2009-05-28

Bluffen om den naturliga dieten


Socker är förvisso ett naturligt ämne. Men det får ju finnas någon måtta på dumheterna.

Kostdoktorn skriver idag om Naturdiet-bluffen där Naturdiet Smoothie på en slags 33 cl tetraförpackning innehåller 9,6g socker per 100g, och sägs kunna få dig att gå ner i vikt.

Nu finns det äntligen ett riktigt gott sätt att gå ner i vikt!

Visst, en måltidsersättning på 200 kcal där man "dessutom har tillsatt extra antioxidanter." Undrar hur många man förväntas dricka om dagen. Antag att man tar i ordentligt och dricker 5 sådana här om dagen, det blir 1000 kcal, och allt under 1300 eller så - anses väl som svält. Det är alltså en klassisk kaloribegränsad svältdiet som säkert lyckas, men man vet ju redan om att man kommer att jojja upp igen till samma vikt som innan - om inte högre. Det behöver förstås vara kaloribegränsat - om man ska lyckas gå ner i vikt med så mycket socker som över 63% av energiintaget. Om man äter något utöver Naturdiet Smoothie så är ju inte "dieten" så kaloribegränsad längre, och frågan är då hur pass stor nytta Naturdiet Smoothie gör egentligen...

Naturdiet Smoothie kostar grova pengar!
Det rekommenderade priset för Naturdiet Smoothie är enligt Kostdoktorn 28,50 kr. På exemplet med 5 stycken om dagen blir det alltså 142,50 kr.

Naturlig mat ger viktminskning!
Njä, det vore mycket bättre att skippa sockret och stärkelsen, äta normalt med protein och lägga till mer fett tills man är mätt. Kort sagt - äta ren och naturlig MAT, istället för konstgjorda fabriksprocessade så kallade "bantningsdrycker". Man lär kunna äta ganska goda middagar med riktigt mört och dyrt kött tillsammans med en riktigt god hemmaslagen bearnaisesås... och dessutom få en del över, till ett glas vin och en smarrig efterrätt. Allt för under 148,50 kr alltså... PER DAG. Naturdiet Smoothie må vara "god" på grund av sin söta smak, men jag tror snarare att ovastående är "godare"!

Kostnad för det dagliga energibehovet
Dessutom var det väl någon som räknade ut att man bör klara dagens energibehov under 25 kronor... oj, 5 st Naturdiet Smoothie på en dag motsvarar ju i så fall nästan 6 dagar med riktig mat!

2009-05-22

Cheerios Fullkorsflingor - 4 bättre än 1!


Jag såg reklam för Cheerios fullkornsflingor på TV6 ikväll. Reklamen fångande direkt mitt intresse efter att Toxiska epistlar för någon vecka sedan skrev om att flingjätten General Mills i USA fått varningsbrev från FDA, det amerikanska livsmedels- och läkemedelsverket, där de begär att företaget ska ändra sina kolesterolsänkande påståenden på flingpaketen, annars finns risken att FDA klassar Cheerios som läkemedel.

Dock var det ingen kolesterolsänkande reklam på TV6; snarare rider man vidare på fullkornsvågen och påstod att "4 fullkorn bättre än 1"...

Att det ska vara så svårt att fatta att 1+1+1+1 inte blir 4. Det blir ju 1! 4 fullkorn i samma flinga gör den ju inte 4 gånger nyttigare - sockerkedja som sockerkedja, så att säga. Lågt GI spelar ju ingen roll; ut i blodet kommer det ju i alla fall och håller insulinnivån uppe - under längre tid.

Fullkorn = Fullkorn = sockerkedjor = högre insulinnivå = sämre hälsa.

Man kan tycka att smör är dyrt!


Jag hittade på nätet en prisuppgift för Cheerios, c:a 25 kr/paket om 375g, vilket alltså är ungefär lika mycket som ett paket med 500g smör. När jag fantiserar om hur många paket flingor jag måste köpa för att hålla mig lika mätt på dessa som på ett paket smör så får jag bara en tanke i huvudet; "VOLYM". Man blir säkert "mätt" på flingorna av volymen, men hur mycket energi har man egentligen fått i sig? Hur länge klarar man sig utan hungerkänslor?

