studier sågas jämns med fotknölarna. Bra 2 studier kvarstår som på något sätt kan anses stödja teorin om att mättat fett är farligt.


Skilda åsikter i hätsk livsmedelsdebatt

2 citat från artikeln:

- Jag tycker tonläget ibland är otäckt. Bakom de många som har åsikter står en liten, högljudd grupp skeptiker som har hela världen emot sig. Kostråden är snarlika i Norden, USA, England och så vidare, men debatten finns bara i Sverige, säger Ulf Boman, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.
- Jag tycker att debatten är otrevlig. Min förklaring är att mat är så känslomässigt laddat och har starka kopplingar till kulturer, traditioner och personliga vanor.
(Professor Mai-Lis Hellénius på Karolinska institutet)

Inte konstigt att de tycker debatten är "otäck" och "otrevlig", och att det är obekvämt att bli granskad och motbevisad gång på gång. Hela etablissemanget skakar i sina grundvalar!

Även professor Karl E. Arfors får lämna ett uttalande:

- De kan inget om fysiologi och mikrobiolog och förstår därför inte varför folk blir tjocka och sjuka, säger han.

Kostdoktorn tyckte det var att ta i med "kan ingenting", men det tycker inte jag. Så pass mycket borde man förstå på det statliga Livsmedelsverket. Det är ju ganska nonchalant att ta med 11 studier/artiklar som inte ens handlar om mättat fett (!) på en lista som påstås stödja teorin om att mättat fett är farligt!


Ledarloggen: Sund skepsis i välkommen debatt

Jag säger bara: WOW! Med ett undantag:

Det bästa rådet i alla tider är förmodligen: använd rena råvaror, stoppa i dig lite grand av allt möjligt - och ät upp på tallriken! Ta sedan en riktigt lång och rask promenad i solen.

Det började ju så bra, men tydligen var man tvungen att gardera sig lite på slutet; att stoppa i sig lite av allt möjligt, äta upp på tallriken och motionera, hör ju mest till den traditionella råden kring tallriksmodellen.

Krönika om "Fettkriget" i Aftonbladet

Krönika i Aftonbladet, "Fettkriget, diet som revolt och klassfråga", av Ira Mallik. Lite smårolig och intressant läsning, även om jag har några kommentarer:

Inte mindre än nio böcker på faktaböckernas tjugo i topp handlar under april månad om mat kopplat till vikt och hälsa.

Glädjande! Det beror på att de som redan köpt rekommenderar andra att göra samma sak eftersom de upptäckt fördelen med de fakta som presenteras!

Vetenskap blir något relativt när alla viftar med forskningsrapporter.

Ja, allt är ju relativt. Livsmedelsverket svänger sig med "tusentals" av den varan, eller åtminstone 72 st varav endast 2 stödjer de nuvarande kostråden med så lite mättat fett som möjligt. Resten kan man räkna bort av en mängd olika orsaker, t.ex 11 studier som inte ens handlar om mättat fett. Man satsar tydligen på kvantitet istället för kvalitet.

I Lchf-kokbok påstår Annika Dahlqvist alltifrån att motion inte påverkar vikten till att det inte finns något samband mellan kött och växthuseffekten.

Att motion inte påverkar vikten i någon nämnvärd omfattning torde vara allmänt känt vid det här laget, men det brukar ju vara svårt att få gamla hundar att sitta. Den kända vetenskapsjournalisten Gary Taubes har studerat ämnet och skrivit en utmärkt artikel som man kan läsa översatt här i PDF-format.

Det är beklämmande hur liten den journalistiska granskningen av dieterna varit i förhållande till det enorma mediautrymme de fått i övrigt. Inte minst de ekonomiska vinster som dietindustrin genererar vore spännande att veta mer om.

