Smaksatt vispgrädde

Arla är ju för tokiga. De skryter med att de är först i Sverige att lansera smaksatt vispgrädde. Synd bara att dom blandar i en massa skräp. Jag velar om jordgubbssmaken, men på chokladsmaken blir det ju tvärstopp. Att chokladen från Dominikanska Republiken innehåller minst 70% är ju inget att skryta med när den mest tillför socker. Läs och döm själv.

Smaksatt vispgrädde, Jordgubb

Användning

Arla Köket® smaksatt vispgrädde jordgubb har samma goda egenskaper som vanlig vispgrädde och kan vispas enkelt till önskad konststen. Passar bra tillsammans med kakor, tårtor, pannkakor och våfflor.

Förvaring

Kylvara. Förvaras vid högst + 8°C.

Hållbarhet

28 dagar

Ingredienser

Grädde, jordgubbar 21%, socker 6%, stärkelse, syra (citronsyra), stabiliseringsmedel (karragenan).

Källsortering

Kartongen sorteras som pappersförpackning. Korken sorteras som hård plastförpackning.

Näringsvärde

Energivärde 1250 kJ/300 kcal
Protein 2 g
Kolhydrat 11 g
Fett 27 g

Storlek

2,5dl Tetra top förpackning.

 Smaksatt vispgrädde, Choklad

Användning

Arla Köket® smaksatt vispgrädde choklad har samma goda egenskaper som vanlig vispgrädde och kan vispas enkelt till önskad konsistens. Passar bra tillsammans med kakor, tårtor, pannkakor och våfflor.

Förvaring

Kylvara. Förvaras vid högst + 8°C.

Hållbarhet

28 dagar

Ingredienser

Grädde, vatten, glukos-fruktossirap 8 %, choklad från Dominikanska Republiken (kakaomassa, socker, emulgeringsmedel (lecitin), vanilj 5,5 %, socker 3,9 %, kakao 0,8%, stärkelse, modifierad stärkelse, stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, karragenan). Chokladen innehåller minst 70 % kakao.

Källsortering

Kartongen sorteras som pappersförpackning. Korken sorteras som hård plastförpackning.

Näringsvärde

Energivärde 1300 kJ/320 kcal
Protein 2,5 g
Kolhydrat 15 g

Fett 27 g

Storlek

2,5dl Tetra top förpackning 

Läs mer

Källa: Arla

Källa: Arla pressmeddelande

Länkar från ÄktaVara.org:

Stärkelse lönsam bulk

I ett nyhetsbrev i veckan till livsmedelsindustrin riktar de sig till branscher som bröd, dryck, konfekt, sylt- och marmelad, mejeri, kött, fisk, soppor, såser, dressingar, dip, smet, panering mm.
Vi som konsumenter får se det som tips på vad vi ska undvika om vi inte vill få i oss tillsatser.

Karragenan 
Cancerframkallande i djurförsök. Hittills ingen konstaterad risk för människor. Nya studier väntas.

Lecitin

Emulgeringsmedel / antioxidationsmedel
Kända hälsorisker: Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos personer som är allergiska mot ärtor, bönor (särskilt sojabönor) eller jordnötter. Kan orsaka illamående, yrsel och diarré vid hög konsumtion.

Stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, karragenan)
Kända hälsorisker: Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos personer som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter.

Medelhavskost förlänger livet

Mediterranean and carbohydrate-restricted diets and mortality among elderly men: a cohort study in Sweden
Per Sjögren, Wulf Becker, Eva Warensjö, Erika Olsson, Liisa Byberg, Inga-Britt Gustafsson, Brita Karlström and Tommy Cederholm 
Am J Clin Nutr (September 8, 2010). doi:10.3945/ajcn.2010.2934


Ytterligare ett krampaktigt försök att sänka lågkolhydratkosten till botten

Den som bara läser och inte använder hjärnan tror ju verkligen på budskapet att "medelhavskost" förlänger livet, emedan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar "är förhöjd bland dem som åt mer likt Atkinsmodellen".

"Atkins" är inte likställt med all sorts lågkolhydratkost.  Ett flertal studier visar t.ex blodfetter blir bättre med Atkins - men när man i linje med kostmodellen efter en tid börjar öka på kolhydraterna blir blodfetterna sämre igen.

Med lågkolhydratkost typ LCHF ökar man inte kolhydraterna på samma sätt och blodfetterna håller sig förbättrade.


Vad är en klyscha?

Kliché eller klyscha är ett språkligt uttryck som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana.

Källa: Wikipedia

I UNT fyrar man av följande klyscha:

– Våra resultat ger ytterligare stöd för hälsovinsterna av att äta en mer medelshavslik kost. Samtidigt ser jag dem som en varningssignal när det gäller effekterna på lång sikt av att dra ner på kolhydraterna och äta mycket animaliskt fett och proteiner, säger forskaren Per Sjögren vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Men det var ju inte det man undersökte!

Man använder här begreppet "Atkins" som en benämning på lågkolhydratkost. Men det var inte särskilt lågt - av den totala energin kom 43% från kolhydrater, 38% från fett [och därmed får man anta, 19% från protein], energivärden helt annorlunda mot de som förknippas med framför allt LCHF.

– Överlevnadschanserna var högst för dem som låg närmast en medelhavsdiet. Omvänt var dödligheten, i synnerhet i hjärt-kärlsjukdomar, förhöjd bland dem som åt mer likt Atkinsmodellen, säger Per Sjögren.

Här kommer det mest uppseendeväckande uttalandet:

– Men om redan en kosthållning med 43 procent kolhydrater ökar dödligheten är det svårt att tänka sig att en ännu mycket mer kolhydratfattig kost inte skulle ha någon negativ inverkan på överlevnadschanserna, i alla fall om fett- och proteinkällorna i huvudsak är animaliska, säger Per Sjögren.

GÖR OM - GÖR RÄTT - PER SJÖGREN!   Det går inte att gå in i en studie med förutfattade meningar. Det enda denna studie har för ögonen är att bevisa något man trodde sig veta redan från början.

Det står ju klart och tydligt: "det är svårt att tänka sig"... man vet man alltså inte eftersom det inte var det man tog reda på!


Vid en hälsokontroll i 70-årsåldern registrerades deltagarnas kost under EN VECKA av deltagarnas liv. Man använde sedan ett poängsystem(?) för att räkna ut vilka som ätit mest respektive minst likt några olika kostbudskap, bland annat Atkinsdiet och medelhavskost. 924 svenska män deltog och EFTER 10 ÅR sammanställdes uppgifterna. 215 deltagare hade dött, varav 88 i hjärt-kärlsjukdom.

Frågan är om man skiljde på naturligt fett som smör och konstgjorda fetter som margarin? 


Undrar hur resultatet hade sett ut med riktig lågkolhydratkost i stil med LCHF?

Fettpulver orsakar svåra allergiska besvär

Danska konsumenter har fått svåra allergiska reaktioner såsom andningssvårigheter, nässelfeber och medvetslöshet - efter att ha ätit kakor eller andra bakverk gjorda på färdiga blandningar, s.k kakmixer, av det Danska märket Amo.

"Fettpulver"
De allergiska reaktionerna har uppstått efter intag av "Vana Grasa 80 W" som är ett fettpulver som ingår i kaxmixerna, men detta står inte med i innehållsförteckningen. Det döljs i en annan ingrediens - kan det vara en ingrediens i en ingrediens - t.ex "vegetabiliskt fett"?  Inte lätt att undvika ämnet eftersom det inte klart och tydligt står med i innehållsförteckningen.

Vana Grasa 80W är på grund sitt "W" 100% vegetable, Kosher Parve ("Kosher neutral"). Det kan också t.ex användas som fettersättning i mjölk... urk.

Efter att de danska konsumenterna insjuknat rekommenderar Astma- och Allergiförbundet i Danmark att alla avstår att använda de populära mjölmixerna för pajer, kakor, bullar och bakverk (...to-dä...?)


Kungsörnen
Händelserna i Danmark orsakar även verkningar här i Sverige. Vana Grasa 80 W finns även i 9 olika kakmixer av märket Kungsörnen, och därför återkallar Lantmännen Cerialia dessa från marknaden. 34 produkter tas bort från hyllorna i hela norden, varav 10 i Danmark.

Enligt uppgift har den här ingrediensen använts i 10 år utan att några problem har rapporterats (som om det skulle vara någon "garanti"...).

Äter man LCHF-kost...
...utesluter man automatiskt dylika kakmixer med spannmål och konstgjorda fettpulver, och ligger långt från riskzonen att drabbas av något dylikt...

Jag kan inte tänka mig att man har genomfört vetenskapliga studier för att prova lämpligheten i ett ämne med den kryptiska benämningen "Vana Grasa 80 W"...  Riktigt fett som inte är konstgjort stavas SMÖR eller KOKOSFETT. Men det kan man inte göra kakmixer på.


Källor:
Allergi-forbund: Drop melblandinger

Pressmeddelande:
Lantmännen Cerealia återkallar kakmixer

Fineli's energifördelning

Finska Institutet för Hälsa och Välfärd's livsmedelsdatabas, "Fineli", verkar ha genomgått en smärre förändring i utseendet. När man söker fram ett livsmedel så är energifördelningen mer specificerad än tidigare. Till det bättre - enligt min mening. Man ser tydligt fördelningen mellan olika fettsyror och fördelningen mellan socker och stärkelse. Följande exempel visar "Majsflingor corn flakes", där man tydligt ser att de består av stärkelse.

