2011-09-25

Åsa Domeij: Koppling mellan köttkonsumtion och LCHF?

Åsa Domeij på Axfood bloggar om LCHF:

Johan undrar lite mer om konsumtionsvanor av kött och feta mejeriprodukter. Att jag inte tror att dieten LCHF haft så stor betydelse för konsumtionsökningen av kött beror på att om man tittar statistik över köttkonsumtionen så har trenden varit ökande långt innan LCHF började diskuteras. En erfarenhet över stora delar av världen är att köttkonsumtion hänger ihop med hur god råd folk har att köpa kött. Den stigande köttkonsumtionen i Kina hänger t ex samman med att fler har råd. Men det man inte kan veta förstås är om köttkonsumtionen i Sverige hade stigit långsammare om det inte hade varit ett intresse för LCHF. 
Med feta mejeriprodukter är det lite annorlunda. Där tror jag att debatten om tillsatser har gjort att man valt bort light-produkter och gått över till fetare produkter. Där kan säkert också diskussionen om att man inte ska vara så rädd för att äta fetare produkter ha haft betydelse.

2011-09-18

Märklig smörbrist

Artikel i Aftonbladet: Nu går smöret åt – som smör

TV-kockar, och kockar i allmänhet, brukar alltid använda "riktiga råvaror" och använder således riktigt smör. Matlagningsprogram har funnits ganska länge på TV. Hur kan man påstå att det TV-kockarna som får smöret att sälja slut i affärerna - just nu?

Smör är flott, tycker svensken. Ut ur köken ska lightprodukter med tillsatser. In ska den rena råvaran, gärna så fet som möjligt. En utveckling påhejad av tv-kockar och dietister.

Oj - jag måste ha missat något - var kom dietisterna ifrån...?

Mjölkproduktionen minskar i Sverige, idag finns 5300 mjölkproducenter mot 8100 år 2006.

– Omräknat har produktionen minskat med 400 miljoner liter på tio år. Vi håller på att mjölka ur oss själva, säger Jonas Carlberg på Svensk Mjölk.
Nu dammsuger mejerijätten Arla andra länder i jakt på mjölkråvara.
– Det är aldrig roligt att inte kunna leverera det kunderna vill ha, men det ser ut att bli bättre om ett par veckor, säger Claes Henriksson, presschef på Arla.

Med tanke på Arlas agerande vid samgåendet med Milko så undrar man ju om inte även smörbristen ingår i detta fula rävspel. Man kanske helt medvetet stryper tillgången på smör för att få en anledning att höja priset?  (håll koll på priset i din affär!)  Man lagrade ju undan Bravojuicen, så varför inte ett stort smörlager någonstans, eller kanske till och med exportera det ut ur landet?

Att Arla dammsuger andra länder på mjölkråvara är ju rena bedrägeriet - man har ju själv skapat problemet genom att medvetet manövrera ut de svenska bönderna.

Att presschefen Claes Henriksson säger att "det ser ut att bli bättre om ett par veckor" är ju rena skämtet. En jätte som Arla blir inte taget på sängen av "smörbrist", man upptäcker helt plötsligt inte att man inte har råvara så det räcker. Och hur stor är bristen om man råkar lösa problemet på ett par veckor?

Dessutom, Arla och Svensk mjölk verkar ha olika åsikter om hur länge smörbristen kommer att vara, marknadsexpert Lennart Holmström på Svensk Mjölk påstår i Dagens Industri att det "finns risk att vi har kvar den här bristen, fram till årsskiftet i alla fall.". Man räknar alltså med att bristen består längre än så...?

Det är något skumt i görningen, för det beror knappast på varken TV-kockar eller LCHF-kost.

Paleofriend kommenterar, och undrar när hyllorna fylls med utländskt smör, t.ex från Finska Valio?  Undrar om Arla kommer att tillåta detta...

Har konkurrensverket semester?

2011-09-16

Mättat fett minskar risken för stroke

SFA = Saturated Fat = Mättat fett

OBJECTIVE: The aim of this study was to test the hypothesis that SFA intake is associated with the risk of cardiovascular disease mortality in Japanese whose average SFA intake is low.

Fritt översatt med Google:
"Mål: Syftet med denna studie var att testa hypotesen att intag av mättat fett är förenat med risk för hjärt-kärlsjukdomsdödlighet på japaner vars genomsnittliga intag av mättat fett är lågt."

CONCLUSION: SFA intake was inversely associated with mortality from total stroke, including intraparenchymal hemorrhage and ischemic stroke subtypes, in this Japanese cohort.

Fritt översatt med Google:
"SLUTSATS: Intag av mättat fett var omvänt associerad med mortalitet från total stroke, inklusive intraparenkymalblödning och ischemisk stroke subtyper, i denna japanska kohort-studie."


Dietary intake of saturated fatty acids and mortality from cardiovascular disease in Japanese: the Japan Collaborative Cohort Study for Evaluation of Cancer Risk Study.

Yamagishi K, Iso H, Yatsuya H, Tanabe N, Date C, Kikuchi S, Yamamoto A, Inaba Y, Tamakoshi A; for the JACC Study Group.
Am J Clin Nutr. 2010 Aug 4.

2011-09-10

Att Gilla Läget...


Gillar du läget?

I så fall kanske du är militär - eller en mes. Citat från Jonas Coltings blogg:

"Gilla läget" kan du själv hålla på med. Det är sån´t militärer och mesar gör som ursäkt för att tvingas acceptera sådant man inte kan, har förmåga till, eller vågar säga till om att förändra.


Diagram: Annika Dalqvists Blodsockerserier

Du kanske känner till Dr Annika Dahlqvist Blodsockerserier?  I inlägget på hennes blogg finns uppgifter om 26 stycken måltider, allt från frukost till middagar.

Jag gjorde diagrammen nedan, allt för att tydliggöra effekten av måltiderna. Förhoppningsvis kanske jag kan komplettera med Annikas kommande glukostoleranstest i nästa vecka, och i så fall uppdaterar jag detta inlägget.

För specifikation på respektive kurva/datum så får du besöka Annikas sida. Jag delade upp diagrammen och behöll de högra värdena i det ena och de lägre i det andra. Klicka på bilderna för större och tydligare bild.




Ät lite paj och gå ner i vikt




Visste du att det också finns
nyckelhålsmärkta tårtor från Delicato?



Jag råkade snubbla över en annons för Viktklubb.se. Det är nästan så jag tror att de har anlitat samma reklambyrå som Delicato, eller så råkar man bara ha samma humor. Det står ju faktiskt LITE paj, vilket ju faktiskt rimmar med Viktklubbs "enkla kalorimatematik". Det vill säga - svält - för att gå ner i vikt.



Heavy stuff
Det går inte att se på bilden ovan, men längst ner står det finstilt "I samarbete med Karolinska Institutet". KI uppger sig vara ett av världens ledande medicinska universitet, och i Sverige står det tydligen för 40% av den medicinska akademiska forskningen. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De säger om sig själva med ren reklambyråformulering:

Med vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas har Karolinska Institutet de bästa förutsättningar för utbildning och forskning av högsta kvalitet.

Karolinska Institutet verkar alltså vara riktigt "heavy stuff". Med det som bakgrund kan jag inte förstå hur de kan skämma ut sig genom att vara "samarbetspartner" med Viktklubb.se, ni vet - "klubben för vanlig mat med balans i energiintaget".


Resultatet
Resultatet av de 5 första åren med Viktklubb.se resulterade i 340.000 betalande medlemmar, men bara totalt c:a 1100 st (0,3%) nådde målet på 5-10% viktnedgång inom 6 månader, vilket bara är hälften av de c:a 4200 som enligt Viktklubb själva kunde anses vara "aktiva" medlemmar under dessa 5 år. 5-10% viktnedgång är 4-8 kg vid en startvikt på 80 kg.

I september 2011 säger sig Viktklubb ha 350.000 medlemmar, och uppger att de sammanlagt gått ner 600 ton, vilket alltså ger en genomsnittlig viktnedgång på 1,7 kg. Vektklubb.no, den Norska motsvarigheten, har efter 5 år och 195.000 medlemmar gått ner 330 ton sammanlagt, vilket i snitt blir 1,7 kg per medlem. Inte särskilt mycket för att vara ett genomsnitt, men otroligt konsekvent genomsnittlig viktnedgång länderna emellan, eller hur?


Professor
Stephan Rössner
Sötsug

På Viktklubbs hemsida stoltserar Professor Stephan Rössner från överviktsenheten på KI, och kan ni tänka er - man har lyckats få med hans berömda hallonbåtar för att symbolisera sötsug. 




Viktklubbs medlemmar tycker att frestelser och sötsug är det mest frustrerande med viktminskning. Läser man vidare bland de "alternativa godsakerna" så består de mest av sött, sött och sött, så det är väl inte konstigt att man tycker att sötsuget är ett problem!  Alkoholister och knarkare ska hålla sig borta från just alkohol och knark, och de som har problem med sötsug ska inte stoppa något sött i munnen alls... hur svårt kan det vara?


Samhällsvinsten
Nu råkar det ju vara så att det kan vara KI själva (genom Stephan Rössner?) som har startat Viktklubb tillsammans med Aftonbladet (största kvällstidningen, etc) som ett sätt att sprida viktnedgång via internet, till skillnad från annars där endast ett fåtal personer får "tillgång" till KI's (så kallade) expertis via besök hos dem.

Visst kan det vara ett experiment att se om det går att få folk att gå ner i vikt på distans, men i mina ögon har det mer ett kommersiellt upplägg, i rent syfte att tjäna pengar. Undrar hur inkomsten fördelas mellan Aftonbladet och Karolinska Institutet?  I Norge drog man i alla fall in minst 70-80 miljoner kr på 5 år, och enligt uppgift var den norska viktklubben den största inkomstkällan efter annonserna för tidningen VG.

Samhällsvinsten av allt detta är mest bara tveksam. Det ju rätt dyra kilon totalt sett för de 1100 som nådde sitt mål för viktnedgången.


Reklambyrån, igen
Viktklubb tycker själva att de fyller en nisch där landstingssjukvården inte kommer åt och svamlar vidare om att övervikt är ett jätteproblem, köerna är långa och påstår att de kan hjälpa betydligt fler än vad vårdcentralerna kan ta emot. Det låter som att köerna ringlar långa utanför varje vårdcentral, men allt känns mest bara som en reklambyråformulering. Som du läste ovan så har de ju haft råd att anlita en sådan.


Viktklubb har fått konkurrens
Viktklubb blev utsedda till Sveriges bästa bantarsajt 2010 av tidningen Internetworld, på plats 27 av sveriges 100 bästa sajter. Men, Googlar man "Sveriges allra bästa viktminsknings sajt" (som de benämner sig själva på sin sajt) så hittar man Viktklubb på första träffen, som andra träff kommer - Kostdoktorn!  Tar man däremot bort ordet "allra" och söker på "Sveriges bästa viktminsknings sajt" så får man som första träff Kostdoktorns sida för vetenskapliga studier på lågkolhydratkost, och som andra träff Kostdoktorns sida för allt om viktnedgång.


Häpp!


Medlemstakten avtar
Tänkte du på antalet medlemmar ovan?  Viktklubb hade 340.000 medlemmar vid 5 år, och de senaste 3 åren har de bara ökat med 10.000 till 350.000. De 10.000 lär inte ha påverkat den genomsnittliga viktnedgången med 1,7 kg nämnvärt. Särskilt inte som det "statistiskt" sett bara är ett 30-tal av dessa 10.000 som har gått ner i vikt.


Ett döende koncept med dödsryckningar
Konceptet verkar vara på utdöende med tanke på den dåliga medlemsökningen. Precis som tallriksmodellen de rekommenderar. Viktklubb har börjat Google-annonsera med rubriken "LCHF kost". Det om något, måste väl vara en dödsryckning?


Ett bättre och gratis alternativ för viktnedgång


2011-09-06

Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Livsmedelsverket "klarlägger"....

Först lite "bakgrundsfakta":

Citat från sista länken:

Är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Tydligen inte. Igår måndag, 2011-09-05 publicerade Livsmedelsverket en "kommentar" på sin hemsida. Man kände sig förmodligen tvungen, och dessutom kan de där stå oemotsagda. Det gick ju inte så bra i tidningen...

Jag kan för mitt liv inte förstå hur dessa två människor (se längst ner) kan få uttala sig offentligt, i egenskap av representanter för ett statligt verk och fara med sådan osanning! (för det kan väl inte vara så att de bara är två frontfigurer som är ställda längst fram i ledet för att ta smällen...?)

Livsmedelsverket har ju en uppdragsgivare, den svenska Regeringen. Jag kan lika lite förstå hur denna uppdragsgivare fullkomligt tycks strunta i vad Livsmedelsverket sysslar med, råden de ger går ju helt på tvärs med vad modern forskning visar.

Den forskning som Livsmedelsverket hänvisar till blir ju totalt sågad gång på gång i t.ex debattartiklarna ovan, eller i tidigare inlägg där den s.k "72-8-listan" resulterade i att endast 2 av de 72 vetenskapliga studierna med viss försiktighet kanske kan anses stödja Livsmedelsverkets sak. Just den händelsen är rent löjeväckande; HUR kunde man inkludera 70 studier varav merparten inte ens handlade om saken?!  Hur uppdragsgivaren bara kan stå där och se på är för mig helt obegripligt.


Är den svenska regeringen handlingsförlamad?

...är det inte dags att Livsmedelsverket slutar upp med att ge kostråd?

Livsmedelsverkets "klarläggande" citeras här i sin helhet, men går även att nås på länken:


Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd

Ur nyhetsarkivet 2011-09-05

Intresset för mat och matvanor är stort och det pågår en intensiv diskussion runt om i landet om dieter och om vad som är det bästa för hälsan. Debattörerna är många och har olika bakgrund och utgångspunkter. Ibland förekommer det missuppfattningar om vad Livsmedelsverkets råd innebär. Här kommer några klargöranden. 
Livsmedelsverket har ett antal grundläggande kostråd om hur man bör äta för att må bra på kort och lång sikt. Till det kommer råd som riktas till specifika grupper, exempelvis gravida och småbarn. 
Använd flytande margarin eller olja i matlagningen
Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. Det allra viktigaste är att äta rätt sorts fett. Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att byta ut mättat fett mot fleromättat fett, främst omega-3-fett, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver också omega-3, för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. Rapsolja är av naturen rik på omega-3. 
Ett enkelt sätt att få i sig omega-3 är därför att välja rapsolja och mjuka eller flytande matfetter som innehåller rapsolja. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.
Välj i första hand fullkorn
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris med mycket fullkorn är rika på vitaminer och mineraler. Fullkorn kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes och kan även göra det lättare att hålla vikten.
Håll igen på läsk, godis och chips
Vi rör oss allt mindre och därför gör vi av med mindre energi. Därför behöver de flesta av oss dra ner rejält på söta och feta livsmedel som läsk, godis, glass, chips, kakor och bullar, framför allt till vardags. 
Särskilt bör man se upp med läsk och andra söta drycker, eftersom det är lätt att dricka stora mängder utan att mättnadskänslan sätter stopp. 
Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan 
Fisk två till tre gånger i veckan ger en stor del av det D-vitamin, jod, selen och nyttiga fetter vi behöver. Det är ämnen som många svenskar behöver äta mer av. 
Variera fet fisk med mager fisk och skaldjur. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också det särskilda omega-3-fett som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.
Ät mycket frukt och grönt – gärna ett halvt kilo varje dagFrukt och bär, grönsaker och rotfrukter innehåller många av de näringsämnen vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer. Dessutom innehåller de förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. 
500 gram frukt och grönsaker per dag minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och vissa cancerformer. Mängden motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
Ät mindre saltI Sverige äter vi dubbelt så mycket salt som vi borde. Rekommendationen är ungefär en tesked per dag. En stor del av det salt vi äter finns i färdigmat, bröd, charkvaror och ost.
För mycket salt kan orsaka högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Välj livsmedel som innehåller mindre salt och var sparsam med salt i matlagning och undvik att salta extra. Vi behöver jod så välj salt som är jodberikat.
Välj nyckelhålsmärkt mat
Att välja nyckelhålsmärkt mat är ett enkelt sätt att förbättra sina matvanor. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mer fibrer och fullkorn, mindre eller nyttigare fett och mindre socker och salt än andra livsmedel av samma typ och passar för alla som vill äta hälsosamt.
Livsmedelsverket står inte för en fettsnål kostDen energi vi får från maten kommer från fett, protein eller kolhydrater.
Livsmedelsverket rekommenderar att ungefär en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater. 
Det är ungefär samma proportioner som så kallad medelhavsdiet. Svenskar äter idag äter ungefär så mycket fett och kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar men fel sort: för lite fleromättat fett och för mycket mättat, för mycket socker och för lite fullkorn.
Livsmedelsverkets kostråd baseras på vetenskapLivsmedelsverkets råd grundar sig på den samlade vetenskapliga forskningen i världen – även nyare studier och rön prövas förstås. Livsmedelsverket bedriver ingen egen forskning, utan samarbetar med de främsta forskarna i både Sverige och internationellt. 
All den samlade vetenskapen värderas för att kunna ge så välgrundade råd som möjligt om mat och näring till den friska befolkningen.