Att den journalistiska granskningen har lyst med sin frånvaro under lång tid är ju glasklart; det är ju först nu den "eventuellt" har vaknat till liv efter att ha legat i träda sedan alla svalde Ancel Keys manipulerade forskning på 50-talet med hull och hår. Tänk, att det ska behövas ett "fettkrig" innan en journalist själv tycker att det är beklämmande att den journalistiska granskningen är för dålig!

De flesta jämförande studier som gjorts av olika bantningsmetoder visar nämligen att resultaten inte skiljer sig åt speciellt mycket. Framför allt visar de att det är väldigt svårt att gå ned i vikt, oavsett diet.

Ooopsss... Hur var det nu med att granska sina källor...? En studie som måste betecknas som ett misslyckande (alla grupper i studien åt ju till slut samma sak) publicerades den 26 februari 2009 i NEJM, och någon lågkolhydratkost likt LCHF fanns inte ens med - så "oavsett diet" ska verkligen tas med en nypa salt!

I bantarböckerna diskuteras däremot sällan övervikt som klassfråga. Vem böckerna egentligen riktar sig till är aldrig ett föremål för diskussion.

Klassfråga...? Ska man banta på vanlig tallriksmodell alá Livsmedelsverket så handlar det nog inte om klassfråga; man blir precis lika hungrig oavsett var på samhällsstegen man står... ;-)

Resten i krönikan förstår jag mig inte på... Att Annika Dahlqvist ska ligga etta på säljtoppen för att "medelklassen kropps- och matideal hålls som norm". Varför handlar allt bara om övervikt och bantning? Förmodligen för att det är ett "säljande ämne" eftersom en stor del av befolkningen säkert vill gå ner i vikt, vilket inte alls behöver handla om något slags kropps- och matideal.

Inte med ett enda ord nämns t.ex de diabetiker som kan bli "typ nollor" med lågkolhydratkost, vilket verkligen inte är en klassfråga, det är en fråga om rätt typ av kost. Och en "frisk" överviktig diabetiker med låg blodsocker och därmed lågt insulin är förmodligen mer välmående än en överviktig "sjuk" diabetiker med näst intill ständigt högt blodsocker och högt insulin. Att den "friska" diabetikern sedan råkar gå ner i vikt är ju bara en bieffekt, vilket den "sjuke" förmodligen aldrig lyckas med.

Dessutom ger ju lågkolhydratkost bättre minne och minskar risken för hjärtinfarkt på grund av att insulinnivån i blodet är lägre och jämnare.

2009-04-08

Livsmedelsverkets vilseledande okunskap?

Jag tänkte på detta igår... Uffe Ravnskov pratade ju på konferensen i Stockholm i Januari om att man skulle komma med ett gensvar på Livsmedelsverkets så kallade 72-8-lista som påstås stödja att mättat fett är farligt.

Så - äntligen - idag kom svaret genom en debattartikel i Dagens Medicin.

Det är bara 2 studier som kan ses som ett stöd för att mättat fett är farligt efter noggrann genomgång av Livsmedelsverkets 72 studier, övriga studier kan räknas bort av en mängd olika orsaker. Strax efter debattartikeln i Dagens Medicin finns en länk till en PDF med mer djupgående information om studierna.

Citat:

Antal studier (Nummer på Livsmedelsverkets lista):

Studier som tyder på att mättat fett är hälsosamt
3 (12, 30, 41)

Studier som inte handlar om mättat fett
11 (4, 16, 21, 27, 32, 33, 34, 42, 51, 52, 63)

Studier som handlar om mättat fett, men som inte ger stöd åt Livsmedelsverkets kostråd
16 (1, 17, 22, 29, 33, 36, 37, 46, 48, 50, 53, 54, 59, 64, 69, 71

Surrogatstudier
21 (2, 3, 5, 9, 10, 11, 12, 26, 30, 35, 36, 38, 45, 47, 48, 49, 58, 60, 62, 66, 70)

Multifaktoriella experiment
8 (13, 19, 21, 32, 44, 50, 51, 65)

Studier som visar att intag av mättat fett är associerat med nedsatt insulinkänslighet
12 (15, 18, 24, 29, 31, 37, 39, 40, 55, 56, 67, 68)

Studier som har uteslutit negativa resultat
3 (4, 14, 57)

Studier med bristfälligt eller tveksamt stöd
11 (6, 8, 18, 20, 23, 25, 28, 43, 46, 61, 71)

Studier som ger stöd åt kostråden
2 (6, 7)

Siffror i fetstil indikerar översiktsartiklar, meta-analyser eller redaktionella kommentarer.