Med viss referens till mitt tidigare inlägg "Vetefritt är inte samma sak som glutenfritt"

Vetefritt är inte samma sak som glutenfritt!

Citat från The Heart Scan Blog (Fetstilen längst ner är min)

What increases blood sugar more than wheat?

Cornstarch, potato starch, rice starch, and tapioca starch: Sound familiar? These are the main starches used in "gluten-free" foods. A hint of the high GI behavior of these dried starches is seen in the GI for cornflakes of 80.

So remember: Wheat-free is not the same as gluten-free. Gluten-free identifies junk carbohydrates masquerading as healthy because they don't contain one unhealthy ingredient, i.e. wheat.

 

Oavsett om man är glutenallergiker eller inte mår kroppen bäst av att utesluta "mat" som innehåller spannmålsprodukter, oavsett hur litet innehållet är. På Livsmedelsverkets sida för gluten har man en tolererad mängdangivelse av vetestärkelse om man har allergi mot spannmålsprodukter:

Produkter baserade på vetestärkelse kan tolereras om den totala glutenhalten i produkten ligger under 20 mg/kg.

Om man nu har glutenallergi - hur svårt kan det vara att ha nolltolerans för det man inte tål?!  Men det är väl som med kolhydrater i allmänhet och diabetes - trots att man som diabetiker inte tål kolhydrater så rekommenderas man att äta dem i relativt stor mängd...

Vätternrundan på LCHF, någon?

I dessa Vätternrundan-tider så undrar man om det är någon som kör på LCHF?  Men det lär ju inte bli lätt att hitta lämplig föda i depåerna... Nedanstående är saxat från Vätternrundans hemsida.

LCHF klassas väl i sammanhanget som "specialkost" antar jag, och man är hänvisad att ta med eget matpaket. Hur lätt är det på en racercykel...?

POTATISBULLAR - var det enda av vikt man serverades vid målgången på Tjejvättern förre helgen... undrar hur många som var hungriga innan de hann ur duschen?

Men vad är annat att vänta när dietisterna från spannmålsföretaget AXA har sagt sitt i tidningen Cykla.

Var är gräddpaketen och köttbitarna med bearnaisesås?!

Utmed vägen
I depåerna finns saft, honungsdryck, vatten, blåbärssoppa, kaffe, bullar, saltgurka samt ENERVIT sportdryck. I vissa depåer finns bananer. Alla depåer har även glutenfritt bröd.

Under Vätternrundan serveras lagad mat i Jönköping och Hjo. I Jönköping serveras AXA gröt alternativt köttbullar och mos, mjölk och bananer. Konsum Hjo svarar för färdens huvudmål som består av lasagne, råkostsallad, smör, bröd, kaviar, saltgurka och ketchup och serveras i Medborgarhusets Park mitt emot Konsum. Dessutom finns det mjölk, kaffe, filmjölk, flingor, blåbärssoppa, vegetarisk och glutenfri mat (var beredd på att vänta några minuter medan denna tillagas). Äter du specialkost bör du ta med eget matpaket.
Alla som bär Vätternrundans nummerlapp serveras.

I Motala
I Motala finns många matställen som erbjuder exempelvis pasta eller frukost innan loppet men också festligare alternativ för dig som vill fira efter målgång.
Efter målgång serveras Tjejvättern och Halvvätterns deltagare potatisbullar i Folkets Hus medans Vätternrundans deltagare får pastasallad i Stadsparken. Ett kallt glas lättöl smakar gott till.

Snabbmat undanbedes!

Ett riktigt bra debattinlägg på Aftonbladet idag!

Alla har tid att rulla sina egna köttbullar

Carola Magnusson från Solna driver Carolas Eko, en restaurangverksamhet som drivs efter devisen "närodlat och ekologiskt utan tillsatser" och lagar mat åt tre skolor i Stockholm med sammanlagt 2000 elever och 130 förskoleelever samt personal.

Andan med närodlat, ekologiskt och utan tillsatser tilltalar mig, även om det egentligen inte är LCHF-mat.

Camillas debattinlägg är ett svar på ett annat som jag hade tänkt kommentera häromdagen, men jag kom aldrig så långt då...  Jan Börjesson skrev då debattinlägget Sluta att hacka på snabbmaten:

Vad vågar jag lägga i kundvagnen för att inte bli betraktad som miljöbov? Hur mycket koldioxid kostar den danska fläskfilén? Borde jag i stället köpa den svenska filén, fast den är dyrare? Är en produkt som innehåller tre E-nummer giftig? Vilken fisk är tillåten att köpa? Debatten har framkallat skamkänslor och ångest hos många. Ofta alldeles i onödan.  

