Glädjande nyheter om frukt!

Man kan läsa i ett antal tidningar idag ett meddelande från TT som säger att svenskarna är dåliga på att äta frukt och grönt. Det står att läsa i bland annat Aftonbladet.

Det är branchorganisationen Freshfel som gjort en undersökning bland 26 EU-länder och Norge.

Det är ganska intressant med uppgiften att knappt 10% av befolkningen följer Livsmedelsverkets rekommendationer om att äta minst 500 g frukt och grönsaker om dagen.

Kan det vara så att 90% av befolkningen har förstått att överkonsumtion av frukt är fettbildande och därmed i förlängningen skadligt på en rad olika sätt...? En intressant tanke.

Eller, kan det vara så att denna "nyhet" egentligen bara är ett sätt att sälja mera frukt - för man får ju veta att vi är rätt många som inte följer Livsmedelsverkets kostrekommendationer - så "marknaden" borde ju vara rätt stor.

Jag ser det mest som en glädjande nyhet för folkhälsan.


I Aftonbladet finns även en liten poll där man får välja hur mycket frukt man äter om dagen. Tyvärr finns inte alternativet "INTE ALLS", så här kommer en undersökning där man kan fylla i detta, men också skriva helt egna alternativ:

Odlat kött

Aftonbladet skriver om att "odlat" kött är här inom 10 år. Man tar tydligen ut en äggstock från en gris på slakteriet "och befruktar med grissperma". Embryot placeras i sin tur i en petriskål med näringsämnen där det kan växa och utveckla sig – till mat. Tydligen ska man kunna odla fram vilken kroppsdel som helst, filé, skinkstek, innanlår eller picnicbog (styckningsschema för gris här).

Det är ju så man häpnar över vilka stolligheter man kan komma på.

Men, enligt Aftonbladets artikel är den globala köttmarknaden värd drygt sju biljoner kronor och efterfrågan tros vara fördubblad 2050, så det stora ekonomiska intresset gör att man börjar försöka ta över naturens egen gång och "manuellt" kör den vidare på ett sidospår.

Förmodligen är naturen mycket mer komplicerad än så.

Att sitta i knät på ett läkemedelsbolag...

(Uppdaterad 090825 23:25)

Aftonbladet skriver om att vaccinering mot svininfluensan kan vara onödig.

Infektionsprofessor Sven Britton:

- Kampanjen är överambitiös, vi vet fortfarande för lite om skyddseffekterna, säger han.

Och med detta som bakgrund fastnar jag för följande i artikeln (min fetstil):

Regeringen har betalat en hemlig summa till läkemedelstillverkaren som har garanterat en leverans av 18 miljoner doser.

Sven Britton fortsätter:

- Vi känner ju inte till om det finns några skadliga biverkningar eller om vaccinet överhuvudtaget har någon skyddseffekt.

Det tillbakavisas av Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen:

- Det finns inga tecken på att vaccinet har en annan säkerhetsprofil än det vaccin som vi är vana vid att använda.

Okej, vi vet inte om vaccinet fungerar eller om det har några biverkningar. I artikeln säger Sven Britton att motivet till den stundande massvaccineringen inte är medicinsk, utan snarare samhällsekonomisk. Att motivet inte är medicinskt beror på att svininfluensan inte är farligare än vanlig influensa.

Läs det där sista en gång till... "svininfluensan är inte farligare än vanlig influensa".

Varför då denna hysteri med massvaccinering? Det må vara samhällsekonomisk bakgrund, men varför har man inte vaccinerat mot tidigare influensor i samma omfattning?

Och hur kan regeringen gå med på att betala en [förmodligen enormt stor] summa pengar till läkemedelstillverkaren för 18 miljoner doser vaccin - mot bakgrunden att "vetenskapen" inte är överens om vaccinet över huvud taget har någon verkan eller vilka bieffekter det har?