Något som har fastnat på min hjärna är en sak som docent Ralf Sundberg sa på konferensen i Stockholm i Januari 2009. Jag kommer inte ihåg den exakta ordalydelsen, men det var något i stil med att "ingen kontrollerar referenserna". Men se där sket det sig kraftfullt - listan blev granskad.

Trots detta; Livsmedelsverket kan inte på fullaste allvar mena att man inte trodde att någon skulle kontrollera studierna man hänvisar till?! Särskilt inte som listan presenterades efter påtryckningar om att haspla ur sig vilka "tusentals" studier som kostråden grundar sig på?!

Eller är det ett smart agerande... för att få hjälp med granskningen?

Eller, är det bara ren och skär vilseledande okunskap?


Jag håller med chefredaktören på Dagens Medicin:

Det är en anmärkningsvärd granskning som vi publicerar. Läs själv och bedöm:

Andra har också skrivit om detta idag;

Toxiska Epistlar - Vetenskapen betyder inget längre
Kostdoktorn.se - Livsmedelsverket avfärdas i Dagens Medicin
Dagens Medicin - Ledarkommentar (sist i ledaren)

2009-04-02

Unilevers essentiella skokräm

I reklamen alldeles nyss på TV4 kunde man få sig en lektion i essentiella fetter. Unilevers essentiella fetter, i form av margarin. - Eh, förlåt! Skokräm. Gul skokräm med namn som Becel, Lätta och Milda.

Sen när blev skokräm ett essentiellt fett för människokroppen? Under 99.99% av människans tid på jorden har detta "ämne" aldrig funnits!

Gå inte på reklamen... Varför inte skriva ut följande och dela ut det till dina vänner och bekanta... som en liten snabbkurs i fetter, innan de drar "förhastade" slutsatser av Unilevers vilseledande reklam.

2009-03-29

"Din lunch är en fettbomb"

I Dagens Arbete (DA) kan man idag läsa en artikel med ovanstående rubrik. DA har provat maten på tre lunchrestaturanger i Jönköping.

Ewa Silander (bilden) är dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och temaansvarig för kosten i friskvårdsatsningen Livsstil i Väst. Hon blir bestört när hon ser resultaten från Dagens Arbetes näringsvärdesanalys. Laxen med färskost, broccoli, potatis och hollandaisesås innehåller så mycket fett att det räcker för mer än en dag.

”Det måste vara såsen. Där förstörde de hela maträtten”, konstaterar hon.

Man blir ju mållös. Det enda felet jag hittar med den rätten är - potatisen! Övriga ingredienser är ju rena mumman för en LCHF-fastast! Särskilt hollandaisesåsen - den kan man ju äta med sked!

Vi äter oss till döds.


Japp - kunde inte sagt det bättre själv - på kolhydrater! Skippa potatisen!!!

Men om alla åt bara tio gram mindre mättat fett per dag, skulle antalet personer som insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar minska med en tredjedel, uppger Livsmedelsverket.

Undrar hur SLV räknade ut detta? Det måste ju i alla fall basera sig på något helt annat än luften i de 72 studierna som numera är världsberömda för att inte stödja någonting.

Laxen är nyttig med rätt tillbehör, men här blir lunchgästen lurad, tycker hon. Och det är ofta svårt att göra hälsosamma val. Man är utlämnad till kockens vilja och kunskap om matlagning.