Svenska råd överensstämmer med råd i de flesta andra länder
Vårt grannland Norge uppdaterade sina kostråd i våras. De kom fram till samma slutsatser som Livsmedelsverket. Så även i USA, där man uppdaterade kostråden 2010. Så enigheten världen över är stor bland forskare inom nutritionsområdet om synen på vad som är bra matvanor. 
Vad händer framöver?2012 kommer de första resultaten från Livsmedelsverkets stora undersökning av svenskarnas matvanor. Då kommer också de nya nordiska näringsrekommendationerna. 
De handlar om hur mycket vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som människor behöver få i sig och bygger på en genomgång av den aktuella vetenskapen. Utifrån matvaneundersökningen och de reviderade näringsrekommendationerna ser Livsmedelsverket över kostråden och kompletterar med flera om det behövs. Ett sådant område kan vara råd om hur mycket kött som är hälsosamt att äta.
Ytterligare upplysningar:
Irene Mattisson, nutritionist, bitr. chef för Risk- och nyttovärderingsavdelningen, 018-175313
Anna Karin Lindroos, klinisk näringsfysiolog, chef för Livsmedelsdataenheten, 018-175716     

2011-09-04

”Sluta gapa på oss som äter LCHF”

Saxat ur ett inlägg på SVT Debatt av Cissi Wallin, medieprofil. Fetstilen och understrykningen är min:


Jag har varit vegetarian och vegan i många år, började köpa laktosfritt, slutade med vetemjöl och åt bara andra kolhydrater som havre och typ kokt potatis och ris. Ingenting hjälpte. Magen var i kaos. Tills i maj i år då. Min sambo, som ville gå ner ganska mycket i vikt, fick rådet av en person att testa ”det här med LCHF”, och som den goda medmänniska jag är hängde jag på. Var nyfiken, och samtidigt sugen på att en gång för alla kunna skriva ner den där ”hajpade skiten”.
Men så blev det inte. En vecka efter att jag slutat med allt vitt mjöl, alla spannmål överhuvudtaget och läst på ordentligt om LCHF-kost och följt den noggrant var magen… den var lugn! Klart som tusan jag blev euforisk! Nu, några månader senare har min sambo gått ner åtskilliga kilon, jag ett gäng jag med. Mitt sockerberoende är utrotad, jag sover bättre, har bättre sex, bättre hy, är piggare och magproblemen är fortfarande puts väck. Det är något av en ”Jesusgrej”.

En brödkaka med fint fullkornsnamn innehåller runt arton sockerbitar. Det tåls att tänkas på, även om man älskar bröd men samtidigt känner sig lite svullen om magen ganska ofta. Idag käkar man inte kyckling med pasta, man käkar pasta med kyckling. Och glömmer någonstans bort att människan blev fet först när vi ”uppfann” det vita mjölet och sockret.

Appropå pasta med kyckling:

När jag gjorde ett besök på IKEA's restaurang så fanns där skålar med pastapennor och kyckling till det facila priset om 55 kr. Skålen var rätt liten, och den innehöll väldigt lite pasta (självklart, eftersom skålen var liten), och ovanpå låg 3 st pinnsmala (verkligen smala!) kycklingbitar. Ville man ha sallad till kunde man köpa en av skålarna bredvid för 10 kr. Alltså, för totalt 65 kr... fick man nästan ingenting, det fanns ju närmast ingen energi alls i skålen!  Och ändå var den odiskutabelt största delen "rent socker" (från pastan). Jag undrar VEM som köper dessa skålar?  Förmodligen någon som vill vara hungrig ganska kort därefter. Inte är det särskilt "ekonomiskt" heller - måste ju platsa någonstans bland den dyraste mat man kan köpa kontra energiinnehåll.