Man undrar vilka lobbyorganisationer som ligger bakom detta? Konspiratoriskt, javisst - men jag tror inte regeringen själv har kommit på den facila idén att lägga ut xxx-antal miljoner på massvaccinering av den svenska befolkningen. De Finska och Danska regeringarna kommer t.ex inte att massvaccinera mot svininfluensan. De kanske var mer svårövertalade?



VITAMIN D
Det kan ju handla om för lite Vitamin-D som Fatlies skrev om häromdagen. Kanadas motsvarighet till Socialstyrelsen ska göra en studie där man ser på nivån av vitamin D i blodet hos de som drabbas av svininfluensan. Ett litet citat från citatet i Fatlies inlägg ovan:

Epidemiologiska data antyder att vitamin D har en roll i årstidsbunden influensa, och att den låga nivån av vitaminet under vintern verkar korrelera med förekomsten av influensa.

“Vetenskapliga data är nästan överväldigande tydliga i att påvisa att vitamin D verkar göra att immunsystemet attackerar främmande partiklar bättre”, säger Reinhold Vieth, en professor på institutionen för näringsforskning vid Universitetet i Toronto.

Det finns fler intressanta länkar i Fatlies blogginlägg - läs dem!

Sedan börjar du ta omedelbums tillskott av Vitamin D.


EDIT 090812 23:25

Kostdoktorn skriver idag om en ny studie i USA där man ger försökspersonerna Vitamin D eller Omega 3.

Man måste inte överdriva fettintaget

Självklart behöver man INTE överdriva, och "vräka" i sig fett, trots att det heter Low-Carb-High-Fat.

Vad som sedan är "överdrivet" fettintag beror nog på vem man frågar...

Det räcker att uppfylla energifördelningen mellan kolhydrater (5 E%), protein (20 E%) och fett (75 E%). För att tydliggöra mängden fett så tar vi följande exempel:

En bit nötkött på 100g innehåller i gram c:a

• 0 g kolhydrater
• 19,3 g protein
• 8,4 g fett

Energimässigt blir fördelningen:

• 0 E% kolhydrater
• 50 E% protein
• 50 E% fett

För att göra om fördelningen mellan protein och fett till den "optimala", alltså 20E% / 75E% så räcker det med ytterligare 35 gram tillsatt fett. Vill man använda smör så räcker det med 44 gram (det innehåller ju c:a 80% fett). Jag vet inte riktigt vad en besticksmatsked Creme Fraiche väger, men kanske att det räcker med 1+ sked CF till en bit nötkött på 100g...

Sen kanske 100g kött är för lite till en måltid, men det är ju olika för olika personer vad som krävs. Man ska ju bli mätt, om än inte proppmätt, men att öka på fettet aningen lite till gör ju ingenting, t.ex kan man ju dricka ett glas med "gräddmjölk" till maten för att öka på fettmängden (häll lite mjölk i ett glas och fyll på så mycket grädde du önskar... allt beroende på hur strikt du är med kolhydraterna).

ENERGI
Visst kan man stoppa något i munnen för att man tycker det är gott, men anledningen till att man stoppar något i munnen handlar ju oftast om att man är hungrig och behöver ENERGI för att driva kroppen. (Att sedan vara småhungrig eller känna av lågt/sjunkande blodsocker och vara sugen på "något gott" är en helt annan sak)

Alltså, det handlar om ENERGI - inte att man tycker det är gott. Är det gott så är det förstås bonus, men det handlar främst om ENERGI.

Man behöver inte alls överdriva fettintaget. Vissa halsar direkt ur gräddpaketet, slickar upp fettet från tallriken, eller äter ur bregottpaketet med sked, men det behöver inte betyda att man överdriver sitt fettintag; det kan ju vara så att det är ett "planerat" fettintag - ett planerat ENERGI-intag, som gör att man inte behöver äta så mycket annat...

Gott-Gott-i-Gott-Gott!
Appropå att stoppa "något gott" i munnen... det där planerade ENERGI-intaget kan ju faktiskt också betyda att man stoppar i sig något gott... t.ex en sked med Bregott eller halva kaffekoppen med grädde... det är ju helt upp till var och en vad som är gott. Fettrika produkter har faktiskt en tendens att vara "goda". I alla fall enligt min smak.

Tillräckligt hög energimängd från fett
Vissa som har fått massor av hälsofördelar med LCHF försöker även utnyttja den naturliga hormonbalansen i kroppen för att gå ner i vikt. Följer man ovanstående energifördelning så får man alltså viktnedgången "på köpet". Dock finns det rapporter om att vissa måste hålla sin fettandel en aningen högre än 75 E% för att vikten ska fortsätta neråt.

Annika sommarskribent på Newsmill

Annika Dahlqvist är sommarskribent på Newsmill.

För oss som redan äter LCHF-kost är ju detta inget nytt. Bra artikel som förhoppningsvis får en och annan icke-LCHF'are att tänka till.

I kommentarerna till artikeln blir Annika kallad fanatiker och anklagas för att sakna all form av kritiskt tänkande, eller så menar man indirekt att Annika sysslar med kvacksalveri. Med detta sagt är det ganska märkligt att de flesta som provar LCHF-kosten tillräckligt länge, anser att det är det bästa som har hänt dem...


Frågan är vem som saknar kritiskt tänkande?
Annika (och många fler) förordar mättat fett; Livsmedelsverket publicerade en lista på 72 studier som sägs tydliggöra det vetenskapliga underlaget för kostråden och det mättade fettet. Denna lista sågades senare längs med fotknölarna av Uffe Ravnskov mf.l i Läkartidningen: "Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten". Läs gärna uppställningen av studierna i slutet som jag själv tycker utgör själva "giljotinen" på 72-listan.

Annika är inte medskribent i denna artikel, men man kan ju inte missta sig på Annikas kritiska tänkande när det gäller det mättade fettet som Livsmedelsverket påstår är farligt?

Stämningen i kommentarerna förtjänar närmast att kallas för argsint, kanske det stora intaget av kolhydrater gör kommentatörerna argsinta? Någon kommenterar att hjärnan behöver kolhydrater, vilket givetvis är helt riktigt. Men för den skull behöver de ju inte komma in genom munnen! Kroppen kan producera energi till hjärnan alldeles utmärkt på egen hand och då kallas energin för ketonkroppar.

Men mättat fett är kopplat till cancer och hjärtsjukdomar. På 50-talet åt man massor av mättat fett och folket har aldrig varit så åderförklakade som då.

Alla bollarna verkar inte vara i luften här; tydligen verkar det inte ha kommit till allas kännedom ännu att Ancel Keys forskning kring mättat fett på 50-talet var manipulerad, och visade något helt annat än den i verkligheten gjorde...


Sen kommer några kommentarer som anser Annikas skrivelse vara helt åt häcklefjäll och nu ska man tydligen rädda världen från detta "kvacksalveri" genom att be Newsmill ta bort artikeln:

Jag kommer för övrigt be Newsmill att ta bort denna artikel (alternativt infoga en varningstext) eftersom risken finns att människor kan fara illa av att följa dessa råd utan att rådfråga läkare först. Jag hoppas att flera med mig kommer påpeka detta för redaktionen. Att smyga in indirekta budskap om att denna diet kan bota alla dessa sjukdomar kan skada redan utsatta människor.

Om det Annika Dahlqvist säger stämmer och hon verkligen fortfarande är "läkare" så borde en artikel som denna innehålla någon form av bevis ifall såna finns.

En vetenskaplig text ska innehålla referenser. Om det finns vetenskapliga studier som stödjer Annika Dahlqvists linje borde hon ange vilka dessa är.

De vetenskapliga studierna är inte långt borta, man hittar dem HÄR på Annikas blogg och HÄR hos Kostdoktorn.se. Hos Annika kan man även läsa hälsovinster av lågkolhydrat-högfett-kost, eller varför inte Socialstyrelsens avslag på dietisternas anmälan mot Annika. Socialstyrelsens beslut kan här även läsas på engelska om man har svårt att förstå svenska.

Jag är fullt medveten om att det i beslutet bara nämns "övervikt" och "diabetes typ 2" enligt nedan:

"dr. Dahlqvists rekommendationer av lågkolhydratkost till patienter med övervikt och patienter med diabetes typ 2 idag kan anses vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet."

Om någon nu kommer på tanken att kostråden "inte gäller mig" eftersom jag inte är överviktig eller diabetiker typ 2 - så vill jag bara säga - om man är det allra minsta intresserad av att ta reda på VARFÖR lågkolhydratkosten anses utgöra vetenskapligt bevisad nytta för dessa ovanstående kategorier människor - så bör man också förstå, varför den även gör nytta för övriga! Det är dock av yttersta vikt att man förstår sambandet mellan höjd nivå av blodsocker och därmed den reflexmässiga utsöndringen av hormonet insulin. Har man inte detta klart för sig - så förstår man ingenting...

Förstår man inte detta samband så missar man t.ex att insulin kan orsaka dåligt minne och öka risken för hjärtinfarkt, eller att lågkolhydratkosten ökar muskelmassan.

För den som vill förkovra sig ytterligare finns Kostdoktorns anekdotiska bevis, eller LCHF och den medicinska vetenskapen, eller vetenskapliga studier på LCHF och diabetes typ 2.

Glöm inte att lära dig mer om myter kring kolesterolets farlighet på docent Uffe Ravnskovs hemsida!


Till sist ett humoristiskt inslag!
En gammal slagdänga från svunnen tid, som tydligen ändå biter sig fast än i dag. En kommentatör till Annikas artikel lyckas klämma ur sig detta:

Det är inte fett, kolhydrater eller proteinets fel dumbom.
Det är kalorierna, finns INGEN annan förklaring. Gör av med mer än du äter och du går ner i vikt. Alla som ägnar sig åt styrketräning och bulkar/deffar vet detta och använder det väl, det fungerar. Finns inga genvägar, lyft på era feta ärslen och börja träna och ät mindre.

Tyvärr är det ju inte så enkelt som att räkna kalorier in/ut. Förmodligen beror detta på ett kunskapsglapp. Det är helt enkelt så att man inte har bemödat sig med att ta reda på hur det egentligen förhåller sig. Matfrisk har på sin blogg gjort en ypperlig genomgång av studien "Dietary Macronutrient Content Alters Cortisol Metabolism Independently of Body Weight Changes in Obese Men". Matfrisk ganska intressanta slutsats ger följande:

• Den som äter en kost med lågt bidrag av energi från kolhydrater samlar på sig mindre fettväv än där bidraget är högre.
• Det råder inget enkelt samband mellan enbart kaloriintag och fettväv.
• Energibidraget från monosackarider, främst glukos, återspeglar sig i blodsockret och styr insulinutsöndringen.
• Högt protein leder inte nödvändigtvis till en mättnad som minskar ätandet.

Några små citat från ett annat blogginlägg av Matfrisk: "Vilket skulle visas. Eller...?" Inlägget gäller studien "Fat, Carbohydrate, Salt and Weight Loss" The American Journal of Clinical Nutrition Vol. 20, No. 10, October, 1967, pp. 1104-1112.

Deltagare SR har alltså fräckheten att i stort sett inte inte reagera på energitillförseln och är därför en "spik i kistan" för förenklade idéer om energistyrd viktnedgång.

[...]

Studiens innehåll stöder att under perioder av kraftigt energiunderskott så är viktminskningen högre under de perioder som domineras av fett!

[...]

Högfettkosten gav som synes de "bästa" triglycerid- och kolesterolnivåerna.