Lurad, och lurad... ja, men det har ju inte varken med laxen eller färskosten att göra - kolla in potatisen och se vad den gör med blodsockret! Laxen innehåller NOLL kolhydrater och färskosten MAX 5 g/100 g. Potatisen däremot innehåller omkring 15 g/100g - vilket mer eller mindre blir till samma mängd blodsocker i kroppen. Och ett par hundra gram potatis (= 30 g sockerkedjor) är ju inte omöjligt att stoppa i sig, särskilt inte när man gojsar ihop den med mumsig hollandaisesås.

..."Man är utlämnad till kockens vilja och kunskap om matlagning"... Ja, när får vi se mera LCHF-mat i personalmatsalarna? Det borde komma snart om allt bara handlar om KOCKENS vilja och KUNSKAP. Kockarna borde utbildas i modern nutrition, och inte något som härrör sig från "hitte-på-forskning" från 50-talet.

Men nu händer det äntligen saker. Från att fokus har legat på mesta möjliga bukfylla till lägsta pris, har matens effekt på hälsan fått allt större uppmärksamhet.


Sen när blev kolhydrater inte bukfylla...? Tänk efter själv, vad är det på tallriken som tar mest plats? Vad är det som gör dig mätt? Jo, kolhydrater som potatis, ris, pasta, botten i pizzan, pommes i kebabtallriken. Kolhydraterna utgör den största "bukfyllan" som gör att man blir mätt och inte orkar äta "allt det götta" på tallriken, allt det götta som gör att man håller sig mätt längre och mår bättre. Vem har t.ex inte fått kraftiga gasutsläpp efter en pizza...? Det är i alla fall inte skinkan och ostens fel.

Men det är ju trevligt "att matens effekt på hälsan fått allt större uppmärksamhet", eller hur?

Medvetenheten om matens betydelse för hälsan har ökat, säger Ulf Bohman.

Bra! Det var det bästa Ulf Bohman sagt på länge!


”GI-dieten har startat en bra debatt om kvaliteten på kolhydraterna. Men när folk börjar bli rädda för att äta potatis och morötter, då har det gått för långt.”


Sant. Frågan är vem som avses med "folk". Är det de friska och slanka personerna - eller är det de sjuka och överviktiga...? Vi tar ett citat till för att få svar på frågan:

Och Livsmedelsverket sysslar inte med dieter eller viktminskning, utan med ett balanserat och hälsosamt ätande, tillägger han.


Jaha, det var så Ulf Bohman menade - det är de friska och slanka som inte ska vara rädda för potatisen och morötterna. För de slank är väl inte sjuka? Alltså måste det vara de överviktiga som är sjuka och automatiskt faller bort eftersom Livsmedelsverket inte sysslar med viktminskning. Men vad händer när de friska och slanka äter enligt Livsmedelsverkets kostråd...? Och varför ökar antalet överviktiga och sjuka trots dessa kostråd?

Visst kan jag hålla med Ulf; de friska och slanka behöver inte hålla sig borta från potatisen och morötterna, men de kan äta lite mindre av den varan.

Morötterna får allt lite oförtjänt kritik här; månne vara det okunskap eller ett medvetet val, men de innehåller c:a 5 g kolhydrater/100 g, så de är ingen större fara att äta eftersom det blir svårt att inta så stor mängd att det skulle göra någon skillnad. Jämför t.ex med potatisen - du får äta 300 gram morot (c:a 3 st) för samma mängd kolhydrater i 100g potatis.

Övrigt i denna artikel är det vanliga tugget om att mättat fett är farligt, upprepat likt en pick-up som halkar tillbaks i ett gammalt spår i en LP-skiva... Man undrar om hela artikeln ingår i någon slags kampanj för att trumma ut Livsmedelsverkets numera åldersdigna kostråd som baserar sig på de manipulerade resultaten av Ancel Keys s.k "forskning" på 50-talet.

Den som vill lära sig mer om vad den moderna forskningen säger, kan läsa något eller allt av följande: