2008-12-29

Öka din kunskap om diabetes!

De som har diabetes, förr mer känt som sockersjuka, har minskad känslighet för insulin (vid typ 2). Insulinet reglerar halten av blodsocker och reagerar inte kroppen på insulinet blir blodsockerhalten för hög. Varken högt blodsocker eller högt insulin är bra för kroppen.

Kostdoktorn.se har skrivit en mycket bra artikel, "Allt om diabetes". Där står allt man behöver veta som diabetiker, även anhöriga eller vänner till diabetiker kan täppa igen sin kunskapsbrist.

Det finns mediarapporter [1], [2] om att "fetmaoperationer" gör att överviktiga diabetiker går ner i vikt och slipper ta sina mediciner för diabetes. Det är väl strålande att de blir "friska" av operationerna, och inget ont sagt om de som genomgått sådan operation, men jag tycker nog man borde prova lågkolhydratkost innan operation förs på tal. Det handlar ju i botten om samma sak - minska blodsockernivån i blodet. Har man genomgått magoperation så kan man inte äta så mycket i taget och därmed blir blodsockernivån lägre. Å andra sidan, om man inte har genomgått magoperation och minskar andelen kolhydrater i kosten istället (LCHF), lär man få samma effekt - utan operation!

Observera betydelsen av förkortningen LCHF: Low-Carb-High-Fat. Lite kolhydrater och mycket fett (eller kanske det ska heta "mer fett" istället för "mycket fett"). Energin från kolhydraterna man utesluter måste ju ersättas - och det gör man med fett! Minskade man bara kolhydratintaget utan en ökning av fettandelen - så lär man bli bra hungrig och hamna i svält!

Missa nu inte Kostdoktorns "Allt om diabetes" !

För att öka din kunskapsnivå erbjuder Wikipedia ytterligare läsning:

2008-12-26

"Varför förnekar kostexperter vetenskapen?"

En intressant artikel i Läkartidningen "Varför förnekar kostexperter vetenskapen", skriven av ett flertal tunga namn, bl.a läkare Annika Dahlqvist, med dr och docent Ralf sundberg och professor Karl E. Arfors, mf.l.

Det är visserligen en "gammal" artikel från 2008-09-09, men den är lika läsvärd idag som den var när den publicerades.

De senaste 6–7 årens forskning kring kostens sammansättning har i ljuset av även äldre arbeten visat att en kolhydratrik, fettfattig kost kraftigt ökar risken för fetma, metabola syndromet och diabetes [1]. Orsaken är att denna kost ofta leder till hyperinsulinemi och insulinresistens. Följdsjukdomar till hyperinsulinemi inkluderar hjärt– kärlsjukdom [1, 2], njursvikt [3] och alzheimer [4]. Dessa sjukdomar har kraftigt ökat i hela världen.

Lågkolhydratkost ökar muskelmassan

Signaturen Zepp skriver i en tråd på KiF om en intressant artikel på PubMed som rör lågkolhydratkost och muskelmassa, som jag tycker var mycket intressant.
Simply stated, ketone body metabolism by the brain displaces glucose utilization and thus spares muscle mass. In other words, the brain derives energy from storage fat during a VLCARB.
Fritt översatt:
"Hjärnans metabolism av ketonkroppar ersättar användandet av glukos och sparar på så sätt muskelmassan. Med andra ord, hjärnan använder energin från lagrat fett vid lågkolhydratkost."

Thus, the net stimulus would seem to be for increasing muscle protein breakdown. However, a number of studies indicate that a VLCARB results in body composition changes that favour loss of fat mass and preservation in muscle mass.
Fritt översatt:
"Nettoeffekten tycks vara ökad nedbrytning av muskelprotein. Dock visar ett antal studier att resultatet av lågkolhydratkost är nedbrytning av lagrat fett och bevarande av muskelmassan.