Jag har inte funderat så mycket mer på hur många paket flingor det blir, men det blir i alla fall ett antal som gör att smöret helt plötsligt verkar rätt billigt per energimängd!

Man får alltså mindre hunger och bättre hälsa till lägre pris - om man äter smör istället för flingor!

Kan det bli bättre...?

2009-05-21

Enligt köttföretagen är allt på grisen "filé"

Idag kan man läsa i Aftonbladet om Köttföretagen som lurar oss att tro allt är filé, av Karin Ahlborg.

Matfrisk skrev om detta häromdagen "Hur många filéer har en gris?", efter en artikel i ATL. Igår kunde man också läsa i ATL om "Grisens filéer engagerar och upprör".

Svensk Köttinformation har bra bilder på vad som är vad:

Styckningsschema, GRIS
Styckningsschema, NÖT
Styckningsschema, LAMM

Där kan man också ladda ner styckningsschemat som PDF, eller beställa hem en plansch att sätta på väggen.

En mer naturlig stämningshöjare?

Kostdoktorn nämnde häromdagen en artikel i Expressen om att arbetslösa amerikaner ska få gratis Viagra...

Hm... varför skulle en läkemedelstillverkare bjuda på gratis Viagra? Förmodligen för att skapa uppmärksamhet i reklamsyfte, och i förlängningen tjäna mer pengar.

Kostdoktorn har en bra sida om förstorad prostata och prostatacancer. Nu har väl kanske inte det med Viagra att göra, men vad är det som säger att grundproblemet inte är samma vid impotens som vid prostataproblem? Dvs att orsaken är en kostrelaterad livsstilssjukdom?

Det klart Pfizer inte är intresserade av koststudier när de kan sälja dyra läkemedel och tjäna grova pengar på folks sexlust.

Sen blir ju åtminstone jag rädd för informationen i bipacksedeln för Viagra. Man ska inte ta medicinen under en rad olika omständigheter. Frågan är vilken belastningen Viagra har på kroppen även om dessa omständigheter inte föreligger...?

Jag har ett bättre tips:

Lågkolhydratkost = insulinsänkande kost = lösningen?



Lard = Ister

Varför inte prova lågkolhydratkost (LCHF) istället; med mera ister och smör. Då minskar sockerkedjorna radikalt och insulinnivåerna sjunker. Insulin är verkligen ett nödvändigt ont. Det måste finnas för att reglera ner blodsockerhalten i blodet, men för högt intag av sockerkedjor (kolhydrater) skapar höga nivåer av insulin och detta skadar kroppen på olika sätt.

Lite upprepning kanske, men observera att det inte är ister och smör i sig som minskar risken för diverse problem; det är sockerkedjorna (kolhydraterna) som är boven i dramat!

Lågkolhydratkost ger bättre minne och minskar risken för hjärtinfarkt
, genom lägre insulinnivåer.

Kanske kan din impotens "botas" på samma sätt?

...och det relativt "gratis" - du ska ju ändå lägga pengar på mat och äta - så varför inte äta mat som gör dig frisk istället för sjuk?!

Dessutom ökar lågkolhydratkost muskelmassan. Utan träning... Men tränar du - ökar den mer!


Ister går att använda till mycket - exakt vad får din fantasi räkna ut själv... men kanske som stämningshöjare på mer än ett sätt...


Wikipedia about Lard (engelska)

Wikpedia om ister (svenska)

Kostdoktorns sidöversikt
Kostdoktorns kategorier

2009-05-19

Coca-Cola kan förlama dina muskler!

I Aftonbladet idag om Coca-Cola:
Dricker man för mycket kan det nämligen leda till djup muskelförlamning, visar en ny forskningsrapport.
Förklaringen till detta tycks vara:

Bovarna i dramat är glukos, fruktos och koffein som finns i coca-colan, skriver läkarna i International Journal of Clinical Practice. Troligtvis är koffeinet värst.

Det innebär inte att koffeinfri-cola är mycket bättre. Fruktosen kan nämligen orsaka diarré som också kan leda till för låg kaliumhalt, hypokalemi.

Pffftt! Inte ett ord om glukosen/fruktosen som får insulinnivån att sticka i taket! Insulin lagrar som bekant in all överskottsenergi som fett! Men det roliga är inte slut!

Nu vill doktor Moses Elisaf på Ioanninauniversitet i Grekland forska mer och ta reda på var gränsen går för hälsosamt coca-coladrickande.

Tänk, att man behöver forska på sån't... jag skulle rekommendera noll-intag, särskilt för diabetiker och överviktiga.

Ät lågkolhydratkost istället (LCHF), då ökar din muskelmassa!

2009-05-18

Någon sonderar terrängen...

Jag är med i en web-panel och svarar på frågor lite då och då. Nu är det tydligen någon som beställt (?) en undersökning där både smör och Unilevers hela armada med gul skokräm (margarin inkl. Becel) ingick.

Tyvärr sparade jag inte undan frågorna innan jag kommit en bit på väg, det var annars ganska "underhållande" när man försöker jämföra naturligt smör och bregott - med margarin!

Först spekulerade jag i om det var Unilever som sonderade terrängen efter sina massiva reklamkampanjer, men efter ett tag så undrar jag om det kan vara Arla... eller vem?! Rätt som det var dök det nämligen upp precis likadana frågor som tidigare - men för hårdost och till viss del mjukost.

I vilken utsträckning instämmer du i påståendet "Jag skulle sakna produkten om den inte längre gick att köpa"?

Ja, vad ska man svara på detta egentligen när det gäller margarin versus smör, vad tycker ni? Ett rungande JA när det gäller det naturliga smöret och ett rungande NEJ för den gula skosmörjan?

Övriga svar var ju ganska smöriga! (för att inte använda ordet "lätta", alltså)

Klicka för större bild



Undrar vad man får ut av en sådan här undersökning, egentligen?

2009-05-12

Livsmedelsverkets ledning bör avgå!

Lars-Erik Litsfeldt i en debattartikel i Aftonbladet i dag:

Varning för fruktbluffen

Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten

Jag vill uppmana Livsmedelsverkets ledning att avgå. Man undrar ifall chefsämnet i högsta hönset på något sätt är förbrukat eller på annat sätt "trillat bort" av någon märkligt anledning.

Oavsett om kunskapen i ämnet hos högsta chefen är bra eller ej - så bör det på det stora hela handla om att leda arbetet på ett korrekt sätt. Chefen bör informera sig och givetvis ha tankar i eget huvud om saker och ting är rimliga eller ej. Uppenbarligen har nuvarande ledningen ingen kontroll alls över vad organisationen sysslar med över huvud taget, och den eventuella återkopplingen från gräsrötterna i Livsmedelsverkets källare upp till ledningen i takvåningen verkar helt obefintlig. Man kanske skulle ta trapporna (eller kanske hellre hissen om det är svårt att gå) ner till källaren och kontrollera vad som pågår ibland...?

Tyvärr verkar ledningen inte läsa dags- och kvällstidningar, för det finns ju inga rapporter om att det pågår någon förändring (vilket det borde göra om de hade läst tidningen). Fast å andra sidan kanske man vill hålla tyst om det, så det inte blir pinsamt.

Vad sägs om lite grävande journalistik alá Kalla Fakta, någon?

2009-05-10

Vad vi faktiskt äter i siffror

I Sydsvenskan kan man idag läsa om "Vår nya syndabock", vilket syftar på kolhydraterna i kosten.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta; men författaren Daniel Rydén verkar ha hakat upp sig på Atkinsmetoden för viktnedgång - och menar på:

Det är bara en hake: Vi tycks inte gå ner i vikt av det. När Atkinsmetoden kom till Sverige var 50 procent av de svenska männen överviktiga. Nu väger 52 procent för mycket.

Just det, "Atkinsmetoden". Den innebär att man totalt utesluter kolhydrater i kosten under några veckor och sedan sakta ökar på mängden igen. Inte lustigt att det fungerar för viktnedgång - men att man sedan får problem igen - eftersom man åter börjar konsumera sockerkedjorna som från början gjorde att man gick upp i vikt.

2009-05-03 kunde man läsa en debattartikel av överläkare Christer Enquist som menar på att "Livsmedelsverket mörkar att du blir fet av frukt". I dagens Sydsvenskan kan man läsa "Så säger experterna" med lite siffror på vad vi faktiskt äter:

2000: 58,6 kg/person och år.
2006: 61,7 kg/person och år.


Fruktkonsumtionen är alltså på uppgång. Även om man inte bara äter en endas sorts frukt, så för att förstå hur mycket frukt detta är kan man dela 61,7 kg med 150 g och få fram att vi äter 411 bananer per person och år, eller 61,7/0,125 = 493 äpplen. Det finns vittnesmål från de som istället äter LCHF att en frukt om dagen får deras viktnedgång att minska eller rent av stanna av helt! Inte konstigt alltså om man äter mer än en banan eller ett äpple om dagen...

Den totala fettkonsumtionen ligger stilla men konsumtionen av smör är på uppgång och margarin på nedgång (hurra!). Kött ökar och ägg ligger relativt still, medan gryn ökar och fisken ökar rejält.


Det finns och fanns naturfolk som aldrig ätit fibrer i någon nämnvärd utsträckning. Och de hade inga matsmältningsproblem.

Lars-Erik Litsfeldt, ”Fettskrämd”, 2007.


All konsumtion verkar vara på uppgång eller står still. Ändå så ökar de svenska männens övervikt, från 50% till 52% sedan Atkins intåg i Sverige. Kan det bero på att ett fåtal män äter enligt Atkins rekommendationer...?

Eller kan det bero på alla sockerkedjor i frukten?!

Döm själv.

Kostdebatten läggs ner

Livsmedelsverket har genom Ulf Bohman kastat in handduken när det gäller att fortsätta svara på frågor på bloggen Kostdebatten.

Fråga 21 var:
Till Ravnskov: Varför väljer du att referera till s k ”bantarstudier”?

Till Bohman: Varför väljer Livsmedelsverket att inte använda resultaten från s k ”bantarstudier”?

Uffe Ravnskov svarar:

Jag förstår inte frågan. Jag refererar till de studier som illustrerar det fenomen jag beskriver. Om en studie till exempel visar att kolesterolet inte påverkas av extrema koständringar då hänvisar jag naturligtvis till en dylik studie, vare sig det är en bantarstudie eller en annan typ av koststudie.
Bra svar av Uffe!


Ulf Bohman svarar:

Att banta innebär att försätta kroppen i en obalans genom att skapa ett energiunderskott på ett eller annat sätt.

Näringsrekommendationer och kostråd bygger på att individen ska vara i balans såväl när det gäller energi som olika näringsämnen. Studier på människor som går ned i vikt, det vill säga är i obalans kan vara intressanta på många sätt men inte ligga till grund för näringsrekommendationer eller allmänna kostråd.

Det är väl kanske någonstans här som det börjar bli besvärligt för Livsmedelsverket. Ulf menar att man måste kalorireducera sin kost för att gå ner i vikt. Men varför går då tusentals medborgare ner i vikt när de till och med överkonsumerar kalorier från fett? Det finns alltså ingen grund för att inte ta med bantarstudier i sina referenser. Och denna "obalans" som Ulf Bohman talar om, undrar hur många medborgare som i motsats är i balans?

Ulf säger också att det inte är rimligt att man ska lägga så mycket tid och resurser och därmed skattepengar till att besvara frågor inom ett så smalt område och på en enskild blogg.

Då kan det heller inte vara rimligt att Ulf Bohman ska lägga så mycket tid och resurser på att skriva insändare i var och varannan tidning längs Annika Dahlqvist föreläsningsrutt heller?

Att kostråden är ett smalt område har han ju dock rätt i, kostråd är ett enkelt område som inte alls behöver vara så krångligt och "individanpassat" som alla dietister vill låta påskina. Skippa kolhydraterna helt enkelt, och ät mer fett, så löser sig det mesta.


Livsmedelsverket drar sig helt enkelt ur innan det blir alldeles för pinsamt.

2009-05-09

Test av köttbullar

Sajten Allt Om Barn publicerar tidningen Vi Föräldrars köttbullstest. Det är givetvis alltid bäst att göra sina köttbullar själv för att få så "rå" mat som möjligt utan en massa onödiga tillsatser, men som förälder har man inte all tid i världen...

Felix små delikatessköttbullar fick en 5:a i betyg, medan Hemköps lättköttbullar fick en 1:a och kommentaren "blä" av barnen i testpanelen, och det tyder ju på att barnen verkar ha ganska bra koll på vad som är dåligt... ;-)

Tidningen sammanfattar ganska bra vad de olika ingredienserna i köttbullarna har för funktion - för de innehåller verkligen inte bara köttfärs... I vissa stycken är man förstås fettskrämd, och det är ju lite synd. Jag brukar steka köttbullarna till mina barn i mycket smör - och sedan hälla ur fettet i stekpannan över köttbullarna på tallriken...

Sugar - a sweet poison

En pedagogisk film om den verkliga situationen kring fetmaepidemin.


2009-05-08

Måste jag äta kolhydrater?

I majnumret 2009 av tidningen Fitness Magazine svarar Fredrik Paulún på en fråga från signaturen Sara:
Jag vet att jag måste äta både protein och kolhydrater, men jag skulle vilja ha lite exempel på en bra måltid. Jag är inne på att inte äta kolhydrater efter kl 18, vilket krockar med att jag ska få i mig kolhydrater efter träningen. Måste jag äta kolhydrater efter träning eller finns det något annat alternativ?
Om jag fick träffa Sara så skulle jag fråga henna hur hon vet att hon måste äta både protein och kolhydrater? Hjärnan behöver förstås energi, men den behöver inte komma in genom munnen i form av kolhydrater. Levern omvandlar fett till ketonkroppar och hjärnan sägs fungera 25% bättre med detta som drivmedel.

Fredrik Paulún svarar på Saras fråga, se mina kommentarer nedan:
Du ska alltid äta en viss mängd kolhydrater efter ditt träningspass. Annars blir det omöjligt att bygga upp de förlorade glykogendepåerna och din muskeluppbyggnad minskar. Mitt förslag är därför att äta lite kolhydrater efter 18 de dagar du inte tränar, medan träningsdagar innebär en middag med en mängd kolhydrater som motsvarar volymen på två knutna nävar. Det vill säga kokt pasta, ris, bulgur etcetera, som motsvarar dubbla volymen av din knutna näve. Till detta ska du äta en rejäl portion protein och rikligt med grönsaker. Då blir återhämtningen optimal och du kommer inte att lägga på dig fett.
Går man på fettdrift istället för sockerdrift så måste man inte alls äta kolhydrater efter träningen.

Det spelar ju ingen roll att kokt pasta, ris, bulgur etc har lågt GI - det blir lika mycket blodsocker för det - det tar bara lite längre tid innan det kommer ut i blodet. Att du över huvud taget har ätit kolhydrater innebär att insulinnivån höjer sig. Att det sedan i en strid ström fortsätter under en längre tid pytsas ut mer blodsocker gör ju bara att insulinnivån stannar på den högre nivån längre.

Inte nog med att man ska äta en mängd kolhydrater som är dubbla volymen av en knuten näve - vilket blir en rejäl hög på tallriken (och mycket sockerkedjor!) - man ska lasta in en rejäl portion protein, och som smör på istret - dessutom rikligt med grönsaker.

Inget ont sagt om grönsaker, men min åsikt är att deras största funktion är att sätta lite färg på tallriken. Det finns ingen anledning att använda grönsakernas bulkvolym för att skapa mättnadssignaler eftersom de ändå inte innehåller några större mängder energi (man blir fort hungrig av grönsaker, och här bortser jag medvetet från de eventuella vitaminer och mineraler som de innehåller).

Protein måste man ha av många olika anledningar, den man mest tänker på är förmodligen att bevara och bygga muskler.

Allt detta sammantaget blir aningen konstigt i Fredrik Paulúns avslutande mening:
Då blir återhämtningen optimal och du kommer inte att lägga på dig fett.
Här är det verkligen läge att passa sig för Fredrik Paulúns kostråd; det är ju just FETT som Sara har stor risk för att lägga på sig! Hoppas hon fortsätter träna. Den rejäla portionen protein och de rikliga mängderna grönsaker, i kombination med den enorma mängden sockerkedjor i pastan - blir för mycket!

FETT lagras INTE som FETT!
PROTEIN lagras INTE som FETT!

KOLHYDRATER (sockerkedjor)
LAGRAS SOM FETT!

Kroppen väljer i första hand att driva sig själv på det som är enklast - sockerkedjor. De är så att säga färdigt bränsle för cellerna.

För högt blodsocker är skadligt
(se situationen för t.ex diabetiker med amputerade fötter eller hela ben, och även höga nivåer av insulin är skadligt), och eftersom blodet inte kan innehålla mer än c:a 5 gram blodsocker vid ett och samma tillfälle måste det på något sätt "förbrukas". Matsmältningen och näringsupptaget slutar ju inte att producera blodsocker bara för att det är "fullt".

Förbrukningen sker antingen genom att du hjälper den - genom fysisk ansträngning där cellerna direkt använder energin i sockerkedjorna som bränsle, eller så måste kroppen ta till insulin för att lagra in blodsockret i fettcellerna och sänka nivån av blodsocker. Och vilket kroppen väljer förstår du säkert när du tänker på att träningen redan är avslutad. Visserligen lagras lite blodsocker som glykogen i musklerna, men förmodligen inte på långa vägar så mycket som intaget i måltiden.

Energimängden i proteinet och fettet ska man inte glömma bort här; det spär av sin blotta existens bara på inlagringen av blodsockret som fett.


Som en liten parentes i sammanhanget så reagerade jag direkt på att en stor del av mättnaden i Fredriks måltidsförslag kommer från matens enorma VOLYM. Den första mättnadssignalen kommer när enzymet amylas bryter ner stärkelse i munnen, redan här börjar produktionen av insulin. Andra mättnadssignalen kommer när magsäcken spänns ut (av volymen) och den tredje när tunntarmens övre del fylls med mat (volym) från magsäcken. Sista signalen kommer när glukoset börjar transporteras ut i blodet och produktionen av insulin kommer igång på allvar.


Vad skulle Sara ha gjort i stället för att smälla i sig en massa sockerkedjor?


Efter träningen skulle det gå utmärkt med en bit ost, en matsked turkisk youghurt, en näve nötter, ett eller flera ägg, avokado, rejält fet mjöl eller varför inte några hallon/jordgubbar och en rejäl klick vispad grädde toppat med lite riven, extremt mörk choklad. Man äter antingen eller och är man väldigt hungrig - så äter man alltihop. Det viktiga är att hålla kolhydraterna på en så låg nivå som möjligt och fettnivån "hög".


Den som vill veta mer om kost och träning kan läsa om triathlonsjärnan Jonas Colting på Kostdoktorns blogg. Jonas är vinnare av bland annat Ultraman World Championships 2007, en tredagars tävling med 10 km simning, 540 km cykel och 84 km löpning.

Jonas Colting om "kolhydratbluffen"
- Runners World (#2 2009, sid 88-89)
Vi är utsatta för en konspiration - Borås tidning 2008-07-25
Margarin-den största hälsofällan! - Borås tidning 2008-10-30
Njut av nyttig mat - Borås tidning 2009-02-20

Kostdoktorn intervjuar Jonas Colting, del 1 - 2009-04
Kostdoktorn intervjuar Jonas Colting, del 2 - 2009-04

Lågkolhydratkost ökar muskelmassan
Lågkolhydratkost ger bättre minne och minskar risken för hjärtinfarkt

2009-05-06

Frukterian

Aftonbladet skriver idag om en Frukterian som vad jag förstår bara
ätit frukt i 25 år, och inte blivit fet. Detta som en slags extrem
motpol till häromdagens "nyhet" att frukt gör dig fet. Det kan hända
att det fungerar för just den här mannen att inte bli fet på frukt,
men det beror ju på att han har ett konstant kaloriunderskott, även
om han får i sig mycket kolhydrater från frukten. Han äter ju inget
annat heller. Den som vill gå ner i vikt däremot gör bäst i att låta
bli frukten helt - tills man nått sin målvikt, då kan man sen prova
hur mycket frukt man tål utan att gå upp i vikt igen. Och givetvis
äter man lågkolhydratkost under viktnedgången för att inte tappa
muskler, eftersom Kalorireducerad kost ala tallriksmodellen
förmodligen innebär att mycket av den vikt du tappat kommer av minskad
muskelmassa.

--
Skickat från min mobila enhet