Sånt här tycker jag är roligt!  Hur kan någon känna skam och ångest för att man köper politiskt inkorrekta matvaror?   Har man kommit så långt att man känner skam och ångest så har man väl förmodligen också gjort något åt det...

Något som gör det hela ännu svårare är alla motsägelsefulla råd från forskare och matdebattörer som skapar total förvirring.

Den totala förvirringen är ett helt naturligt tillstånd!  Vi är ju förda bakom ljuset av etablissemanget och livsmedelsindustrin när det gäller kostfrågan och kopplingen till god hälsa. Det finns inget över huvud taget som visar att kolhydratmängden i dagens allmänna kostråd är något som är bra på längre sikt, inte heller att mättat fett skulle vara så farligt. När så bättre alternativ till dagens kostråd kommer upp till ytan kallas det "total förvirring", särskilt som det handlar om pengar.

Det senaste mantrat, som upprepas till leda av matskribenter och kockar med nyvunnen stjärnstatus i tv-kanalernas matlagningsprogram, är att maten ska lagas från grunden. Bort med halvfabrikat och färdigrätter. Ett budskap som känns både otidsenligt och fördomsfullt. Och framförallt snobbigt. 

Vad är Jan Börjessom ute efter egentligen?  Givetvis är detta debattinlägg en del av hans agenda. Han analyserar restaurangmarknaden för Delfi marknadspartner och är tidigare chefredaktör för facktidningarna Fri köpenskap och Fast food. Delfi ger bl.a ut en publikation om "Fastfoodmarknaden" varje år... den kostar 2.600 kr så det är inget vem som helst skaffar sig.

En annan absurditet som komplicerar matinköpen är tillsatsnojan.
[...] Oron blir inte mindre av att vissa livsmedelsindustrier som rena panikåtgärder utlovar nollvisioner vad gäller tillsatser. 

När man känner till anledningen till Jan Börjessons inlägg så riktigt lyser hela debattinlägget av krampaktiga försök att påverka läsaren till att tro på det han säger... och vad hände förresten med "konsumentmakten"?  Det brukar ju heta att "konsumenten vill ha det" och då får konsumenten det - alltså tillsatsfri mat. De har ju inte rensat ut tillsatserna utan orsak. Allt handlar förstås om pengar - om ingen köper varan med mycket tillsatser så förlorar man pengar när försäljningen sjunker - alltså tar man bort tillsatserna och gör en reklamkampanj där man berättar att tillsatserna är borta, och fortsätter tjäna pengar.

En del tillsatser kan förvisso tyckas onödiga, men det finns också en del tillsatser som är nödvändiga av matsäkerhetsskäl, nitrit i julskinka till exempel. 

Sick! - nitrit är ett "matsäkerhetsskäl"?!?   Som pricken över i klämmer han till med:

Konsumenterna behöver tipsas om goda rätter med halvfabrikat som bas som är enkla att tillaga och näringsriktig snabbmat. 

Tillåt mig att le!  Hoppas du fick riktigt bra betalt för din debattartikel.




Vad har då Camilla Magnusson  att bjuda på i sin debattartikel?

Det är inte otidsenligt att låta våra barn få äta riktig mat och lära sig om matens ursprung, identitet och kvalitet. Det är vårt ansvar. 

Ah!  "Vårt ansvar", det gillar jag. I mångt och mycket lägger vi nu ansvaret för barnens kost på livsmedelsproducenterna som inte tänker på annat än nästa kvartalsrapport och aktieägarnas krav på större vinst!

Jag tänker inte sitta och invänta en forskningsrapport som berättar det mitt sunda bondförnuft redan säger mig – att alla dessa industriframställda tillsatser kommer få katastrofala konsekvenser.  

Och så kommer vi till de egentillverkade köttbullarna:

Vardagsmiddagen är inget nödvändigt ont som ska fixas, och det fort. Det borde vara en självklarhet att lägga minst en halvtimme om dagen på att laga riktig mat till sina barn eller till sig själv. Nu tycker jag visserligen inte att man kan värdera mat i tid. Då kan vi aldrig slå industrins 30-sekunder-”pling”-mat. 

Jag gillar Carolas coola språk:

...men det är ännu jobbigare att i framtiden fejsa hur barnen blev sjuka av snabbmaten. 

Carola lagar inte LCHF-mat, men hon verkar ändå inte ha långt kvar - ett stänk av LCHF:

Men om du väljer att stuva vitkål till falukorven i stället för pulvermos och lägger ner korven med högst kötthalt i korgen har du ändå kommit ganska långt.

Matdebatten har tagit oss ett stort steg framåt. Luft, vatten och mat är fortfarande det vi behöver för att leva. Det kan aldrig vara otidsenligt, fördomsfullt eller snobbigt att bry sig om var maten kommer ifrån.