Although subjects were encouraged to consume adequate dietary energy to maintain body mass during the intervention, the results revealed that fat mass was significantly decreased (-3.4 kg) and lean body mass significantly increased (+1.1 kg) at week six (as measured by DEXA). There were no significant changes in composition in the control group. The authors concluded that a VLCARB resulted in a significant reduction in fat mass and an accompanying increase in lean body mass in normal-weight men. In other words, the entire loss in bodyweight was from body fat. A subsequent study by Volek et al. using a VLCARB during energy-restriction noted a greater decrease in lean body mass in men who consumed a VLCARB than in men won consumed a high-carbohydrate/low-fat diet. However, resting energy expenditure was maintained in men consuming the VLCARB but decreased on the high-carbohydrate/low-fat diet, strongly suggesting that the VLCARB group did not lose muscle mass.
Fritt översatt:
"Även om deltagarna uppmanades att inta tillräckligt med energi för att bevara kroppsmassan under studien visar resultatet att fettmängden signifikant minskade (-3,4 kg) [på 6 veckor, min anm.] och den fettfria kroppsmassan (Lean Body Mass) ökade (+1,1 kg). Under studien var det ingen skillnad på fördelningen av kroppsmassan i kontrollgruppen. De som gjorde studien kom fram till att lågkolhydratkost (LCHF) ger en signifikant minskning av fettmassan och en åtföljande ökning av den fettfria kroppsmassan. I en senare studie av Volek et al. på kalorireducerad lågkolhydratkost (LCHF) visades en större minskning av den fettfria kroppsmassan hos män som åt lågkolhydratkost (LCHF) än hos män som åt en kost på mycket kolhydrater och lite fett (HCLF). Energiåtgången i viloläge behölls för de som åt lågkolhydratkost men ökade för de som åt en kost på mycket kolhydrater och lite fett, vilket starkt tyder på att de som åt lågkolhydratkost inte förlorade muskelmassa."


I artikeln finns sedan ett avsnitt där man diskuterar kring vad det är som åstadkommer bevarandet av muskelmassa vid lågkolhydratkost, t.ex ökad utsöndring av adrenalin av lågt (normalt) blodsocker, ketonkroppar som energi för både hjärna och muskler, ökad utsöndring av tillväxthormon vid lågt (normalt) blodsocker, samt intag av protein genom kosten.

Artikelförfattarens slutsats:
Although more long-term studies are needed before a firm conclusion can be drawn, it appears, from most literature studied, that a VLCARB is, if anything, protective against muscle protein catabolism during energy restriction, provided that it contains adequate amounts of protein.
Fritt översatt:
"Även om mer långsiktiga studier behövs innan en bestämd slutsats kan dras, verkar det från det mesta av den litteratur som studerats, att lågkolhydratkost, om något, skyddar mot muskelnedbrytning under kaloribegränsning, förutsatt att den innehåller tillräckliga mängder protein.


Min egen kommentar:
Tydligen förutsätts VLCARB, lågkolhydratkost, i denna artikel och förmodligen dess referenser, innebära en kaloribegränsad kost med lite kolhydrater, och eventuellt högre proteinintag.

Definitionen av LCHF (Low Carb High Fat) innebär dock att man äter normal mängd protein samt ersätter den uteslutna mängden kolhydrater med fett tills man är mätt, kanske till en energimässig fördelning på 5 E% kolhydrater, 20 E% protein och 75 E% fett.

Oavsett definitionen på lågkolhydratkost så verkar artikeln stödja teorin att lågkolhydratkost inte minskar muskelmassan, utan snarare tvärtom - kroppsfettet minskar och den fettfria kroppsmassan (Lean Body Mass) ökar - d.v.s muskelmassan ökar. Det kan alltså vara en fördel med LCHF-kost även vid träning, förutom alla hälsovinster i övrigt.

Min egen ovetenskapliga mätning av kroppsvikten med en våg som mäter fett-% och muskel-% ger att jag har gått upp i muskelvikt och ner i fettvikt, precis i linje med artikeln - och då ska man veta - att jag inte "tränar alls".

Detta faktum ger vid handen att alla muskelsvaga äldre som "ligger" sig ner i muskelmassa på alla landets hem och äldreboenden - istället kunde "ligga" sig till mer muskler och orka mer både på grund av den ökade muskelmassan och energin från LCHF-kosten i övrigt. Men det får vi väl aldrig se så länge Livsmedelsverkets kostråd ser ut som dom gör [idag].


Jag vet inte så noga om det krävs träning eller ens om det behövs rejäla bröstmuskler för att utföra något sådant här... (klicka på bilden).

2008-12-17

"Var stolta över barnens klokskap"

Insändare av Lars-Erik Litsfeldt i Ålandstidningen 2008-12-15 om margarin till skolbarnen.

2008-12-16

Sockrade köttbullar

När jag sökte på Airams matblogg och inte hittade vad jag sökte så provade jag att söka efter "köttbullar" bara för att testa så sökningen fungerade som den skulle. Den första av de sponsrade länkarna som kom upp i Googles sökresultat fick mig genast att tappa hakan:

Dansukker?! Vad har Dansukker med köttbullar att göra?! Jag följer länken och hittar ett - bokstavligt talat - sockrat recept på köttbullar:

Undrar varför man har socker och potatis i köttbullarna? Visserligen "bara" två teskedar socker, men lägg till ytterligare kolhydrater (86E%) från tre potatisar!


Nej, det är bättre att hålla sig till så ren råvara som möjligt, personligen tycker jag det är bättre att i så fall krydda köttfärsen om man vill ha någon slags smak på den.

Övriga träffar i sökningen på köttbullar gav bl.a följande:

Airams spritsade köttbullar (egentligen inget recept)
Hemgjorda Civapçiçi med pepparyoughurt

Övrig sökning på LCHF och köttbullar:

Fett Bra Mat: Köttbullar med gräddsås
KiF: Köttbullar - lchf variant

Tja, sen behövs det väl inte mer tips på köttbullar, för hur svårt kan det vara - köttfärs och kryddor, och vill man lena till smeten så tar man lite grädde och kanske ett par ägg. Köttfärs är ju nästan helt perfekt innehållsmässigt; möjligen att man får höja fettandelen lite med smör, majonnäs eller grädde. Köttfärsen (fläskfärs) i sig innehåller 66E% fett och 34E% protein. Kolhydraterna lyser med sin frånvaro, till skillnad från vad Dansukker vill.


2008-12-10

Skoluppsats: Margarin som miljöhot

En Jordbrukselev vid namn Terese Eidenmark har i ämnet Naturkunskap skrivit en uppsats, "Margarin som miljöhot" (klicka på namnet för att läsa). Man kan också läsa en tråd om detta på Kolhydrater.ifokus.se, observera att PDF med den färdiga uppsatsen (i skrivande stund) finns en bit ner i den tråden - den i första inlägget är bara ett utkast.

Terese fick MVG på på uppsatsen! Grattis!

Uppsatsen har följande underrubriker:

  • Margarinets historia
  • Den brutala sanningen om hur man tillverkar margarin
  • En lång lista på tillåtna(!) tillsatser
  • Hur mycket föroreningar som är godkänt av Livsmedelsverket
  • Margarinets effekter
  • Margarinets råvaror
  • Varför margarin tillverkas och får säljas - hur får vi stopp på otyget?
  • Margarinets ovissa framtid

Denna uppsats är mycket läsvärd och en bra sammanställning som kan användas som tankeställare för både sig själv och andra! Terese har inget emot att man sprider hennes uppsats så länge hennes namn står kvar - så jag uppmanar alla:

Sprid kunskap om margarin!
Kunskap är makt!

2008-12-07

Julbordsfällan i Kalla Fakta (med sammanfattning)

Uppdaterad efter programmet:

Söndagen den 7:e december kl. 19.20 sänder Kalla Fakta "Julbordsfällan".

Författaren och journalisten Mats-Eric Nilssons slutsats är att vi konsumenter har vant oss vid att maten inte smakar äkta, och att den inte är äkta ser man ju på antalet tillsatser i maten. Köttbullarna innehöll bara 61% kött, resten är enligt Mats-Eric betfibrer och stärkelse. Rödbetssalladen innehöll bara 30% rödbetor, och för att få till färgen med så tillsätter man färgämne.

Kocken Maximilian Lundin tillagar i programmet massor av julbordsmat direkt från en gris utan s.k tillsatser. Och det verkar ju gå alldeles utmärkt! Trots att han fick tvinga säljaren att inte preparera grisen med nitrat (E250? vilket man tillsätter för att färgen på köttet ska se "bra" ut!?). Det sista säljaren sa när grisen hämtades var "Jag tar inget ansvarig för utseendet!". Maximilian säger att "Julbordet är infekterat av 20 års processindustri", och nog är det så, konsumenten har vant sig vid att maten inte smakar äkta. Konsmenten bör utbilda sig!


För den konsument som vill utbilda sig och veta mer om tillsatser i maten rekommenderas följande läsning:

Man kan köpa Mats-Eric Nilssons bok Äkta vara hos t.ex Adlibris eller Bokus.
Man kan köpa Den Hemlige Kocken hos t.ex Adlibris eller Bokus.

2008-12-06

Innehåll av sockerarter, 20-i-topp

Följande tabell listar de 20 "livsmedel" som innehåller mest sockerarter. Frågan är om man kan kalla dessa för "livsmedel"... när över hälften av innehållet är sockerarter. I alla fall om man är diabetiker eller överviktig och försöker få rätsida på sin hälsa med LCHF-kost. Därmed inte sagt att att man måste äta LCHF-kost för att undvika nedanstående ingredienser i sin kost!

Utökar man tabellen till 100 livsmedel så kommer man ner i 28 g sockerkedjor per 100 g, vilket även det är mycket.

Utökar man tabellen till 200, så fortsätter det i samma stil; mest sött, sött, sött, sött, sött.... Det mesta i listan är bär, frukt, "konditorivaror", kakor/kex, och är det ett "sammansatt" livsmedlet så känns det som att det är massor av tillsatt socker för att höja sötman. Nere på 200:e livsmedlet är innehållet 15 g sockerkedjor/100 g. Det kan ju tyckas vara rätt lite, men förmodligen äter man mer än 100 g (för att det är gott, inte för att man behöver!), och kanske till och med flera olika livsmedel samtidigt som gör att totala intaget av sockerkedjor blir högt.

Tänk på att detta handlar om sockerarter, och inte totala innehållet av kolhydrater! På plats 185 hittar man t.ex Småbröd av smördeg med ägg som innehåller 46,5 g kolhydrater/100g, varav "bara" 16g/100g är sockerarter. Resten av kolhydraterna (30,5 g) är sackaros och stärkelse!


#LivsmedelSockerarter
per 100 g
1Druvsocker100.0
2Socker99.9
3Fruktsocker, fruktos99.8
4Citrontepulver otillredd, smaksatt snabbte95.0
5Socker glasyr84.1
6Tuggummi81.0
7Honung80.8
8Vasslepulver78.0
9Toffee74.3
10Sirap74.1
11Kakaopulver sockrat73.8
12Chokladkonfekt64.6
13Moccaglasyr på kaka63.0
14Maräng62.3
15Äpple torkat60.2
16Russin60.1
17Marmelad60.0
18Salmiak60.0
19Fruktpastill arabikumpastill58.7
20Chokladstång med chokladfyllning medelvärde58.0


Vänder man på steken och tittar på vilka livsmedel som innehåller inga eller minst sockerkedjor, så måste man upp på plats 259 för att hitta första livsmedlet som innehåller mindre än 0,1 g sockerarter / 100g, denna plats innehas av Stekt Laxfilé.


Informationen i tabellen kommer från Fineli, livsmedelsdatabas version 9.

2008-12-04

Sockerfritt - med mer kalorier

Äter man LCHF-kost behöver man inte bry sig om det totala energiinnehållet (kcal) i någon nämnvärd omfattning, men är man kolhydratätare så får man passa sig; man väljer enkelt ett light-alternativ som är "osötat" eller "sockerfritt". Dock finns det en nackdel...

Aftonbladet skriver idag om 8 produkter som innehåller mer kalorier i light-variant än motsvarande icke-lightprodukt. Kanske marginellt i vissa fall, men ändå...

2008-12-03

Vad äter en sumobrottare?

Sumobrottare är ju riktig feta, det känner nog alla till. Men vet du vad en sumobrottare äter? Jo, nästan inget fett, och det låter väl rätt konstigt - det är ju precis i linje med vad Livsmedelsverket rekommenderar, och ändå blir de så feta?!

Orsaken till fetman är så klart på grund av mängden kolhydrater!

Lars-Erik Litsfeldt skriver idag i en debattartikel i Aftonbladet att Livsmedelsverket bör fråntas rätten att ge kostråd. Han menar till och med att Generaldirektören ska avgå och lämna plats för någon som kan stå upp för folkets hälsa.

Samma krav ställdes tidigare av Läkare Annika Dahlqvist och författaren Per Wikholm i en debattartikel i Expressen 2008-11-28.